VD:s ansvar och behörighet i aktiebolag

Är du VD för ett bolag och undrar vilket ansvar du har och vilka typer av avtal du får ingå åt bolagets räkning? Den här artikeln reder ut vilket ansvar och vilken behörighet VD har.Gratis mallar rörande VD:s ansvar

VD

VD:s ansvar i aktiebolag

Vad är en VD?
En verkställande direktör, förkortat VD eller vd, är den person som tillsätts av ett bolags styrelse för att sköta den löpande förvaltningen av bolaget.

Vad heter VD på engelska?
VD motsvaras i amerikanska företag av Chief Executive Officer (CEO) och i brittiska företag av Managing Director (MD).

Vad gör en VD?
VD:s uppgifter anges i 8 kap. 29 § aktiebolagslagen (ABL). VD:n ansvarar för att sköta den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD:n är alltså alltid underställd styrelsen, som i sin tur är underställd ägarna av bolaget. Om styrelsen vill precisera VD:s ansvar och behörighet kan detta göras i en VD-instruktion eller en instruktion om arbetsfördelning. Privata företag var tidigare tvungna att ha en instruktion om arbetsfördelning mellan styrelsen och VD:n men detta är numera endast ett krav för publika aktiebolag. Längre ner hittar du mer information om vad dessa instruktioner kan innehålla och gratis mallar som du kan anpassa till ditt bolags situation.

VD:n har också ibland rätt att vidta brådskande åtgärder när styrelsens beslut inte kan avvaktas. I sådana fall ska styrelsen underrättas så snabbt så möjligt. Vad som är en brådskande åtgärd måste bedömas i varje enskilt fall.

VD:n har även ett ansvar för att se till att bolagets bokföring följer de lagar och bestämmelser som gäller. Detta kan ses som en delegering av styrelsens ansvar för bokföringen enligt 8 kap. 4 § tredje stycket ABL. I praktiken kommer oftast VD:n i ett större företag också att delegera vidare ansvaret till andra medarbetare, till exempel en revisor. Om ens sådan delegering sker ska medarbetarna få tydliga riktlinjer och instruktioner.

Behörighet enligt ABL

Det är styrelsen som anses vara aktiebolagets främsta företrädare och det är även styrelsen som har behörighet att teckna aktiebolagets firma, detta framgår av 8 kap. 35 § aktiebolagslagen (ABL). När bolagets ledning överskrider sin kompetens så följer det av 8 kap. 42 § ABL att om det är fråga om att styrelsen eller en särskild firmatecknare överskred sin behörighet så gäller inte rättshandlingen mot bolaget. Samma sak gäller om VD:n överskred sin behörighet och motparten insåg eller borde ha insett det. Vidare följer det av bestämmelsen att när det är fråga om att styrelsen, VD:n eller en särskild firmatecknare har företagit en rättshandling som föll utanför befogenheten så gäller inte rättshandlingen mot bolaget om det är så att motparten insåg eller borde ha insett att rättshandlingen föll utanför befogenheten.

Om det handlar om ett befogenhetsöverskridande där VD:n endast överträtt en intern föreskrift som beslutats inom bolaget, i form av en föreskrift om bolagets verksamhet, annan föreskrift i bolagsordningen eller föreskrift som beslutats av ett överordnat bolagsorgan, kan befogenhetsöverskridandet dock inte åberopas som grund för att ogiltigförklara avtalet (8 kap. 42 § aktiebolagslagen). I förarbetena ges tre typexempel på detta (prop. 1993/94:196 s 170):

1. Ett bolag har enligt bolagsordningen sin verksamhet i fastighetsförvaltning. Styrelsen säljer samtliga fastigheter, vilket står i strid med verksamhetsbestämmelsen. Försäljningsavtalet kan då inte bli ogiltigförklarat med hänvisning till befogenhetsöverskridande av verksamhetsbestämmelsen, oavsett om motparten (köparen av fastigheterna) känt till detta eller inte.

Fiktivt exempel: Stockholm Fastighetsförvaltning AB är ett bolag som enligt bolagsordningen ska äga och förvalta fastigheter. Styrelsen får höra att värdet på fastigheterna ska gå ner och säljer därför alla fastigheter till bolaget BER Invest AB. När ägarna i Stockholm Fastighetsförvaltning AB får höra detta försöker de få avtalet ogiltigförklarat. De förklarar för tingsrätten att bolaget inte har som verksamhet att sälja fastigheter utan endast att äga och förvalta dem. De visar också upp bevisning som otvetydigt visar att ledningen i BER Invest AB vetat om att styrelsen inte fick sälja fastigheterna. Tingsrätten dömer att avtalet är giltigt och att försäljningen ska fullföljas. Hade det istället varit VD:n som sålt fastigheterna hade avtalet nog kunnat bli ogiltigförklarat, eftersom det i Stockholm Fastighetsförvaltning AB inte ingick i den löpande förvaltningen att sälja fastigheter.

