Funderar du på vilka regler som gäller vid ett arvskifte? På den här sidan kan du läsa om arvskifte, vad det innebär, hur regler tillämpas och du får även tips på de viktigaste sakerna att ha koll på. Du får också veta mer om dödsbo, möjlighet att klandra, fastigheter och reavinstskatt, olika ämnen och situationer som kan uppstå vid ett arvskifte.

Vad är arvskifte?

Arvskifte är en process som ska tillämpas när boet ska skiftas. Du kanske har funderat över vilka som kommer ärva vad om en anhörig avlider. Det kan vara viktigt att få tydliga svar och veta vem ärver efter ett dödsfall, särskilt när det är du som är anhörig. Dödsboets tillgångar kommer att skiftas mellan delägarna, och dödsboets tillgångar ska delas ut mellan dödsbodelägarna. Dödsboets arvingar och universella testamentstagare ska förrätta arvsskiftet.

Om den avlidne var i ett äktenskap vid dödsdagen, ska arvskifte inte förrättas förrän bodelning i enlighet med äktenskapsbalkens bestämmelser har genomförts. Om den avlidne var i ett samboförhållande vid sin dödsdag så ska arvskifte inte förrättas förrän bodelning i enlighet med sambolagens bestämmelser har genomförts.

 

Behöver du juridisk hjälp eller har frågor om arvskifte?

Välkommen att kontakta Rättsakuten genom att ringa eller maila till oss.

Det går även bra att boka ett möte med oss idag.

Ring 08-384907 eller maila till kontakt@rattsakuten.se

 

Vad är en skiftesman?

Den avlidnes arvingar och universella testamentstagare ska förrätta arvskiftet.Om delägarna inte kan komma överens om hur boet ska skiftas och hur arvet ska fördelas, så kan de skicka en ansökan om förordnande av skiftesman till tingsrätten.En jurist eller advokat kommer då att utses som skiftesman av tingsrätten, och det blir den personen som kommer att skifta boet, istället för den avlidnes arvingar och universella testamentstagare.

Vem kan vara en skiftesman?

Dödsbodelägare och övriga personer som är beroende av arvskiftet får inte lov att förordnas till skiftesman. Ifall den avlidne genom upprättande av ett testamente, redan i förväg har förordnat om en testamentsexekutor, så kommer den personen per automatik att bli förordnad till skiftesman.

Om den avlidne har utsett en testamentsexekutor och denna person även är dödsbodelägare, får personen inte förordnas till skiftesman. Ifall en skiftesman redan har förordnats, så ska inte testamentsexekutorn utses till skiftesman. Om dödsboet inte förvaltas av dödsbodelägarna utan förvaltas av en boutredningsman, så blir boutredningsmannen automatiskt förordnad skiftesman.

Klander av arvskifte

Vem som kan vara skiftesman beror på flera faktorer och varierar mellan olika fall.

Vad ska en skiftesman göra?

När den avlidnes arvingar och universella testamentstagare inte kan komma överens om hur boet ska skiftas och hur arvet ska fördelas, så kan de skicka in en ansökan om förordnande av skiftesman. Det blir då skiftesmannen som tar över arvingarnas och de universella testamentstagarnas uppgifter och ska skifta boet, samt fördela arvet mellan arvingarna och de universella testamentstagarna.

Skiftesmannens uppgifter är följande:

  • Skiftesmannen ska värdera de tillgångar som finns efter dödsboet och fördela de tillgångar som finns efter dödsboet mellan arvingarna och de universella testamentstagarna.
  • Skiftesmannen ska upprätta en skifteshandling där information om delägarna, egendomsförhållandena som är föremål för arvskifte, och hur fördelningen av dessa egendomar ska ske mellan arvingarna och de universella testamentstagarna.
  • Arvskifteshandlingen ska sedan skrivas under av samtliga dödsbodelägare efter dödsboet.
  • Skiftesmannen ska även försöka få dödsbodelägarna att komma överens om hur boet ska skiftas och om hur arvet ska fördelas mellan dem.
  • Om det inte är möjligt att få till en överenskommelse, så ska skiftesmannen genomföra ett tvångsskifte. Ett tvångsskifte innebär att det är skiftesmannen som bestämmer hur arvet ska fördelas mellan arvingarna och de universella testamentstagarna.
  • Om dödsboet förvaltas av en testamentsexekutor som dödsboet har utsett genom ett testamente, så ska testamentsexekutorn anmäla när boutredningen är avslutad, innan boet ska skiftas.
  • Om dödsboet förvaltas av en boutredningsman, så ska utredningen anmälas som avslutad innan boet ska skiftas.

