Avtalslagen (Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område) ger ingen definition av vad ett avtalsbrott är för något. Ett avtalsbrott föreligger när en part inte presterar i enlighet med avtalet, helt eller delvis. Avtalsbrott föreligger inte om motparten har agerat genom att t.ex. undanhålla information, inte ge tillgång till en plats eller utrymme för att avtalet ska kunna uppfyllas av motparten, eller på annat sätt förhindrat motparten för att kunna utföra sin del av avtalet.  Avtalsbrott föreligger när en part har undlåtit att uppfylla avtalet helt eller delvis med sina egna handlingar oavsett motpartens agerande. Det är främst vid ingångna avtal som avtalsbrott är relevanta, om en part bryter mot vad som kan förefalla vara ett avtal utan att ha ingått det med en motpart kan det istället röra sig om ett regelbrott, t.ex. trafikbrott, skattebrott, eller brott mot ordningslagen.

Skadestånd vid avtalsbrott

Faktorer som kan reducera skadeståndet för ett avtalsbrott -jämka – skadeståndet för ett begånget avtalsbrott inkluderar om motparten medvetet har hjälpt till att avtalsbrottet begicks, eller inte ansträngde sig för att se till att avtalsbrottet inte begicks – om den hade medveten möjlighet att göra det, s k underlåtenhet, eller om den på annat sätt kunnat förhindra eller reducera att avtalsbrottet ägde rum eller den skada som avtalsbrottet ledde till. Vidare resonemang leder till skadestånd inom avtalsrätten, eller i utomkontraktuella (utomobligatoriska) förhållanden – i skadeståndslagen och behandlas inte extensivt i denna text. Texten tar översiktligt också upp avtals ogiltighet genom bristande rättslig handlingsförmåga och pactum turpe.

Ursäktliga avtalsbrott (force majeure)

Force majeure är en juridisk beteckning som kommer från fransk språket (betyder bokstavligen stor kraft) och är en vanligt förekommande klausul i affärsavtal. På svenska benämns det också  ursäktligt avtalsbrott.

Avtalsbrott kan ses som ursäktligt under vissa omständigheter. Det kan exempelvis handla om en part har råkat ut för oförutsedda omständigheter som gjort att den inte har kunnat utföra sin tjänst, överföring, leverans eller dylikt.

Inte alla avtalsbrott är brottsliga. Inte alla brott är avtalsbrott. Avbrott i avtal är inte nödvändigtvis avtalsbrott

Det kan även ses som ursäktande under en rimlig tid om det kanske bara är tillfälligt. Visar det sig vara permanent kommer däremot avtalet att upphöra. Det är alltid viktigt att direkt meddela motparten om ett hinder uppstår. Detta för att undvika att motparten kräver skadestånd och andra eventuella ersättningar.

Avtalslagen innehåller ingen reglering av ursäktliga avtalsbrott (force majeure) därför bör en s k force majeure-klausul lägga till i avtal för att säkerställa befrielse från skadeståndsskyldighet.  Sanktioner mot avtalsbrott bör med fördel skrivas in i avtal – det underlättar mycket om motparten bryter mot avtalet – dvs. begår avtalsbrott.  Domstolar är notoriskt dåliga på att bestämma skadestånd för avtalsbrott mot vissa delar av ett avtal – detta gör att parterna helst själva skall bestämma priset för avtalsbrott.

Avtal som har definierat vad som utgör vad som utgör avtalsbrott behöver som regel inte gå till domstol för att avgöra om sagda handling, eller brist på handling utgör avtalsbrott – vilket underlättar.  Det är en god idé att undvika att väcka talan – och istället lösa problemet mellan parterna om det går. Om det dessutom förekommer förutbestämda viten för varje enskilt avtalsbrott är det enklare att komma överens med den avtalsbrytande parten om hur lösa problemet.  Om du inte kan lösa problemet utan att väcka talan är Rättsakutens guide hur skriva stämningsansökan nyttig läsning. Rättsakuten ger dig råd även i vilken tingsrätt stämma in svaranden.

Lönsamma avtalsbrott, s k “efficient breach of contract”

En annan fördel är att parterna kan räkna på hur mycket det kostar att bryta mot avtal, och om det då kan vara ekonomiskt lönsamt att begå avtalsbrott.  Det kan finnas tillfällen då part kan tjäna på att bryta mot ett avtal – fördefinierade sanktioner för avtalsbrott underlättar kalkyler för att göra ett avsiktligt avtalsbrott  – s k vitesklausuler.  Vitesklausuler är vanligt förekommande vid affärsavtal.