2. Ett bolag har i sin bolagsordning en föreskrift om att alla försäljningar av fast egendom måste godkännas av bolagsstämman. Styrelsen säljer en fastighet utan sådant godkännande, vilket innebär ett överskridande av styrelsens befogenhet. Detta kan dock inte åberopas som grund för att komma ifrån avtalet.

Fiktivt exempel: Stockholm Fastighetsförvaltning AB ändrar sin bolagsordning på så sätt att det i verksamheten nu ingår att äga, förvalta, köpa och sälja fastigheter. Ägarna lägger dock till en föreskrift i bolagsordningen som säger att all försäljning av fastigheter måste godkännas av bolagsstämman, det vill säga av ägarna. Styrelsen i bolaget får plötsligt ett ovanligt högt bud på en av fastigheterna som ägs av bolaget. Köparen har bråttom och styrelsen väljer att sälja direkt utan att få godkännande av bolagsstämman. Ägarna är dock inte nöjda med beslutet och försöker få avtalet ogiltigförklarat. Tingsrätten dömer dock att avtalet är giltigt och att försäljningen ska fullföljas.

3. Styrelsen i ett bolag har gett vissa riktlinjer till VD:n. VD:n tecknar avtal utan att följa dessa riktlinjer. Bolaget blir ändå bundet av avtalet, så länge det inte också skett ett överskridande av VD:s behörighet.

Fiktivt exempel: Mikael är VD i näthandelsföretaget Eurokläder AB. Han har av styrelsen fått en VD-instruktion som bland annat anger att han endast ska teckna avtal med företag som har sin tillverkning i Europa. Mikael har haft svårt att nå sina finansiella mål och vill förbättra lönsamheten i bolaget. Han köper därför in ett parti kläder från ett företag som har sin tillverkning i Sydostasien, vilket minskar kostnaderna avsevärt. När styrelsen får veta detta försöker de få köpeavtalet ogiltigförklarat eftersom det strider mot deras instruktioner till Mikael. Tingsrätten bedömer dock att avtalet är giltigt och att försäljningen ska fullföljas.

Förarbetena nämner också att ett avtal som är giltigt enligt ovannämnda regel i aktiebolagslagen ibland ändå kan jämkas eller bli ogiltigförklarat med åberopande av de ogiltighetsregler som finns i 33 och 36 §§ avtalslagen. Detta blir dock en bedömningsfråga i varje enskilt fall.

Löpande förvaltningsåtgärder

Av 8 kap. 29 § ABL följer att VD:n endast får företa rättshandlingar som faller inom den löpande förvaltningen. Vidare följer det av 8 kap. 37 § ABL att styrelsen har rätt att bemyndiga någon att vara företrädare för bolaget och att även teckna bolagets firma, den som får bemyndigandet kallas för särskild firmatecknare. Det kan vara VD:n eller en styrelseledamot eller någon annan som får bemyndigandet. Styrelsen kan när som helst ta tillbaka bemyndigandet.

Som tidigare nämnts är det VD:ns ansvar att sköta den löpande förvaltningen. Detta innebär att VD:n har rätt att vidta löpande förvaltningsåtgärder. Vad är då sådana löpande förvaltningsåtgärder som VD:n får vidta? I 8 kap. 29 § ABL anges att VD:n endast får vidta åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. Detta medför att sådana åtgärder i normala fall ligger utanför den löpande förvaltningen. Vad detta betyder för ett givet bolag beror bland annat på bolagets storlek och typ av verksamhet.

Det finns viss vägledning att finna i förarbetena till aktiebolagslagen (prop. 1975:103 s 374 f). Exempel som ges på åtgärder som hör till den löpande förvaltningen är avtal med kunder och leverantörer, anställningsavtal och andra liknande avtal, så länge avtalet med hänsyn till sitt innehåll, den tidsrymd det avser och bolagets förhållanden framstår som osedvanligt eller av stor betydelse för bolaget.

VD ansvar

Anställningsavtal kan höra till den löpande förvaltningen.