Vad kostar det att anlita en skiftesman?

När ansökan om förordnande av skiftesman skickas till tingsrätten, tillkommer en avgift vid ansökan om 900 kr. En skiftesman har även rätt till arvode samt ersättning för kostnader som tillfaller uppdraget som skiftesman.

Det är dödsbodelägarna som svarar för skiftesmannens ersättning. Skiftesmannen har rätt att fördela kostnaderna annorlunda i följande situationer:

  • Om en av dödsbodelägarna har ökat kostnaderna för skiftesmannen genom försummelse
  • Om en av delägarna har ökat kostnaderna för skiftesmannen genom vårdslöshet
  • Om det finns särskild anledning till att fördela annorlunda till följd av delägarnas ekonomiska förhållanden

Hur ansöker man om en skiftesman?

Ansökan om skiftesman ska skickas till tingsrätten, dock finns det ingen särskild blankett som ska användas vid ansökan. När dödsbodelägarna ansöker om en skiftesman, har de rätt att föreslå en person till uppdraget, om inga förslag lämnas vid ansökan, kommer tingsrätten utse en person till uppdraget.

För att ansöka om en skiftesman kan denna mall användas till ansökan: Ansökan om skiftesman.

I ansökan ska det finnas information om det är en eller flera som söker, samtliga sökandes namn, personnummer, adress samt kontaktuppgifter till samtliga sökande. I ansökan ska det även finnas information om det finns en föreslagen person och personen som är föreslagen ska skriva att uppdraget accepteras.

Om ansökande vill att tingsrätten utser en person för uppdraget så ska detta skrivas i ansökan. Tingsrätten kommer då att utse en jurist eller advokat till skiftesman. När ansökan om förordnande av skiftesman skickas in till tingsrätten tillkommer en avgift om 900 kr för ansökan.

Skiftesmannen har rätt till arvode för sitt uppdrag och ersättning för kostnader som kan komma att tillfalla uppdraget som skiftesman. Det är dödsbodelägarna som svarar för samtliga kostnader avseende skiftesmannen.

Arvskifte

Arvskiftehandling är ett viktigt dokument som ska upprättas av dödsbodelägarna. Samtliga av dessa måste skriva under handlingen.

Vad är en arvskiftehandling?

En arvskiftehandling, eller även refererat till som skifteshandling, är ett dokument som ska upprättas av dödsbodelägarna. Det är skifteshandlingen som är grunden för hur arvet ska fördelas mellan samtliga dödsbodelägare.

För att upprätta en skifteshandling kan denna mall användas: Arvskiftehandling.

I handlingen ska det skrivas vilka som är dödsbodelägare, deras namn, personnummer, adress samt postort. Sedan ska det skrivas vilka egendomsförhållande som är grunden för fördelningen av arvet mellan delägarna. Det ska upprättas en förteckning av samtliga tillgångar som ska fördelas samt vad dessa tillgångar är värderade till. Därefter ska en förteckning över vad som ska skiftas till varje dödsbodelägare och dess värde upprättas.

Om dödsbodelägarna vill reservera en andel av de bankmedel som är föremål för arvskifte, för eventuella kostnader som kan komma att tillfalla arvskiftet, ska detta noteras i handlingen. Det sista som ska skrivas in är att alla delägare har tilldelats en kopia av skiftehandlingen, dessutom så ska samtliga dödsbodelägare skriva under arvskiftehandlingen.

När ska man göra ett arvskifte?

Det första som ska göras när någon avlidit är en bouppteckning. Den ska upprättas senast tre månader efter dödsfallet, om inte delägarna ansöker om att förlänga tiden hos skatteverket och ansökan godkänns av skatteverket. Dock, behöver inte en bouppteckning upprättas när dödsboets tillgångar inte täcker mer än begravningskostnader, en dödsboanmälan kan då skickas till socialnämnden istället.

När en bouppteckning har förrättats ska en bodelning genomföras om den avlidne var i ett äktenskap, registrerat partnerskap eller i ett samboförhållande vid dödsdagen. Efter en eventuell bodelning, ska arvskifte genomföras av arvingarna och de universella testamentstagarna. När det är dags för arvskifte, ska en arvskiftehandling upprättas av delägarna. Denna handling ska även skrivas under av samtliga delägare.

dödsboets skulder

När det gäller dödsboets skulder så finns det många faktorer att ta hänsyn till.

