Stämningsansökan

För att stämma någon och ta en tvist till domstol behöver du skicka in en stämningsansökan. Ansökan måste vara skriven på ett visst sätt för att godkännas av domstolen. I den här texten går vi igenom allt bör veta inför en stämning och hur du fyller i stämningsansökan.

Stockholms tingsrätt.

Innehållsförteckning: 

Vad är en stämningsansökan?

Både privatpersoner och företag hamnar någon gång i en situation där det uppstår en tvist. Det kan till exempel handla om att ett avtal inte följts, att betalning inte erlagts eller att egendom utsatts för skada.

I bästa fall kan tvisten lösas direkt genom en överenskommelse. I andra fall går det inte att komma överens. Om någon av de inblandade i tvisten vill initiera en rättegång och att domstolen ska avgöra tvisten så måste en stämningsansökan skickas in till tingsrätten. I vardagligt tal brukar man kalla det att man stämmer någon. Inom juridiken säger man istället att tingsrätten utfärdar en stämning efter en ansökan.

I tingsrättssalen.

En ansökan om stämning måste vara skriven på ett visst specifikt sätt för att den ska tas emot och godkännas av tingsrätten. Att fylla i ansökan kan vara väldigt svårt för någon som inte är juridiskt kunnig. Förutom att ansökan måste godkännas så är det viktigt att stämningsansökan är utformad på ett sätt som ger dig chans att nå framgång i tvisten.

Som icke juridiskt kunnig vet man kanske inte att det är skillnad på att ha rätt och att  rätt i en tvist. Du kan mycket väl ha rätt men för att  rätt i tingsrätten måste du kunna visa att du har rätt. Du måste tydligt kunna visa på vilka grunder du har rätt och du måste kunna bevisa det och argumentera för varför motpartens ståndpunkt är felaktig. Det kan därför vara värt att fundera på att anlita ett juridiskt ombud som kan guida dig genom tvisten.

Du måste kunna bevisa att du har rätt.

De inblandade i tvisten kallas för parter. Den som inlett stämningen kallas för kärande och den som stämts kallas för svarande. När stämningsansökan godkänts av tingsrätten skickas ett brev om stämning till svaranden. Svaranden har en viss tid på sig att bestrida eller medge de krav som käranden ställt.

Om din ansökan underkänns på grund av brister i hur den är skriven så kan tingsrätten begära att du ska komplettera ansökan. Om ansökan har alltför många brister eller om du inte lyckas komplettera ansökan kan den i värsta fall avvisas vilket innebär att tingsrätten inte tar emot den. Den du stämt får då aldrig reda på att du ansökt om stämning.

När stämningsansökan kommer till tingsrätten så får tvisten ett målnummer. Man kan därför säga att stämningsansökan är det första steget i en rättegång.

Stegen från stämningsansökan till dom.

Hur skriver man en stämningsansökan?

Om du bestämt dig för att stämma någon, ett företag eller en privatperson så ska du skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Stämningsansökan måste innehålla vissa delar för att kunna godkännas.

En stämningsansökan ska innehålla följande delar:

  1. Grunduppgifter
  2. Bakgrund
  3. Yrkanden
  4. Grunder
  5. Sakomständigheter
  6. Bevisning
  7. Bilagor
  8. Önskemål om handläggning
  9. Uppgift om ansökningsavgiften
  10. Underskrift
Stämningsansökan måste innehålla vissa delar för att bli godkänd.

1. Grunduppgifter

Vissa grunduppgifter ska fyllas i såsom datum, namn på mottagande tingsrätt och personuppgifter om kärande och svarande. Om någon av parterna har ett ombud så ska även ombudets personuppgifter uppges.

2. Bakgrund

Här ska du ge en bakgrund till tvisten som berättar om förhållandena innan tvisten uppstod. Det ska vara uppgifter som du och motparten är överens om. Du kan till exempel hänvisa till ett avtal och berätta vad avtalet gällde, vilket datum avtalet ingicks och beskriva innehållet i avtalet.

