Avtal är centrala för att ekonomin i ett samhälle ska fungera. Det är avtal, och då förstås avtals innehåll, som reglerar alla förhållanden mellan privatpersoner och företag, relationen emellan olika företag och också privatpersoner emellan samt många gånger också mellan offentlig sektor och företag och privatpersoner.
Vad är avtal?
Avtal är det som stadgar vad var och en ska göra, vilka skyldigheter man har gentemot varandra samt över vilken tid saker ska göras och villkoren ska gälla.
Den grundläggande lagstiftningen om avtal återfinns i Sverige i avtalslagen. I avtalslagen stadgas som huvudregel att avtalsfrihet råder i Sverige. Detta innebär att var och en är fri att ingå vilka avtal som helst med vilka villkor som helst.
Denna frihet avseende avtals innehåll gör det förstås relativt okomplicerat att skriva ett avtal. Så länge man är överens med sin motpart och skriver tydliga avtalsvillkor så kommer allting att gå bra. Nu är det dock förstås inte alls så enkelt. Svensk lagstiftning innehåller väldigt många undantag från huvudregeln om fri avtalsrätt. Till att börja med innehåller avtalslagen flera paragrafer om situationer där det är uppenbart att ett avtal inte är giltigt, och sedan finns i avtalslagen den 36 § om oskälighet. Paragrafen om oskälighet begränsar avtalsfriheten på så vis att avtal ska anses rättvisa för att de inte ska vara ogiltiga.
När ett avtal upprättas är det alltså viktigt att innehållet i avtalet faller inom ramarna för vad som kan anses vara moraliskt rättfärdigt, rättvist och skäligt. Sedan finns det också andra begränsningar i avtals innehåll som faller under andra lagar, framförallt lagar som syftar till att skydda en avtalspart som anses vara den svagare parten. Den svagare parten syftar nästan alltid på en konsument som vare sig har samma kunskap eller ekonomiska ställning som den starkare motparten, företaget.
Avseende avtals innehåll är det alltså viktigt att inte bara se till att villkoren är rent formellt lagenliga och inte kriminella, villkoren måste också vara skäliga och balanserade givet vilka avtalsparterna är.
Vilka lagar gäller för avtals innehåll?
Förutom avtalslagen och konsumentlagarna så finns det en lag som heter avtalsvillkorslagen. Avtalsvillkorslagen riktar sig främst till företagare och stadgar hur avtal med konsumenter ska utformas och vilka villkor som inte får ingå i avtal med konsumenter i till exempel köpeavtal, uthyrningsavtal och garantier.
Villkor som inte passar i ett avtals innehåll är:
– Avtal som strider mot konsumentlagarna, som ger konsumenten sämre villkor än vad som där är lagstiftat
– Villkor i avtals innehåll som medför stora nackdelar för konsumenten, det kan vara konsumentens rättighet att säga upp avtalet till exempel
– Villkor i avtals innehåll som är oklara och formulerade på ett sätt att det kan öka risken för att konsumenten missförstår villkoren, eller att villkor i avtalet är motsägelsefulla
Avtals innehåll – För avtal med konsumenter
De lagar som begränsar den fria avtalsrätten som är mest kända i Sverige är lagarna som rör förhållandet mellan företag, som här kallas näringsidkare, och konsumenter. Konsumentlagstiftningen utgör, förutom den ovan nämnda avtalsvillkorslagen, ett starkt skydd för konsumenter i relationen med näringsidkare. De mest kända lagarna som reglerar förhållandet, och avtals innehåll, mellan konsumenter och näringsidkare är konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen, men med onlinehandeln har lagstiftaren också stiftat en lag om distansavtal för att skydda konsumenter som handlar online.
Konsumentverket har många sammanfattningar om avtals innehåll avseende konsumenters relation med näringsidkare och har bland andra skrifter gett ut en broschyr som de kallar för laghund där de viktigaste oskäliga villkoren listas, bland en mängd annan information.
Nedanstående lista är endast ett urval av oskäliga villkor för avtals innehåll som Konsumentverket listar i sin laghund och det är att:
1. Begränsa näringsidkarens ansvar för konsumentens död eller personskada på grund av näringsidkarens handlande eller brist på handlande
2. Göra villkor tvungna för konsumenten men frivilliga för näringsidkaren
3. Kräva oskäligt stor ersättning från konsumenten för avtalsbrott
4. Ha olika villkor för uppsägning av avtalet för konsumenten och näringsidkaren
5. Ha väldigt långa varselperioder för avtal som förlängs automatiskt
6. Näringsidkaren ändrar villkoren i avtalet utan att konsumenten blivit informerad om denna möjlighet när avtalet ingicks
7. Näringsidkaren ändrar egenskaper hos varan eller tjänsten som ska levereras
8. Justera priset efter att avtalet ingåtts utan att konsumenten kan säga upp avtalet på grund av prisjusteringen
9. Näringsidkaren inte ska ha tolkningsföreträde av avtalet
10. Näringsidkaren kan överlåta sina rättigheter, till exempel en fordran, till en annan part om det kan minska konsumentens säkerhet
11. Näringsidkaren i avtalet begränsar konsumentens rätt att gå till domstol eller annan rättsinstans till förmån för en privat och i lag ej reglerad skiljerätt
Rent generellt är reglerna om avtals innehåll inte så komplicerade om man anlägger perspektiv av moral och rättvisa på dem. De flesta lagar som berör avtal handlar om att ingen ska drabbas av att denne inte är en stark part, att ingen ska känna sig lurad samt att mänskliga svagheter inte ska göra att man blir föremål för oskäliga avtal.
Sammanfattning
När man skriver avtal kan det vara bra att ha en mall eller motsvarande struktur som man kan följa för att avtalets innehåll ska vara det som rent formellt bör vara med samt att man själv inte glömmer några av de viktigaste punkterna.
Nedan listar vi några vanliga punkter för ett avtals innehåll:
1. Vilka är avtalsparterna. Lista fullständiga namn, personnummer eller organisationsnummer, adress och kontaktuppgifter
2. Vad är det som ska utföras? Var så detaljerad som möjligt när tjänsten eller varan beskrivs
3. Vad är det inte som ska göras? Till exempel: Om en soffa ska levereras till hemmet, ingår det att den bärs in i huset också eller inte?
4. Var är det som tjänsten ska utföras eller varan levereras?
5. När ska tjänsten utföras eller varan levereras?
6. Vilket är priset på varan eller tjänsten?
7. När ska betalningen för varan eller tjänsten erläggas?
8. Vad händer om något av ovanstående villkor inte följs? Exempel på konsekvenser kan vara vite, skadestånd, prissänkning, åtgärdande av fel.
9. Var ska tvist om avtalet hänföras? De vanliga institutionerna är allmän domstol för alla avtal som inbegriper privatpersoner och många företag men större företag använder ofta skiljedomstolar
10. Parternas underskrifter tillsammans namnförtydligande, titel om relevant samt ort och datum
Listan på avtals innehåll är inte uttömmande, kontakta en jurist för rådgivning om avtals innehåll.
Återigen är det i mångt och mycket sunt förnuft som gäller avseende ett avtals innehåll. När man ingår ett avtal är det förstås alltid viktigt att man läser villkoren noggrant om man presenteras ett redan färdigskrivet avtal. Om man själv ska skriva avtalets innehåll är det bättre att ta med för många paragrafer än för lite, så länge inte paragraferna motsäger varandra.
Kontakta Rättsakuten för assistans med avtals innehåll.