Dödsboets skulder

Om arvskifte skulle förrättas innan dödsboets skulder har betalats, alternativt innan betalningen har ställts till gäldenärerna, ska skiftet återgå. Om skulderna kan betalas av dödsboets tillgångar, och om den avlidne var i ett äktenskap vid sin dödsdag, och den avlidnes make eller makas egendom skulle fallit till den avlidnes egendom om detta hade beaktats vid bodelningen, så ska skiftets återgång vara limiterad till betalning av skulder och för förvaltningen av dödsboet. Detta innebär således att de dödsbodelägare som har fått för mycket genom arvskiftet, kommer behöva återgå till dödsboet, och i övrigt kan det arvskifte som utförts bestå.

Om dödsbodelägarna har erhållit en viss egendom genom arvskiftet och denna egendom ska återgå och inte finns i behåll, ska delägaren ersätta egendomen genom egendomens värde. Men endast om det inte finns särskilda skäl till varför detta inte ska inträffa. Om det skulle finnas ett underskott hos en av delägarna, så är övriga delägare ansvariga för att täcka underskottet med det som delägarna mottagit genom arvskiftet.

När samtliga dödsbodelägare ska täcka underskottet ska det göras i förhållande till vad samtliga delägare har erhållit ifrån arvskiftet. När arvskifte har förrättats utan att dödsboets skulder har betalats, alternativt innan betalningen har ställts till gäldenärerna, ska egendom som skiftats till legatarierna som legat, lämnas tillbaka till dödsboet.

När det inte är möjligt att lämna tillbaka egendomen, ska ersättning betalas tillbaka motsvarande egendomens värde, om det inte finns särskilda skäl till varför detta inte ska inträffa. Detta ska således ske när det är nödvändigt för att kunna betala dödsboets skulder. Om en dödsbodelägare eller legatarie är skyldig att lämna tillbaka egendom eller betala ersättning motsvarande egendomens värde, för att dödsboets skulder ska kunna betalas, ska den även betala ränta alternativt avkomst av egendomen.

Delägaren eller legatarien har rätt till ersättning för kostnader som tillfallit egendomen som har varit nödvändiga, och om delägaren eller legatarien var i god tro, kan de erhålla ersättning för de kostnader som tillfallit egendomen som har varit till förmån för egendomen.

Deklarera ett dödsbo

Det är dödsbodelägarna som ska deklarera dödsboet. Information om dödsboets inkomster för inkomståret måste finnas med.

Deklarera ett dödsbo

Inkomstskatt ska betalas varje kalenderår och deklarationen av förvärvad inkomstskatt ska skickas till skatteverket i april. När en anhörig har avlidit ska dödsbodelägarna deklarera dödsboet. I inkomstdeklarationen ska det finnas med information om dödsboets inkomster för inkomståret. Detta inkluderar de inkomster som dödsboet hade innan sin dödsdag och om dödsboet har eventuella inkomster som tillfallit efter dödsdagen.

Det är delägarna eller ett deklarationsombud som ska sköta dödsboets inkomstdeklaration. Dödsbodelägarna kan skicka en ansökan till skatteverket om att bli tilldelade ett deklarationsombud som sköter deklarationen istället, denna ansökan behöver skrivas under av samtliga delägare efter dödsboet.

Vad är tvångsskifte?

Det är dödsboets arvingar och universella testamentstagare som ska skifta boet. När arvingarna och de universella testamentstagarna inte kan komma överens om hur boet ska skiftas och hur arvet ska fördelas mellan dödsboets delägare kan de skicka en ansökan om förordnande av skiftesman till tingsrätten som sedan utser en jurist eller advokat till skiftesman. Det är skiftesmannen som ska försöka få delägarna att komma överens om hur arvet ska fördelas och hur boet ska skiftas, när skiftesmannen inte kan få till en överenskommelse kan skiftesmannen genomföra ett tvångsskifte, skiftesmannen kommer således att fördela arvet och skifta boet.