3. Yrkanden

Under rubriken yrkanden ska du ange vad du önskar uppnå med stämningen, vad du kräver av motparten eller vad du vill att tingsrätten ska fastställa. Yrkandet ska vara mycket kortfattat och utgörs oftast av bara en mening.

Ett yrkande kan till exempel handla om att du vill få betalt av motparten. Det kan också röra sig om att du vill återfå ett föremål från motparten eller att du anser dig ha äganderätten till en viss egendom. Det är viktigt att yrkandet är precist och att det utformas på ett juridiskt korrekt sätt. 

Utöver ditt huvudsakliga yrkande kan du yrka ränta på det belopp som du önskar att motparten ska utge. Du kan i många fall även yrka ersättning för dina rättegångskostnader.

Ett yrkande kan t ex handla om att du vill få betalt eller att du vill återfå något.

4. Grunder
Under grunder ska du beskriva på vilket sätt och varför du har rätt till det som du yrkat. Denna del är den mest komplicerade delen att fylla i. För att kunna beskriva grunderna, på vilket sätt du har rätt till vad du yrkat, kan du göra en kortfattad beskrivning av följande:

  • Vad som gjort att en tvist kunnat uppstå mellan parterna.
    Det kan vara till exempel ett avtal om renovering, ett fastighetsköp eller en försäljning av en bil.
  • På vilket sätt tvisten uppstod.
    Det kan röra sig om att du upptäckt en skada på något du köpt eller att motparten inte betalat såsom avtalats.
  • Yrkandet och dess bakgrund.
    Här anger du varför ett yrkande kan riktas mot motparten och underlaget till just ditt yrkande.

Dessa tre beskrivningar skrivs samman och utgör grunderna för stämningsansökan. Om vi tänker oss att vi ska fylla i grunderna i en tvist där vi köpt av en fastighet så kan grunderna anges såhär:

“Adam Andersson köpte fastigheten Uppsala 1:24 av Eva Eriksson den 23 februari 2023 för 5 500 000 kronor. På fastigheten fanns ett nybyggt hus med källare. En månad efter köpet upptäckte Adam att det stod 10 cm vatten i källaren. Enligt besiktningsman hade huset felaktigt byggts utan underliggande dränering. Att dränera huset skulle enligt offert kosta 175 000 kronor. Adam har därför rätt till 175 000 kronor i prisavdrag.”

Ett avtal om fastighetsköp kan möjliggöra en tvist.

5. Sakomständigheter

I denna del skriver du mer om och utvecklar vad du angivit i grunderna. Särskilt viktigt är det att utveckla sådant som du tror att motparten kommer att invända mot. Om det är fel på något du köpt och motparten menar att felet är bagatellartat så beskriver du felet och dess följder mer ingående och du kan hänvisa till vad en expert inom området sagt om felet. Om felet måste lagas så hänvisar du till en offert och beskriver närmare hur lagningen ska gå till och hur kostnaden räknats fram.

6. Bevisning

Här anger du vilken bevisning du vill lägga fram i rättegången. Det kan vara skriftlig bevisning såsom dokument med besiktningsprotokoll från ett visst datum eller sms-konversationer mellan två personer under en viss tid. Den skriftliga bevisningen ska bifogas stämningsansökan och det är därför bra att ge bevisningen ett nummer. Du kan till exempel skriva:

”Besiktningsprotokoll från den 1 januari 2023 (bilaga 1)”

Bevisning kan även vara muntlig såsom framtida förhör. Förhör med dig kallas för partsförhör. Du kan även åberopa bevisning i form av vittnesförhör eller sakkunnigförhör. Ange vilken typ av förhör det rör sig om, namnet på den som ska förhöras och vem personen är. Du kan till exempel skriva:

”Vittnesförhör med Eva Eriksson, syster till Evert Eriksson”

eller

”Sakkunnigförhör med Adam Andersson, besiktningsman på Bolaget AB”

Du ska ange all bevisning som du vill åberopa. Ibland kan det vara svårt att på förhand veta vilken bevisning som behövs. För att gardera dig bör du därför avsluta bevisningen med en mening om att du förbehåller dig rätten att komplettera din bevisning vid ett senare tillfälle.