Intressant att notera kan vara den engelska termen för force majeure – Act of God – en handling av Gud – som är utanför mänsklig kontroll. På polska (och liknande på serbiska) kallas force majeure, och siła wyższa, dvs. en högre kraft. På spanska kallas avtalsbrott för majeure fuerza.

Påföljder vid avtalsbrott

Om en part har åsidosatt ett avtal kan den vara ansvarig för den skada som orsakats av överträdelsen. Detta är genom att betala skadestånd. För att en part ska ha rätt till skadestånd bör det inte finnas något ursäktligt skäl för avtalets brott. Avtalsbrottet måste därför ha ägt rum avsiktligt eller oförsiktigt för att den ansvarige skall åläggas ansvar. Oavsett de påföljder som överträdelsen kan medföra är det av stor vikt att alla inblandade parter håller reda på sina egna och motpartens skyldigheter och rättigheter innan ett avtal ingås.

Reklamation

Den första  åtgärden vid avtalsbrott bör vara reklamation. En hantverkare har byggt fel (ej fackmässigt) eller börjar  för sent – gör sig skyldig till  avtalsbrott. Reklamation regleras bland annat i konsumenttjänstlagen (KtjL), samt konsumentköplagen (KKL) , men också i Köplagen (KL). Reklamation ger entreprenören möjlighet att avhjälpa sitt arbete inom ramen för avtalet.

Avhjälpande

Den första åtgärden som en tjänsteutövare – vid utförande av tjänst –  har rätt att utföra vid reklamation är avhjälpande enligt konsumenttjänstlagen §20.

Prisavdrag

En annan påföljd av avtalsbrott kan vara prisavdrag. I fallet med hantverkaren kan det vara att priset på tjänsten sätts ned. Prisavdrag är den minst betungande påföljden för det fall att t.ex. hantverk inte är fackmässigt.  Efter reklamation yrkas normalt sätt i första hand avhjälpande, i andra hand prisavdrag, och i tredje hand hävning av tjänst.  Hävning är den sista åtgärden eftersom en är så genomgripande.  Kriteriet för att få igenom en hävning i domstol är högt ställt – tjänsten skall väsentligen avvika från vad som kunde förväntas av kunden.  Enligt erfarenhet så är väsentlighetskravet högt ställt för att förhindra lättvindig hävning av avtal.

Avtalshävning

För att en part ska häva ett kontrakt måste motparten ha gjort sig skyldig till väsentligt avtalsbrott. Hävning av avtal sker från den stund som hävningsförklaringen har kommunicerats till motparten.  En avtalshävning från konsumenten innebär i t.ex. ett renoveringsuppdrag att bygga ett kök i hemmet att hantverkaren inte är välkommen tillbaka till objektet.

Vill en part häva ett avtal ska detta meddelas till motparten samt ange orsak till upphävningen. I vanlig ordning är det bästa sättet att alltid skriftligen yttra sig när avtal ska ingås och det gäller även vid hävning. Den allra bästa förutsättningen för att hävningen ska vara så klar och tydlig som möjligt, att undvika otydligheter och eventuella missförstånd helt enkelt. Vid hävning annulleras motpartens möjlighet till rättelse, istället hävs avtalet i sin helhet.

Hävning vid fel i tjänst enligt konsumenttjänstlagen

När konsumenten häver avtal om en tjänst har näringsidkaren inte rätt till betalning för tjänsten enligt §23 konsumenttjänstlagen.  Konsumenten skall dock ersätta näringsidkaren för den del av avtalet som har uppfyllts med avdrag för de kostnader som konsumenten drabbas av för uppfyllande av avtalet.

Prisavdrag vid fel i varan enligt konsumentköplagen

Vid fel i varan har konsument rätt till prisavdrag motsvarande felet i varan eller häva köpet.

Hävning av köp

Om näringsidkaren har misslyckats med att åtgärda ett fel i varan två gånger har vederbörande rätt att häva avtalet, enligt konsumentköplagen §8.

