Enligt arvsrätten måste ett antal praktiska moment genomföras innan ett arvskifte kan äga rum. Bland annat måste en bouppteckning upprättas. Därefter behövs eventuellt en bodelning och slutligen ett arvskiftesavtal. Nedan följer grunderna i hur ett arvskifte går till.

Först bildas ett dödsbo

Så fort en person avlider övergår den personens kvarlåtenskap, dvs. allt den personen ägde, inklusive skulder, till ett dödsbo. Den dödes efterlevande maka, make, arvingar och testamentstagare kallas för dödsbodelägare. De förvaltar dödsboet tillsammans och beslutar gemensamt om vad som ska göras t.ex. avsluta bankkonton eller sälja bostaden. Som delägare i ett dödsbo ha du du inget personligt ansvar för skulder som inte kan betalas av dödsboet, utan eventuella skulder som dödsboet inte har täckning för avskrivs oftast. Dödsboet upplöses när arvskiftet är klart och den dödes tillgångar har delats upp mellan dödsbodelägarna.

Sen görs bouppteckning

Innan ett arvskifte kan ske måste en bouppteckning göras. Det är en förteckning över alla tillgångar och skulder som den avlidne hade vid dödsdagen. Som tillgångar kan bostadsrätt, bil, fonder, värdepapper, aktier och försäkringar räknas, men också värdefullare lösöre som smycken, möbler, dator och konst ska redovisas i bouppteckningen. Enklare bohag kan dock värderas med en klumpsumma i förteckningen. All egendom värderas utifrån marknadsvärdet, utom hus som — om dödsboägarna vill det — kan värderas utifrån taxeringsvärdet.  Kom ihåg att lösöre eller tillgångar som nämnts i ett eventuellt testamente, gåvobrev eller äktenskapsförord inte ska tas med i bouppteckningen.

Själva arbetet med upprättandet av bouppteckningen ska göras av två bouppteckningsförrättare. Notera att ingen av dem får vara dödsbodelägare, arvtagare eller ombud för någon av dessa.

När bouppteckningen är klar skall den skickas in till Skatteverket, dock senast fyra månader efter dödsfallet. Efter att Skatteverket har registrerat bouppteckningen fungerar den som en legitimationshandling för dödsboet och kan då användas för att avsluta konton på banken och sälja bostäder och värdepapper från dödsboet.

Om det finns särkullbarn måste en bodelning göras innan arvskiftet

Sen genomförs bodelning eller boutredning

Om den avlidne var gift vid dödstillfället, och har särkullbarn eller testamentstagare, måste makarnas gemensamma tillgångar först fördelas genom en bodelning innan arvskiftet kan ske. Man delar då makarnas alla tillgångar som inte är enskild egendom minus skulder, i två lika stora delar mellan den efterlevande maken eller makan och den avlidnes arvingar och testamentstagare.

Ska däremot den efterlevande parten ska ta över hela boet, och makarna bara har giftorättsgods är det dock inte nödvändigt att fördela tillgångarna genom en bodelning. Har makarna gemensamma barn är de nämligen inte direkta arvingar utan efterarvingar och får då ut sitt arv först när den efterlevande maken avlider.

Var den avlidne sambo vid dödstillfället, behöver en bodelning göras endast om den efterlevande sambon begär det. I detta fall ingår endast egendom som förvärvats för gemensamt bruk, t.ex. bostaden och bohaget, i bodelningen. Boutredning är en utredning av en persons tillgångar om den inte är gift eller sambo.

Slutligen genomförs arvskiftet

När alla skulder och kostnader har betalats för den avlidne är det dags att fördela de resterande tillgångarna mellan arvingar och eventuella testamentstagare. Utöver det som eventuellt står angivet i ett testamente är det fritt att dela tillgångarna som dödsbodelägarna själva önskar. Observera att om det finns ett testamente måste detta ha vunnit laga kraft, dvs. testamentet måste ha godkänts av den avlidnes arvingar och testamentstagare innan resterande arv delas upp. Läs mer om hur man upprättar ett testamente här!

Arv - arvskifte

Arvskifte är en nödvändighet.

Om bara en arvinge i dödsboet

I de fall det bara finns en arvinge i dödsboet räcker bouppteckningen som underlag för att göra ett arvskifte. Om det däremot finns flera än en dödsbodelägare så måste ett arvskiftesavtal upprättas. Arvskiftesavtalet är ett avtal som beskriver hur kvarlåtenskapen efter den döde fördelas och måste undertecknas av alla parter i dödsboet. Ibland är dödsbodelägare oense om hur arvet ska skiftas, och då kan en domstol utse en skiftesman. Läs mer om hur man löser arvstvist här.

Arvskiftet behöver inte registreras någonstans utan är ett privat avtal mellan dödsbodelägarna. Dock bör avtalet sparas eftersom kan komma att behöva visas t.ex. om en ärvd fastighet skall lagfaras på ny ägare. I arvskifteshandlingen ska de tillgångar som har ett högt värde och/eller kräver ägarbyte t.ex. värdepapper, fastigheter och bil, tas med. Mindre lösöre som prydnadssaker och husgeråd behöver inte tas med i arvskiftet, utan kan delas upp i godo mellan parterna.  Är du osäker på hur arvet rent juridiskt skall fördelas, kan du läsa om vem ärver efter ett dödsfall samt om arvsrätten och  arvingar och bröstarvingar samt olika arvsklasser.

Särkullbarn?

Särkullbarn skall få ut sitt arv direkt. Mer om särkullbarnens arv. 

Klander av arvskifte inom fyra veckor

Det som kvarstår på den avlidnes sida efter bodelningen eller boutredningen utgör den arvslott som sedan kan fördelas mellan arvingarna efter arvskiftet. Om en eller flera dödsbodelägare eller testamentstagare inte är nöjd med boutredningen kan ett s k tvångsskifte genomföras.  Detta vinner laga kraft efter fyra veckor enligt 23 kap 5 § ärvdabalken. Därför bör boutredningen klandras inom denna tidsfrist.

Rättsakuten hjälper dig med arvskiftet och arvstvisten

Det är inte ovanligt att det uppstår arvstvist i samband med arvskiften. Genom att anlita en utomstående jurist minimerar ni riskerna för tvister mellan dödsboägarna och kan samtidigt vara säkra på att allt ifrån bouppteckning till arvskiftesavtal blir korrekt utförda.

Rättsakuten har stor erfarenhet inom arvsrätt och hjälper er gärna genom hela processen. Kontakta oss här!