Skriftlig bevisning ska numreras och biläggas.

7. Bilagor

Här skriver du ner alla bilagor du hänvisar till i stämningsansökan. Det kan vara bevisning men även bilagor såsom avtal. Du kan skriva exempelvis:

Bilaga 1 – Köpeavtal från den 1 januari 2023
Bilaga 2 – Besiktningsprotokoll från den 23 februari 2023

8. Önskemål om handläggning

Ett mål kan avgöras med eller utan huvudförhandling. Om ingen huvudförhandling hålls så avgör domstolen målet på de handlingar som lämnats in. Om du vill åberopa muntlig bevisning såsom vittnesförhör så måste en huvudförhandling hållas för att den muntliga bevisningen ska kunna framföras inför tingsrätten. Ange därför om målet ska avgöras med eller utan huvudförhandling.

9. Uppgift om ansökningsavgiften

Domstolen tar sig an målet först då ansökningsavgiften har betalats. Ange att du betalat in ansökningsavgiften för stämningsansökan och vilket datum detta gjordes. Alternativt kan du ange att betalning kommer att ske senare via domstolens E-tjänst för betalning.

10. Underskrift

Ansökan ska undertecknas av alla käranden eller av deras ombud. Om den som ansöker är en juridisk person så ska handlingar såsom registreringsbevis eller andra behörighetshandlingar skickas med för att visa vem som får företräda käranden.

Alla käranden ska underteckna ansökan.

Vad innebär yrkande och grund?

Yrkande och grund är båda centrala delar av stämningsansökan. Hur välavvägda och välskrivna dessa är, är till stor del avgörande för den framgång som kan nås i målet. Eftersom båda delarna är väldigt viktiga men också kluriga att skriva om man inte besitter juridisk kunskap är det många som tar hjälp av ett juridiskt ombud för att utforma just dessa delar.

Yrkande

Yrkandet kan enkelt beskrivas som det du kräver av motparten. Du kan exempelvis kräva att motparten betalar dig pengar. Yrkandet ska vara tydligt och exakt utformat samt skrivet på juridiskt vis så att tingsrätten kan använda yrkandet för att avgöra målet. Om du vinner målet är det då lätt för tingsrätten att bifalla yrkandet och ange bifallandet av yrkandet i domen för att beskriva hur tingsrätten dömt.

Om du till exempel vill att motparten ska betala dig en viss summa för arbete du utfört så kan du inte utforma yrkandet så att du vill få betalt för arbetet utan yrkandet ska istället utformas så att tingsrätten ska fastställa att svaranden ska utge summan till dig. Det är viktigt att du anger en exakt summa i yrkandet för att domstolen ska kunna bifalla yrkandet.

Om du vill få tillbaka ett föremål kan yrkandet inte utformas som att du vill få tillbaka föremålet utan yrkandet ska istället utformas som att motparten ska utge föremålet till dig. Det är viktigt att föremålet beskrivs noga så att det inte råder några tvivel om vilken föremål det rör sig om. Om det handlar om en tvist om äganderätten till egendom så kan yrkandet vara att tingsrätten ska fastställa att du har bättre rätt till egendomen än motparten. Även här är det viktigt att exakt ange vilken egendom det rör sig om.

Att utformningen av yrkandet är så viktigt har att göra med rättssäkerhet. När domstolen har dömt i ett mål så ska det inte råda några tvivel om vilka verkningar domen har.

En jurist vet hur yrkanden bäst utformas.