Skadestånd vid inomobligatoriska avtal

En annan påföljd av ett avtalsbrott i en inomobligatorisk relation (relation som är reglerad med ett avtal mellan parterna)  är skadestånd. Vad är skadestånd? Skadestånd är en remuneration – en ersättning för att en part har begått ett avtalsbrott. Det finns en debatt om det krävs vårdslöshet eller uppsåt för att avtalsbrott ska anses föreligga i inomobligatoriska avtal. Vår uppfattning är att förutsättningen för att avtalsbrott ska vara skadeståndspliktigt är enbart förekomsten av ett avtalsbrott.

En utebliven betalning enligt avtal anses vara ett väsentligt avtalsbrott.  En utebliven betalning behöver inte vara uppsåtlig, den behöver inte heller vara tecken på culpa, men den är antagligen inte ursäktlig – och är då en culpös handling. I köplagen §67 utgör utebliven vinst skadeståndet som motparten kan erhålla.

Förutsättningarna för skadestånd mellan parter som inte har ett avtal – s k utomobligatoriska relationer – är helt annorlunda än inomobligatoriskt skadestånd – och regleras i skadeståndslagen.

Skadestånd vid ren förmögenhetsskada

Ren förmögenhetsskada innebär en skada där part lider ekonomisk skada utan skönjbart samband med personskada eller sakskada. En förutsättning för skadestånd enligt skadeståndslagen vid sak- och personskada är culpa eller uppsåt.  En förutsättningen för skadestånd i ren förmögenhetsskada är brott.

Köplagen och skadestånd på grund av avtalsbrott

Köplagen reglerar köp mellan företag eller privatpersoner. Föreningar räknas som företag eftersom de är juridiska personer. I köplagen är nyckelordet för avtalsbrott – fel i vara.  Varan bryter mot avtalad kvalitet, eller kvantitet.  En felaktig förpackning kan också utgöra avtalsbrott, eftersom förpackningen kan vara viktig för varans egenskaper.

Om en vara är felaktig har köparen rätt till ersättning för skadan (§§ 27 och 40). Felet kan vara art, kvalitet, mängd och måste stämman överens med vad som reglerats i avtalet.  Finns det inget avtal ska den ändå vara ägnad för de syften den ska användas till. Om varan avviker vad en köpare med fog hade kunnat förvänta sig anses varan felaktigt enligt § 17.  Om varan inte ägdes av säljaren vid köpet föreligger s k rättsligt fel, vilket också är fel i varan.

Köparen har två år på sig att reklamera ett fel enligt Köplagen. Om denna tid har passerat har köparen inte rätt att åberopa felet enligt §32. Eftersom Köplagen är dispositiv kan parterna komma överens om en längre reklamationsfrist än två år.

Köparens undersökningsplikt

Köparen har en s k undersökningsplikt i och med att den inte får åberopa ett fel som den antas ha känt till vid köpet. Vid utebliven undersökning av varan kan köparen inte åberopa fel, eller får åtminstone svårare att göra det, som den borde ha upptäckt, enligt §20.

Köparen för kräva skadestånd för avtalsbrott i form av säljarens dröjsmål §27. Köparen får häva köpet om han lämnar en s k hävningsförklaring enligt  §29. Han behöver inte kräva skadestånd i samband med hävningsförklaringen för att kunna kräva skadestånd.

Ett avtalsbrott föreligger även om det i anbudet är angivet en förstklassig produkt men istället levereras det en produkt av andra klass.  Det är ett s k fel i varan enligt köplagens §17. Fel i vara, en sorts avtalsbrott, enligt Köplagen ersätter inte indirekt förlust, utan enbart direkt förlust – t.ex. produktionsbortfall, utebliven vinst och annan förlust som var svår att förutsäga. Den skadelidande parten har skyldighet att anstränga sig för att begränsa eller minska skadan, annars kan skadeståndet jämkas( dvs. minskas helt eller delvis). Mer om beräkning av skadestånd i avtalsförhållanden  samt påföljder vid köparens avtalsbrott.

Konsumentköplagen och skadestånd på grund av avtalsbrott.

Fel i vara regleras i §4.1 konsumentköplagen och föreligger om varans kompatibilitet, mängd, art, beskrivning, kvalitet, funktionalitet, driftskompatibilitet och i övrigt ej stämmer överens med vad som reglerats i  avtalet.

I konsumentköplagen är skadeståndet inte lika tydligt uttryckt som i köplagen. Skadeståndet enligt KKL §32,  omfattar ersättning av inkomstförlust, utgifter samt annan förlust på grund av felet. Dock ersätts bara direkta förluster, inte indirekta.

