Kan en revisor bli skadeståndsskyldig för att det finns brister i revisionen av en årsredovisning?

Om skadestånd vid ren förmögenhetsskada

Inom svensk rätt så ser man restriktivt på den skadelidandes rätt att få ersättning för ren förmögenhetsskada, om det inte är så att det är fråga om ett avtalsförhållande, Det är därför det framgår i 2 kap. 2 § skadeståndslagen att när det gäller ren förmögenhetsskador som har uppstått utan att det finns ett avtalsförhållande så har man endast rätt till ersättning om skadan har orsakats genom brott.

The Floodgate argument

Att man inom svensk rätt intar en restriktiv syn grundar sig på det som kallas för the floodgate argument som bygger på olika typer av överväganden. Ett av dessa övervägande handlar om  det finns ett behov av förutsägbarhet om man ser det utifrån skadegörarens och försäkringsbolagens perspektiv.  Ett annat av dessa överväganden handlar om att om den skadegöraren skulle hållas ansvarig så kan det leda till ett betungande ersättningsskyldighet. bland annat  som ett resultat av det inte råder proportionalitet mellan den skadegörande händelsen och ansvarets omfattning. En till övervägande handlar om det skulle vara svårt att hantera en stor krets skadelidande.

Revisor och dess skadeståndsskyldighet

Enligt 29 kap. 1-2 § aktiebolagslagen (ABL) så är en revisor skyldig att ersätta skador som uppkommit vid fullgörandet av uppdraget på grund av det har skett en överträdelse av ABL, bolagsordningen eller ÅRL och som tillfogats en aktieägare eller någon annan antingen uppsåtligen eller av oaktsamhet. Att det i bestämmelsen anges att även “annan” kan ha rätt till ersättning innebär att i de fallen så kan man få ersättning för ren förmögenhetsskada även om det inte finns ett avtalsförhållande. Dock så framgår det inte i bestämmelsen vad som krävs för att någon ska kunna hållas ansvarig som revisor. Man får istället titta på vad den överträdda normen har för skyddsändamål.

LÄS MER OM AKTIEBOLAGSLAGEN – TRYCK HÄR

LÄS MER OM BOLAGSRÄTT – TRYCK HÄR

BDO-domen

Ett viktigt rättsfall på området är NJA 2014 s. 272 som kallas för BDO-domen. BDO-domen handlar om ett fall där det börsnoterade bolaget Daydream planerade ett samgående med ett icke börsnoterat bolag, 24h Poker AB. Enligt ett avtal förband sig ett antal deltagare att oåterkalleligt acceptera planerna om samgåendet. En av dessa deltagare var HJ, som genomen kapitalförsäkring ägde aktier i 24h. Dessa aktier byttes genom samgåendet till aktier i Daydream.

Revisor brutit mot god revisionssed?

Efter samgåendet konstaterades att omsättningen i Daydream inte gick som planerat och att verksamheten därför skulle avvecklas. Aktiekursen i Daydream föll kraftigt i värde och det framkom samtidigt att redovisningen i Daydream hade varit behäftad med brister. Under 2005 hade revisionsbolaget BDO och revisorn BO utsetts till revisorer i Daydream, med BO som huvudansvarig. HJ gjorde gällande att BDO och BO hade brutit mot god revisionssed, att han därmed hade lidit förmögenhetsskada med anledning av aktiebytet eftersom aktiekursen i Daydream föll kraftigt. I början av 2006 avgav BDO en ren revisionsberättelse för bolaget Daydream avseende räkenskapsåret 2005. Enligt HJ hade aktiebytet aldrig kommit till stånd, alternativt skett på förmånligare grunder, om revisionsberättelsen inte varit ren, utan beskrivit de brister och felaktigheter som fanns i Daydreams redovisning.