Yrka ersättning för ränta

Om ditt yrkande innebär att motparten ska betala dig pengar så bör du även yrka ersättning för ränta på beloppet. Ange även datumet för då räntan ska räknas. Räntan kan till exempel räknas från det datum stämningsansökan delgivits eller datumet då en faktura förfallit. Om du kan bör du även ange vilka bestämmelser i räntelagen som ligger till grund för yrkandet. Precis som övriga yrkanden ska yrkandet om ersättning för ränta skrivas på ett speciellt juridiskt vis. Yrkandet kan exempelvis se ut såhär:

”Käranden yrkar att tingsrätten ska förplikta svaranden att till käranden utge ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från datumet för delgivning av stämning till dess att betalning erlagts.”

Yrka ersättning för rättegångskostnader

I många mål har du möjlighet att få ersättning för dina rättegångskostnader om du vinner i tingsrätten. I vissa mål såsom mål om vårdnad kan du dock inte kräva att få ersättning för dina rättegångskostnader.

Rättegångskostnaderna avser kostnader för bland annat ansökningsavgift, juridiskt ombud, vittnen med mera. För att du ska kunna få ersättning måste du redan från början yrka ersättning för dina rättegångskostnader. Du kan ange en summa direkt men du kan också välja att yrka ersättning med ett belopp som ska anges senare. Ett yrkande om ersättning för rättegångskostnader skulle kunna skrivas såhär:

”Käranden yrkar att tingsrätten ska förplikta svaranden att till käranden utge ersättning för kärandens rättegångskostnader med ett belopp som anges senare.”

Om du vinner tvisten måste motparten betala dina rättegångskostnader.

Grund

När du kommit fram till vad du vill att tingsrätten ska fastställa och när du förmedlat detta genom ett juridiskt korrekt utformat yrkande är det dags att beskriva vilken grund du har för yrkandet.

Grunden ska, enkelt förklarat, besvara på vilket sätt och varför du har rätt till det som du yrkat. Beskrivningen av grunden ska vara relativt kortfattad men ska sedan beskrivas mer ingående under avsnittet om sakomständigheter.

Grunden ska besvara följande frågor:

1. Vilken omständighet gjorde att en tvist kunde uppstå mellan parterna?
2. Hur uppstod tvisten?
3. Vilket underlag finns till yrkandet?

Svaret på frågorna skrivs ihop till en sammanhängande text som utgör grunderna för stämningsansökan.

Svaren på tre frågor utgör tillsammans grunderna i stämningsansökan.

1. Vilken omständighet gjorde att en tvist kunde uppstå mellan parterna?
En sådan omständighet kan till exempel vara ett köp av en fastighet, ett avtal med byggare om renoveringsarbeten eller en försäljning av en bil. Frågan skulle därför kunna besvaras såhär:

”Eva Eriksson ingick den 12 mars 2023 ett avtal med Bygg AB om renovering av Evas badrum”

2. Hur uppstod tvisten?
Frågan ska besvaras genom att ange omständigheten som utgjorde anledningen till den uppkomna tvisten. Det kan vara en upptäckt av en skada på ett köpt föremål eller att svaranden inte betalat i enlighet med ett avtal. Frågan skulle därför kunna besvaras såhär:

”Vid en besiktning efter att badrummet renoverats färdigt upptäcktes att det saknades tätskikt under kakelplattorna.”

Tvisten uppstod genom upptäckten av avsaknaden av tätskikt.

3. Vilket underlag finns till yrkandet?
Frågan ska besvaras genom att beskriva varför ett yrkande kan riktas mot motparten och vilket underlag som finns till yrkandet. Det kan exempelvis vara en besiktningsman som slagit fast att ett arbete inte är fackmässigt utfört och en offert som visar vad det skulle kosta att laga felet eller göra om arbetet på nytt. Frågan skulle därför kunna besvaras såhär:

”I besiktningsprotokollet anges att badrummet inte är fackmässigt utfört eftersom det saknar tätskikt. Enligt offert skulle det kosta 130 000 kronor att göra om badrummet. Eva har därför rätt till 130 000 kronor i prisavdrag.”