Konsumentköplagen har förmånliga rekvisit för bevisbördans placering enligt §23  – en konsument som  meddelar säljaren om felet inom skäligt tid, två månader,  garanterar att felet betraktas som ursprunglig – säljaren har bevisbördan för att köparen har åsamkat felet.  En annan fördel för konsumenten är alla fel som visar sig inom ett halvår ska anses ha funnits vi avlämnandet, dvs. vara ursprungliga, vilket medger omvänd bevisbörda – dvs. att säljaren måste bevisa att köparen har orsakat felet.

En förutsättning för att ha rätt till ersättning för skada är att varan 1) inte är i enlighet med vad som avtalats mellan parterna 2) varan inte är ändamålsenlig 3) ej korrekt förpackad eller 4) avviker från vad en köpare med fog kunnat ha förväntat sig.

 

Avtals ogiltighet 1: rättslig handlingsförmåga

En omyndig person, under 16 år saknar rättslig handlingsförmåga,  och måste därför ha tillstånd av vårdnadshavaren för att ett avtal ska vara giltigt . Exempel: en 13-åring har fått erbjudande om att vara klädmodell och inför signering av avtalet är det endast giltigt om vårdnadshavaren är införstådd med avtalet och ger sitt medgivande.  Från 16 års ålder har barnet en viss rättslig handlingsförmåga att arbeta och driva ett företag och behålla inkomsten. Myndighetsåldern i Sverige är 18 år, då erhålles normalt rättslig handlingsförmåga som att rösta, ingå avtal, processa i domstol mm.

Avtals ogiltighet 2: pactum turpe- omoraliska avtal

Skulle avtalet vara helt orimligt, eller omoraliskt,  kan det ses som ett ogiltigt avtal – ett avtal som strider mot tro och heder s k pactum turpe – den ursprungliga benämningen på latin. Det är ett s k omoraliskt avtal – t.ex. att komma överens om att skada en person eller egendom, abort eller födsel mot ersättning.  En annan typ av ogiltigt avtal handlar om utnyttjande av människors oförstånd. Som exempel kan det handla om att en senil person säljer en fullt beboelig stuga på en sjötomt för 40.000 kronor i Stockholms skärgård. Det här avtalet är helt orimligt och anses strida mot tro och heder – ett klart ogiltigt avtal.

Vi på Rättsakuten hjälper till hela vägen och går igenom alla förutsättningar för varje specifikt fall. För skadestånd, se här. Här finns en text med video om ditt bolag behöver åberopa force majeure, och en annan om din kund åberopar force majeure.  Rättsakutens tips hur skriva avtal.  Här finns mer information om Rättsakutens tjänster inom avtalsrätt.  Mer om skadeståndsrätt kan du läsa om här. Kontakta oss redan idag- vi är specialister på avtalsrätt, avtalsbrott och skadestånd.

Kan man stämma någon för ett avtalsbrott?

Om du kan stämma en privatperson, företag, organisation eller det allmänna för ett avtalsbrott i domstol beror helt på situationen. Den första åtgärden du bör företa dig som avtalspart är att skriftligen uppmärksamma om avtalsbrottet. Motparten bör uppmanas att rätta till sitt avtalsbrott för att undvika sanktioner och/eller rättsprocess. Motparten bör beredas tid och möjlighet för att åtgärda avtalsbrottet. Detta kan vara reglerat i avtalet mellan parterna. Det beror också på vilken lag som reglerar avtalet mellan parterna – de mest aktuella avtalet i avtals- och köprätten är avtalslagen, köplagen, samt konsumentköps- och konsumenttjänstlagen.

Ett vanligt förekommande avtalsbrott är bristande betalning – detta är ett väsentligt avtalsbrott. Om kunden inte betalar kan borgenären ansöka om ett betalningsföreläggande till Kronofogden, som i sin tur skickar ett brev till gäldenären med en förfrågan om den bestrider eller godkänner kravet.  Om den inte bestrider kravet kan föreläggandet ge direkt utslag som sen kan tjäna som exekutionstitel för utmätning hos gäldenären.  Om kravet bestrids kommer borgenären ges möjlighet att processa kravet i sin lokala tingsrätt (s k hemmaforum).

Har du råkat ut för ett avtalsbrott och vill stämma in för skadestånd? Här är tips hur skriva stämningsansökan.

Kontakta jur.kand. och ek.dr. Fredrik Jörgensen på 070-7756334  epost: fredrik.jorgensen@rattsakuten.se redan idag!