VD:n har alltid rätt att företräda bolaget och vara firmatecknare när det gäller de löpande förvaltningsåtgärder som VD:n är ansvarig för (8 kap. 29 § ABL). VD:s behörighet är allt som VD:n kan göra enligt 8 kap. 29 § ABL, dvs. sköta den löpande förvaltningen. VD:s befogenhet är en begränsad del av behörigheten som innehåller allt som VD:n faktiskt får göra enligt styrelsens instruktioner.

LÄS MER OM AKTIEBOLAGSLAGEN

LÄS MER OM BOLAGSRÄTT

Merchantfallet

Ett viktigt rättsfall på området är NJA 1995 s. 437 som kallas för Merchantfallet. Det som hade hänt var att det hade först diskussioner mellan G.G. som var huvudägaren i bolaget Merchant och H.S som var ägare av en större post aktier i bolaget Optimum via ett helägt dotterbolag. Merchant var moderbolag i en koncern som bedrev fondkommissionsverksamhet och Merchant ägde också aktier i bolaget Optimum.

Ingått ett muntligt avtal

Enligt G.G så hade han ingått ett muntligt avtal med G.G med innebörden att Merchant förvärvat konvertibla skuldebrev, aktier och optionsrätter i bolaget Optimum. Merchant hävdade istället att ifall det hade ingått ett avtal så var avtalet beroende villkor som inte har blivit infriade, framför allt av att det muntliga avtalet blev godkänt av Merchants styrelse. G.G hade inte rätt att besluta om ett förvärv av de ifrågavarande aktierna då frågan var så viktigt att det var bara styrelsen som hade rätt att besluta om förvärvet av aktierna.

Högsta domstolens bedömning

Det hade inte fattats ett beslut av Merchants styrelse om att förvärva H.S aktier i bolaget Optimum. Frågan som Högsta domstolen hade att ta ställning till var om G.G på grund av sin ställning som VD eller på grund av sin firmateckningsrätt hade rätt att ingå en bindande överenskommelse åt Merchants vägnar om att förvärva H.S aktier i bolaget Optimum. Högsta domstolen anförde att ett förvärv av aktierna, optionerna och konvertiblerna avsåg ett värde närmare 22,5 miljoner kr som efter att det har skett en full konvertering samt ett fullt utnyttjande av de ifrågavarande optionerna skulle medföra att Marchant skulle omfattas av vissa restriktioner i fondkommissionslagen och dessutom så skulle Optimum inte längre vara ett intressebolag utan istället skulle Optimum bli ett koncernföretag vilket skulle bland annat medföra krav på koncernredovisning. Det skulle Merchant ha undvikit vid ett annat förvärv genom att vidta särskilda åtgärder.

Förvärvet av aktier föll utanför den löpande förvaltningen

På grund av det anförda så konstaterade Högsta domstolen att förvärvet av aktierna föll utanför den löpande förvaltningen vilket H.S borde ha varit medveten om och han borde också ha varit medveten om att att G.G inte hade fått godkännande från styrelsen att ingå den muntliga överenskommelsen.

Fallet Hötorget

Ett rättsfall som kallas fallet Hötorget är intressant i sammanhanget. VD:n i ett fastighetsbolag hade gett muntliga löften angående en hyresgästs hyresavtal. Högsta domstolen bedömde att det muntliga löftet inte var bindande då det inte ansågs höra till den löpande förvaltningen på grund av att:

  • det muntliga löftet gjorde avsteg från den fastställda hyresprissättning med standardavtal som fastighetsbolaget normalt använde sig av, och
  • hyresavtalet gällde en ovanligt lång period på 25 år

VD:n var därmed inte behörig att ge det muntliga löftet angående hyresavtalet. Högsta domstolen konstaterade att hyresgästen insett eller borde ha insett att detta var fallet och att löftet därmed inte var bindande.

Film-fallet

Rättsfallet handlade om ett avtal som gav en reklambyrå ensamrätt att visa sina reklamfilmer i en biografkedjas biografer. Högsta domstolen konstaterade att avtalet inte hörde till den löpande förvaltning hos biografkedjan och därmed låg utanför VD:s behörighet. I fallet hade VD:n för biografkedjan tecknat ett sådant avtal och eftersom reklambyrån insett eller borde att insett detta var avtalet inte giltigt.

Ansvarsförsäkringar för VD och styrelse

Det finns vissa situationer då en styrelseledamot eller VD kan bli personligt ansvarig för ett beslut som gjorts i tjänsten. Detta kan medföra personligt betalningsansvar eller skadeståndsansvar.