När de tre frågorna besvarats och skrivits samman utgör de grunden för yrkandet. Grunden kan därmed sammantaget se ut såhär:

”Eva Eriksson ingick den 12 mars 2023 ett avtal med Bygg AB om renovering av Evas badrum. Vid en besiktning efter att badrummet renoverats färdigt upptäcktes att det saknades tätskikt under kakelplattorna. I besiktningsprotokollet anges att badrummet inte är fackmässigt utfört eftersom det saknar tätskikt. Enligt offert skulle det kosta 130 000 kronor att göra om badrummet. Eva har därför rätt till 130 000 kronor i prisavdrag.”

Grunden i en stämningsansökan består av flera delar som sammanfogas.

Detta kan tyckas vara alltför kortfattat för att utgöra en grund för ett yrkande. Grunderna kommer dock att utvecklas närmare under rubriken sakomständigheter. I det fiktiva fallet med Eva Erikssons badrum kommer hon under rubriken sakomständigheter att närmare beskriva felet på badrummet och konsekvenserna av felet samt närmare ange hur kostnaden för att åtgärda felet räknats fram.

Exempel på stämningsansökan

För att du ska få en känsla för hur en stämningsansökan kan se ut har vi tagit fram ett exempel. Vi tänker oss att det är en byggfirma som inte får betalt av sin kund. Vi har även tagit fram en mall för stämningsansökan med tillhörande instruktion som du kan ladda ner gratis, fylla i och skicka in till tingsrätten.

Ansökan om stämning

Datum: 2023-06-01
Mottagare: Stockholms tingsrätt

Kärande
Namn: Byggfirman AB
Personnummer/Org.nr: 556480-8847
Adress: Byggvägen 3, 185 37 Stockholm
Mejladress: Byggfirman@mejl.se
Telefon: 08-12 34 56

Kärandens eventuella ombud
Namn: Anna Andersson
Adress: Juridikgatan 3, 185 37 Stockholm
Mejladress: ombud@mejl.se
Telefon: 08-65 43 21

Svarande
Namn: Per Persson
Personnummer/Org.nr: 550317-0519
Adress: Kundvägen 3, 118 25 Stockholm
Mejladress: Per.persson@mejl.se
Telefon: 08-45 67 89

Svarandens eventuella ombud
Namn: Kalle Knutsson
Adress: Advokatvägen 3, 118 25 Stockholm
Mejladress: Kalle.knutsson@juridikfirman.se
Telefon: 08-98 76 54

Bakgrund
Den 1 januari 2023 ingick Byggfirman AB och Per Persson avtal om nybyggnation av ett förråd. Arbetet skulle vara slutfört den 2 februari 2023 och betalas senast den 5 februari 2023.

Yrkanden
Käranden Byggfirman AB yrkar att tingsrätten ska förplikta att svaranden Per Persson ska utge 45 000 kronor till kärande jämte ränta på beloppet från och med den 5 februari 2023. Byggfirman AB yrkar att tingsrätten ska förplikta svaranden att till käranden utge ersättning för kärandens rättegångskostnader med ett belopp som anges senare.

Grunder
Byggfirman AB ingick den 1 januari 2023 ett avtal med Per Persson om nybyggnation av ett förråd. Arbetet slutfördes i enlighet med avtalet. Arbetet skulle betalas senast den 5 februari 2023 men Per Persson betalade aldrig för arbetet. Enligt avtalet skulle Per Persson betala 45 000 kronor för arbetet. Byggfirman AB har därför rätt att kräva att Per Persson utger 45 000 kronor jämte ränta till käranden.