Inga delägare, en delägare eller flera delägare

När ett dödsbo inte har dödsbodelägare, kommer den allmänna arvsfonden bli delägare efter dödsboet. När ett dödsbo enbart har en delägare behövs fortfarande en bouppteckning förrättas, dock behöver inte en arvskiftehandling upprättas för att fördela arvet och skifta boet. När bouppteckningen har registrerats hos skatteverket kommer tillgångarna efter dödsboet att föras över till dödsboets delägare, i de fall där det enbart finns en delägare. När ett dödsbo har flera dödsbodelägare ska de tillsammans fördela arvet sinsemellan och skifta boet. Detta innebär således att en arvskiftehandling ska upprättas och skrivas under av samtliga delägare.

Arvskifte och hur man skiftar ett arv

Om en dödsbodelägare är missnöjd med arvsskiftet, så kan det leda till att denne skickar en stämningsansökan i form av klander av arvskifte.

Vem kan klandra ett arvskifte?

Dödsbodelägarna kan klandra arvskiftet. När en av dödsbodelägarna ska klandra arvskiftet, är det viktigt att stämningsansökan innehar rätt svarande. Samtliga dödsbodelägare ska vara svarandra i en stämningsansökan om klander av arvskifte.

I ett rättsfall prövas ett fall om klander av arvskifte, en av tre universella testamentstagare skickade en stämningsansökan till tingsrätten. Dödsbodelägaren var allmänna arvsfonden och stämningen var riktad mot den allmänna arvsfonden samt dödsboet. Stämningsansökan skickades in inom angiven tidsfrist om fyra veckor.

Efter tidsfristen hade förfallit skickades en tilläggsstämning mot de andra universella testamentstagarna samt så återkallades stämningen gentemot dödsboet. Tingsrätten avslog ansökan eftersom rätt svarande inte hade angivits inom tidsfristen och angav som skäl till sitt beslut att strikta krav ställs om att rätt svarande ska anges inom tidsfristen om fyra veckor. Beslutet överklagades och beslutades sedan i Hovrätten, som fastställde Tingsrättens dom. Hovrättens beslut överklagades och fallet avgjordes sedan i Högsta Domstolen där det skulle prövas om det förekom rättegångshinder för att pröva stämningsansökan om klander av arvskifte efter tidsfristen förfallit.

Om en stämningsansökan om klander av arvskifte skickas in efter att tidsfristen har förefallit, är rätten att klandra arvskiftet att anse som förlorad, och om samtliga dödsbodelägare godkänner skifteshandlingen är rätten att klandra arvskiftet även förlorad. Högsta Domstolen diskuterade vad de eventuella konsekvenserna skulle kunna vara om en klandertalan inte väcks mot samtliga dödsbodelägare efter dödsboet, det diskuteras att flera stämningsansökningar skulle kunna tillkomma domstolen samtidigt och att det eventuellt skulle kunna ske parallella stämningsansökningar samtidigt.

I rättsfallet diskuteras det om det förekom rättegångshinder för att pröva klandertalan när samtliga delägare inte angivits som svarande inom tidsfristen om fyra veckor. Domstolen biföll kärandes talan och anförde som skäl att huvudregeln om att samtliga delägare ska anges som svarande inte ska tillämpas så strikt i de fall där det inte fyller en funktion att ange samtliga delägare som svarande. Huvudregeln synes dock vara att samtliga delägare ska anges som svarande i en stämningsansökan om klander av arvskifte.

Vad är klander av arvskifte?

När en dödsbodelägare inte är nöjd med arvsskiftet kan den dödsbodelägaren skicka en stämningsansökan om klander av arvskifte. Här är en blankett som kan användas vid stämning om klander av arvskifte:
Stämningsansökan om klander av arvskifte.

I stämningsansökan ska det finnas information om vem som är kärande, detta är personen som klandrar arvskiftet, med namn, personnummer, postort och kontaktuppgifter till kärande. Sedan ska det skrivas vem som är kärandes ombud, detta är en advokat som kommer att representera kärande i rätten, med namn, personnummer, postort och kontaktuppgifter.

Om det finns fler delägare ska samtliga dödsbodelägare skrivas in som svarande i stämningen med namn, personnummer, adress, postort samt kontaktuppgifter till samtliga. Sedan ska det skrivas vem eller vilka som är ombud till samtliga svarande med namn, personnummer, adress, postort samt kontaktuppgifter. Sedan ska det skrivas vad stämningsansökan avser, vilka yrkanden kärande anför och grunderna till yrkandena. Sedan ska det läggas fram vilken bevisförening som tillkommer stämningsansökan.