I 29 kap. 1 § anges till exempel att en stiftare, styrelseledamot eller VD som uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget när denne fullgör sitt uppdrag ska ersätta skadan. För att skydda sig mot detta kan styrelsen teckna en ansvarsförsäkring för VD och styrelse. Detta är ofta ett krav av VD vid anställning.

Arbetsfördelning mellan styrelse och VD

För att tydliggöra hur olika ärenden och uppgifter ska fördelas mellan styrelsen och VD kan styrelsen upprätta en instruktion om arbetsfördelning mellan styrelsen och VD:n. En sådan instruktion kompletterar de bestämmelser som finns i aktiebolagslagen. Den kan till exempel precisera vilka beslut som måste godkännas av styrelsen och reglera när och hur VD:n ska rapportera information till styrelsen. Den kan även ange när VD:n har ett ansvar att vara med på styrelsemöten.

VD instruktion om ansvar

I VD-instruktionen kan det framgå när VD:n måste vara med på styrelsemöten.

Här nedan kan du ladda ner en gratis mall till en arbetsfördelning mellan styrelse och VD som du
kan anpassa till just ditt bolags situation. Mallen finns även som en engelsk version.

Här kan du ladda ner gratismallar om VD:s ansvar och behörighet!

VD:s jäv

VD:n får inte handlägga alla ärenden som uppkommer i bolaget. Detta eftersom det finns skydd i 8 kap. 34 § aktiebolagslagen mot ärenden där VD anses vara jävig och därmed inte kan agera i enlighet med lojalitetsplikten mot bolaget. Det finns tre typer av avtal som VD:n inte får handlägga:

  • avtal mellan VD:n och bolaget,
  • avtal mellan bolaget och tredje man när VD:n har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets, och
  • avtal mellan bolaget och en juridisk person som den verkställande direktören ensam eller tillsammans med någon annan får företräda.

För att läsa mer om vad förbudet innebär och vilka undantag som gäller kan du ladda ner vår checklista för VD:s jäv här.

Detta regleras i VD-instruktion

Styrelsen kan anta en VD-instruktion som preciserar VD:n ansvar, behörighet och arbetsuppgifter. Den kan användas för att inskränka eller utöka VD:n befogenhet. VD:n har dock alltid rätt att sköta den löpande förvaltningen. VD-instruktioner kan dock precisera vilka slags beslut går utöver den löpande förvaltningen. Om bolaget redan har en arbetsordning och en instruktion om arbetsfördelning mellan styrelsen och VD:n kan VD-instruktionen utgöra ett komplement till dessa. I många fall kan VD-instruktionen vara överflödig om det redan finns andra tydliga instruktioner från styrelsen.

VD-instruktioner upprepar ofta de rättigheter och skyldigheter som VD:n har enligt aktiebolagslagen. Det kan vara bra att ha med detta men kom ihåg att dessa bestämmelser alltid gäller oavsett om det finns en VD-instruktion eller inte. Viktigare är att precisera vilka åtgärder som VD:n har rätt att vidta. Styrelsen kan till exempel bestämma att avtal av ett visst värde eller upptagande av lån måste beslutas av styrelsen.

VD-instruktionen kan även precisera hur samarbetet mellan styrelsen och VD:n ska fungera. Det kan till exempel handla om när och hur VD:n ska rapportera in information till styrelsen. Ofta regleras såna detaljer dock redan i arbetsordningen eller instruktionen om arbetsfördelning mellan styrelsen och VD:n.

Anställningsavtal VD

När du anställer en VD eller annan företagsledare så är det extra viktigt att ni skriver ett tydligt anställningsavtal. Detta eftersom de bestämmelser som gäller för vanliga anställda i bland annat lagen om anställningsskydd (LAS), arbetstidslagen och de flesta kollektivavtal inte gäller företagsledare.

För dig som är VD eller just ska skriva på ett VD-avtal så är följande punkter viktiga att tänka på:

1. Arbetsuppgifter och befogenheter
2. Arbetstid, tillträde och arbetsplats
3. Uppsägning
4. Semester
5. Lön, ersättning och andra förmåner
6. Pension
7. Kollektivavtal
8. Sekretess och konkurrens
9. Tvist och skiljeförfarande

För att veta mer om varje punkt kan du gratis ladda ner vår lathund för anställningsavtal för företagsledare eller VD.

Fyll i din e-post för att få gratis mallar för VD

Relaterade artiklar