Sakomständigheter
Den 1 januari 2023 beställde Per Persson en nybyggnation av ett förråd om 10 kvadratmeter. I avtalet angavs att förrådet skulle vara målat med röd färg. Arbetet har slutförts i enlighet med avtalet men Per Persson bestridit betalning med hänvisning till att förrådet är målat med fel typ av färg. Per Persson menade att det var underförstått att målning avsåg röd slamfärg och inte röd akrylatfärg. Byggfirman AB har målat förrådet i enlighet med avtalet och har därför rätt till betalning för arbetet.

Bevisning
Avtal om nybyggnation från den 1 januari 2023 (bilaga 1).
Partsförhör med Sven Svensson, VD Byggfirman AB.

Bilagor
Bilaga 1 – Avtal om nybyggnation från den 1 januari 2023.
Bilaga 2 – Registreringsbevis

Önskemål om handläggning
Målet ska avgöras genom huvudförhandling.

Ansökningsavgift
Avgiften har erlagts den 1 juni 2023.

Ort och datum: Stockholm 2023-06-01

Sven Svensson

Underskrift

Sven Svensson, VD för Byggfirman AB
Namnförtydligande

Vad ska man tänka på innan man ansöker om stämning?

Det är flera saker man bör tänka på innan man stämmer någon. Dels för att ansökan ska godkännas av tingsrätten och dels för att du ska kunna nå framgång med det du vill. Här går vi igenom de viktigaste sakerna du bör ha koll på innan du skickar in stämningsansökan.

Vad ska man fundera över om man vill stämma någon?

Frågor du bör ställa dig innan du stämmer någon är:

  • Har mitt krav bestridits?
  • Vem ska jag stämma?
  • Vad vill jag uppnå med stämningen?
  • Behöver jag hjälp av ett ombud?
  • Vilket eventuellt belopp ska jag yrka?
  • Har jag bevis för min ståndpunkt?
  • Vilka bilagor behövs?
  • Ska jag kalla vittnen eller sakkunniga till rätten?
  • Hur vill jag att målet ska handläggas?
  • Har jag rättsskydd?
  • Kan jag få rättshjälp?
  • Vilken ekonomi har motparten?
  • Finns någon tvisteklausul i avtalet?
  • Hur sannolikt är det att jag får rätt i domstolen?

Har mitt krav bestridits?
Innan du stämmer någon bör du vara helt säker på att motparten fått reda på vad du kräver och varför samt att motparten uttryckligen bestridit ditt krav. Detta för att undvika en onödig rättegång med onödiga kostnader.

Vem ska jag stämma?
Svaret på denna fråga kan tyckas vara självklart. Svaret är också enkelt om det finns ett tydligt avtal mellan parterna så att det inte råder några tvivel om vilka som är parter i tvisten. Om avtalet är muntligt, dåligt skrivet eller om det saknas ett avtal mellan parterna så kan det dock råda tvivel kring vilka som egentligen är parter. Det kan därför i vissa fall vara svårt att veta om man ska stämma ett bolag eller ett bolags företrädare. Det kan även råda tvivel kring om den som stämmer ska göra det i egenskap av privatperson eller företagare.

Anledningen till att det är viktigt att tänka efter vem man ska stämma är att en felaktig stämning kan få stora konsekvenser. Om du stämmer fel part så kan denne invända och påpeka detta. Du förlorar då målet och blir tvungen att betala motpartens rättegångskostnader.

Det är viktigt att stämningen riktar sig mot rätt adressat.

Vad vill jag uppnå med stämningen?
Fundera igenom vad det är du vill uppnå med stämningen. Detta är viktigt för att kunna få till ett yrkande som är tydligt och som speglar vad du vill. Är du ute efter ett yrkande om fullgörelse där tingsrätten ska bestämma att motparten ska göra något eller är du ute efter ett yrkande om fastställelse där tingsrätten endast ska slå fast något? Kan du yrka ränta på ett belopp? Kan du yrka ersättning för dina rättegångskostnader? Kanske vill du ha ett andrahandsyrkande som domstolen kan pröva om ditt huvudsakliga yrkande inte kan bifallas?