Högsta domstolens bedömning

Högsta Domstolen konstaterade att de regelverk (ABL, ÅRL och BO) som nämns i 29 kap. 1 § ABL omfattar många handlingsföreskrifter, bland annat revisorns revisionsplikt enligt 9  kap. 3 § ABL. Gemensamt för dessa handlingsföreskrifter är att de intressen som de olika föreskrifterna avser att skydda inte går att fastställa på ett klar sätt så att det gäller för alla fall.

När man ska fastställa vad som utgör det relevanta normskyddet för en viss bestämmelse så ska man ta hänsyn till omständigheterna som gäller i det enskilda fallet.

Revisors revisionsplikt

Högsta domstolen konstaterade att revisionsplikten innebär att årsredovisningens kvalité kontrolleras och stäms av i förhållande till god revisionssed. För ett bolag som är börsnoterade så är det främsta ändamålet med en årsredovisning att se till att aktieägare får korrekt information, men inte bara aktieägare utan även marknaden i vid bemärkelse. Dock så grundar sig oftast affärsbeslut på årsredovisningen även när det är fråga om bolag som inte är börsnoterade.

Att redovisningen skall ske enligt god revisionssed har i de fallen till huvudsakligt syfte att skydda tilliten som den som fattar beslut om en affär ska ingås eller inte  kan knyta till årsredovisningen men då krävs det att tilliten är befogad.

Högsta domstolens uttalande

Högsta domstolen uttalade att en årsredovisning inte har något specifikt eller typiskt ändamål som externt beslutsunderlag, jämfört med när den ligger till grund för ett bolagsstämmobeslut.

Domstolen menade att den tillit som bör skyddas, vad avser information i en årsredovisning, har berörts i ABL:s förarbeten. I förarbetena läggs tonvikt vid att den som ingår affärer med ett bolag ska kunna förlita sig på att de olika bolagsorganen har presterat i enlighet med de skyldigheter som följer av lag, exempelvis en kreditgivare som ger ett lån till bolaget.

Högsta domstolens tolkning till the floodgate

Vidare konstaterade Högsta domstolen att kraven bör ställas relativt högt på vad som kan klassificeras som befogad tillit. Hänsyn behöver också tas till the floodgate argumentet, först då uppnås en rimlig balans mellan handling och skadeståndsrättsliga konsekvenser. För att tilliten skall kvalificeras befogad skall den ha en viss nivå av styrka samt vara relevant för den förlustbringande transaktionen.

Felaktig information

På vilket sätt den felaktiga informationen i årsredovisningen har påverkat den skadelidande samt vad det är för slags transaktion det är fråga om är av betydelse. Som allmänt riktmärke anförde Högsta domstolen: Ifall årsredovisningen anses utgöra en väldigt viktig del av underlaget beslutet grundas på samt det är fråga om  att någon ska ingå affärer med bolaget eller att det är fråga om en transaktion som avser aktier som emitteras av bolaget är tilliten befogad. De omständigheter som gäller i det enskilda fallet kan dock föranleda att det görs antingen en snävare eller vidare bedömning  men restriktivitet bör råda för en vidare bedömning.

HD konstaterade att HJ hade anledning att förlita sig på att årsredovisningen i Daydream var korrekt. HJ:s talan ogillades dock på grund av bristande kausalitet mellan oriktigheten i årsredovisningen och beslutet att delta i samgåendet. Högsta domstolen friade BDO och BO från skadeståndsansvar

Läs mer

• Aktieägares ansvar för skador som aktiebolaget orsakar

• Avdelningsföreståndares behörighet att ingå avtal åt bolagets vägnar

• Chefers behörighet att ingå avtal åt bolagets räkning

• Vilken rättslig verkan har en utfästelse om att teckna aktier i framtiden?

• Kommuns ansvar att för annans åligganden – fråga om ansvarsgenombrott

• Om aktieägaravtalets bindande verkan

• Om klander av ett beslut fattad av årsstämman 

• Regressrätt på grund av att ha betalat bolagets skatteskuld