Det ska även bifogas dokument till ansökan, de dokument som ska bifogas är de dokument som ska styrka yrkandena och användas som bevis. Sist ska stämningsansökan skrivas under av kärandets ombud i och med att det är ombudet som representerar kärande i rätten.

fullmakt avtal dokument

En fullmakt är ett avtal som avser den som upprättar fullmakten.

Fullmakt vid arvskifte

Om en dödsbodelägare inte kan skriva under arvsskiftehandlingen eller liknande kan delägaren skriva under handlingen genom en fullmakt. En fullmakt är ett avtal som avser den som upprättar fullmakten, denna person kallas fullmaktsgivaren som ger behörighet till annan att företa rättshandlingar och ingå avtal med tredje part i fullmaktsgivarens namn, denna person kallas fullmäktige.

För att en fullmakt ska vara giltig behövs inte formalitetskrav som exempel en skriftlig handling. Ett fullmaktsavtal kan ingås genom upprättande av en skriftlig handling, parternas agerande gentemot tredje part samt så kan ett sådant avtal ingås muntligt.

Det är rekommenderat att använda sig av ett skriftligt avtal för fullmakter och här finns ett färdigt avtal som kan användas: Fullmakt vid arvskifte.

I fullmakten ska det skrivas vilka som är parterna, fullmaktsgivare och fullmäktige, detta inkluderar namn, personnummer, adress och postort. Det ska även finnas information om vad behörigheten och befogenheten avser och sedan ska fullmakten skrivas under av fullmaktsgivaren och fullmäktige samt undertecknas av ett vittne. Om fullmäktige skulle signera ett avtal som är utanför fullmaktens befogenhet men inom fullmaktens behörighet är avtalet gällande gentemot fullmaktsgivaren om inte tredje part insåg eller borde insett att fullmäktige handlade utanför fullmaktens befogenhet.

Fastighet vid arvskifte

När en delägare förvärvar en fastighet efter ett dödsbo, ska dödsbodelägaren ansöka om lagfart hos Lantmäteriet.
Du kan ansöka om lagfart genom att använda dig av Lantmäteriets blankett som finns här:
Ansökan om Lagfart.

När en fastighet förvärvas efter ett dödsbo, ska en ansökan skickas till Lantmäteriet lagfart, detta för att ändra ägandet. Till ansökan tillkommer en expeditionsavgift om 825 kr.

I ansökan ska det finnas information om kommun, fastigheten, inklusive fastighetens namn och fastighetsbeteckningen. Sedan ska dödsbodelägaren skriva in information om sig själv, namn, personnummer och vilken andel som delägaren förvärvar i fastigheten. Det ska sedan skrivas vem som är fakturamottagaren med namn, personnummer, adress, postort och kontaktuppgifter. Sedan ska det skrivas vem som är kontaktperson, namn, personnummer, adress, postort och kontaktuppgifter till denna. Det sista som ska skrivas in i blanketten är om sökande vill lämna övriga upplysningar, sedan ska blanketten skrivas under. Till ansökan tillkommer en tidsfrist om tre månader efter att dödsbodelägaren förvärvat fastigheten.

fastighet

När en fastighet har blivit såld så ska reavinstskatt betalas av dödsbodelägarna i de flesta fall.

Vad är reavinstskatt vid arvskifte?

Reavinstskatt, även känt som realisationsvinst och kapitalvinst är den skatt som ska betalas vid försäljning av fastighet. Detta är skillnaden mellan fastighetens införskaffningsvärde och försäljningsvärde.

Om dödsbodelägare förvärvar en fastighet genom bodelning, är förvärvet skattefritt. När en delägare förvärvar en fastighet genom arv och sedan bestämmer sig för att sälja fastigheten, blir således reavinstskatten aktuell för försäljningen som sker i framtiden.

Vad är kapitalförsäkring vid arvskifte?

Kapitalförsäkring är en sorts sparform, generellt sätt omfattas oftast sparformen av en försäkring. Detta innebär att exempel, aktier som sätts in i en kapitalförsäkring ägs av ett försäkringsbolag. De aktier som en person har i en kapitalförsäkring kommer inte behöva vinstbeskattas vid överlåtelse och försäljning, det är skattefritt, dock ska schablonskatt betalas. Detta är relevant vid arvskifte om dödsboet hade aktier insatta i en kapitalförsäkring, nämligen eftersom dessa aktier inte ska ingå i kvarlåtenskapen efter dödsboet. Detta innebär att aktierna som finns i kapitalförsäkringen som ett försäkringsbolag förordnar över, inte kommer att betalas ut vid arvskiftet.