Behöver jag hjälp av ett ombud?
Innan du stämmer någon är det en god idé att ta hjälp av ett juridiskt ombud som har de kunskaper som krävs för att kunna skriva stämningsansökan på ett sätt som tingsrätten godtar och på ett sätt så att du får störst chans att nå framgång i tvisten. Det svåraste att skriva i en stämningsansökan brukar vara yrkanden och grunder. Dessa är avgörande för vilket utfall det blir i tvisten och hur pass effektiv rättegången blir. Hur grunderna utformas har även stor processuell betydelse. En tvist avgörs utifrån vad som anges i grunderna och eftersom en ny tvist i tingsrätten inte får gälla samma sak kan undermåligt skrivna grunder få till följd att andra delar av samma tvistföremål inte kan prövas av domstol.

Vilket belopp ska jag yrka?
I vissa tvister vill du ha betalt av motparten. Det är svårt att exempelvis uppskatta vilket belopp man ska yrka i skadestånd men det är viktigt att man ändå anger en summa i sitt yrkande. Om den du stämt inte svarar på stämningsansökan vill tingsrätten kunna bestämma att du vinner på walkover. Det kallas för att tingsrätten utfärdar en tredskodom. För att tingsrätten ska kunna utfärda en tredskodom och ge dig rätt måste det framgå vad det innebär att du får rätt. Det måste därför framgå en exakt summa i ditt yrkande.

Har jag bevis för min ståndpunkt?
En stämningsansökan ska innehålla de bevis som åberopas och den ska innehålla information om vad det är som ska styrkas med varje bevis. Genom att redan i början av tvisten ange alla de bevis som finns kommer rättegången att bli smidigare och gå snabbare vilket i sin tur ger en minskad arbetstid och kostnad för eventuella ombud. Det finns dock i princip möjlighet att komplettera ansökan med fler bevis vid ett senare tillfälle.

Se därför till att samla ihop så mycket bevisning du kan innan stämningsansökan skickas in. Bevis kan utgöras av skriftlig bevisning såsom dokument i form av avtal, brev, fakturor, kvitton, foton, kontoutdrag, mejl, sms-konversationer, diverse intyg eller utredningar. Bevisning kan även utgöras av muntlig bevisning såsom framtida förhör med dig, motparten, vittnen eller sakkunniga.

Kvitton kan i många fall vara en slags bevis.

Vilka bilagor behövs?
För att ansökan ska vara komplett och för att rättegången ska gå smidigt är det viktigt att du ser till att viktiga dokument bifogas stämningsansökan. Det är också viktigt att bilagorna namnges på ett tydligt sätt. För det första ska du bifoga alla sådana dokument som du hänvisar till i texten i stämningsansökan. Det kan vara ett avtal, en faktura, ett testamente eller annan skriftlig bevisning. Du bör även bifoga fullmakt för eventuellt ombud och registreringsbevis om du eller motparten är en juridisk person.

Ska jag kalla vittnen eller sakkunniga till rätten?
För att bevisa att du har rätt till det du yrkar kan du kalla vittnen och sakkunniga att vittna till din fördel i rätten. Dessa förhör utgör då muntlig bevisning och det ska anges i ansökan vilka vittnen du vill kalla. Du som begärt att vittnet ska höras måste ersätta vittnen för vissa kostnader. Det gäller till exempel vittnets resekostnader till och från tingsrätten. Om vittnen behövt resa långväga ifrån ska vittnet även få ersättning för uppehälle. Utöver detta ska du även ersätta vittnet för förlorad arbetsinkomst. Om du vinner tvisten så kommer dock motparten sannolikt istället behöva stå för ersättningen till dina vittnen.