När försäkringstagaren har använt sig av vissa begrepp i försäkringen utan att ha namngett förmånstagaren, ska följande begrepp förstås som följer; make eller maka, med förutsättning att äktenskapsskillnad inte är aktuell, registrerad partner med förutsättning att partnerskapet inte är under upplösande, sambo ska förstås som ett samboförhållande, barn ska innebära bröstarvingar och en fördelning av försäkringen ska ske i enlighet med arvsrätt.

Om begreppet make och barn har använts i samma sammanhäng, ska det innebära att halva försäkringen tillfaller maken och andra halvan tillfaller bröstarvingarna. Om däremot, försäkringstagarens make är avliden, ska hela försäkringen tillfalla bröstarvingarna och om försäkringstagarens bröstarvingar är avlidna ska hela försäkringen tillfalla maken. Arvingar ska innebära de som i enlighet med arvsrätten har rätt till arv.

Swedbank utbetalning blankett 

Swedbank har en särskild blankett för fördelning av arv som heter ”fördelningsblankett för utbetalning av arv.” Genom att använda sig av denna blankett, kan banken dela ut bankmedel som banken innehar efter dödsboet till samtliga dödsbodelägare. Denna blankett finns här:
Swedbank – fördelningsblankett för utbetalning av arv.

I blanketten ska det skrivas vem som är dödsbo, namn, personnummer, samt ska behörighetshandlingar bifogas till blanketten. I blanketten ska du skriva om dödsboet hade fonder, om dessa ska säljas, om alla fonder ska vara till försäljning eller enbart vissa av fonderna.

Om fonderna ska överlåtas och om alla fonder ska överlåtas eller enbart vissa av dessa. Vilken dödsbodelägare som ska överta fonderna, namn och personnummer till delägaren, om delägaren har ett fondkonto hos banken, fondnamnet samt andelen av fonderna som ska överlåtas. Sedan ska det skrivas om dödsboet hade värdepapper och om dessa ska säljas, om alla värdepapper ska vara till försäljning eller enbart vissa av värdepapperna.

Om värdepapperna ska överlåtas och om alla värdepapper ska överlåtas eller enbart vissa av dessa, vilken dödsbodelägare som ska överta värdepapperna, namn och personnummer till delägaren, kontoinformation och information om värdepapperna samt antal värdepapper. Sedan ska det skrivas om dödsboet hade premieobligationer, om dessa ska säljas, om alla premieobligationer ska vara till försäljning eller enbart vissa av premieobligationerna. Om premieobligationerna ska överlåtas och om alla premieobligationer ska överlåtas eller enbart vissa av dessa, vilken dödsbodelägare som ska överta premieobligationerna, namn och personnummer till delägaren, kontoinformation och information om premieobligationerna samt andel av dessa.

Sedan ska det skrivas om dödsboet hade investeringssparkonton och om dessa ska avslutas alternativt överlåtas. Sedan ska det skrivas om dödsboet har konton som ska avslutas och om samtliga konton ska avslutas eller enbart vissa av kontona. Sedan ska det skrivas om utbetalning av resterande bankmedel som dödsboet har hos banken, det ska skrivas om utbetalningen ska ske i enlighet med skifteshandling eller i enlighet med det som skrivs in i blanketten.

Oavsett om utbetalningen ska ske i enlighet med skifteshandling eller fördelningen i enlighet med blanketten ska det skrivas vilka dödsbodelägare som ska vara mottagare, information delägarna med namn, personnummer, clearing nummer, kontonummer samt andel. Det sista som ska skrivas in är om dödsbodelägarna har särskilda upplysningar som ska lämnas, vem som är dödsboets kontaktperson samt underskrift från samtliga dödsbodelägare.

Bil och båt

Om en dödsbodelägare övertar en bil, båt eller andra fordon från ett dödsbo så behöver ett ägarbyte ske.

Överta bil eller båt av dödsbo

När en dödsbodelägare övertar en bil eller båt alternativt andra fordon från ett dödsbo så ska delägaren anmälas som ny ägare hos transportstyrelsen. Det som delägaren behöver ha för att genomföra anmälan om ägarbytet är det senaste registreringsbeviset för fordonet som avses.