Hur vill jag att målet ska handläggas?
En tvist kan avgöras enbart utifrån de handlingar som finns eller genom att parterna närvarar i tingsrätten tillsammans med sina ombud för huvudförhandling. Fundera på hur du vill att målet ska handläggas. Tingsrätten får endast avgöra målet på handlingarna om tingsrätten anser att huvudförhandling inte behövs och om ingen av parterna begär att huvudförhandling ska hållas.

Om målet avgörs genom huvudförhandling ska parterna närvara i tingsrättssalen.

Har jag rättsskydd?
Om du har rättsskydd kan du få hjälp med att betala en del av rättegångskostnaderna såsom kostnader för juridiskt ombud, utredning och bevisning samt motpartens rättegångskostnad om du förlorar tvisten. De allra flesta privatpersoner har rättsskydd genom en hemförsäkring. Företag har istället rättsskydd genom en företagsförsäkring. Olika företag har olika villkor för försäkringarna så det är svårt att säga exakt hur mycket ersättning du kan få. Granska därför dina försäkringsvillkor för att få reda på vad som gäller för just dig.

Kan jag få rättshjälp?
Om du inte har rättsskydd kan du i vissa fall få rättshjälp istället. Det innebär att staten går in och hjälper dig att betala en del av rättegångskostnader. Rättshjälp är främst till för privatpersoner men företag och dödsbon kan i undantagsfall få rättshjälp. När du ansöker om rättshjälp kommer din ekonomiska situation att gås igenom för att bedöma om du är berättigad att få rättshjälp och hur stor rättshjälpsavgift du behöver betala.

Vilken ekonomi har motparten?
Det kan vara vanskligt att stämma någon som inte har några tillgångar. Även om du får rätt i domstolen och således har en fordran mot motparten så kanske du inte får några pengar eftersom motparten är insolvent. Du kan också riskera att inte få ersättning för dina rättegångskostnader. Fundera därför ett extra varv om du vill stämma någon som du vet har dålig ekonomi. Om du är osäker på motpartens ekonomiska situationen kan det vara värt att ta fram information om den. Här kan du söka efter företag och granska företagets ekonomiska situation.

Är det värt att kräva pengar av någon som saknar tillgångar?

Finns någon tvisteklausul i avtalet?
När det gäller avtal mellan företag är det vanligt att det i avtalet finns en så kallad skiljeklausul som säger att tvister mellan företaget inte ska lösas i domstolen utan privat genom ett skiljeförfarande. Du kan läsa mer om skiljeförfarande här.

Hur sannolikt är det att jag får rätt i domstolen?
Ju bättre skriven stämningsansökan är desto större är dina chanser att nå framgång i tvisten och uppnå det du velat med att ta tvisten till domstol. Har du bra bevisning som styrker att du har rätt till det du kräver är chansen mycket god att domstolen dömer till din fördel.

Det är dock viktigt att känna till de lagar och regler som finns för att kunna bedöma sannolikheten att du har rätt till det du yrkat. Det är också viktigt att känna till bestämmelserna för att kunna få domstolen att använda den bestämmelse som gynnar dig mest. Allt detta är mycket svårt att få till för en privatperson utan juridiska kunskaper. Det kan därför vara en god idé att anlita ett juridiskt ombud som dels kan bedöma sannolikheten att domstolen dömer till din fördel men som också kan öka dina chanser att nå framgång.

En jurist vet vilka regler som gäller och hur du får rätt i en tvist.

Vad ska du inte glömma att skicka in?

Innan du skickar in stämningsansökan bör du dubbelkolla att du verkligen fått med allt som krävs, utöver själva ansökan, för att stämningsansökan ska kunna godkännas av tingsrätten.

Kontrollera att du skickar med följande:

Fullmakt – om du anlitat ett juridiskt ombud ska en fullmakt i original bifogas ansökan.
Registreringsbevis – Om du eller motparten är ett bolag, en förening eller annan juridisk person krävs att ett registreringsbevis bifogas för den juridiska personen.
Skriftlig bevisning – Om du vill åberopa skriftlig bevisning bör den bifogas i samband med ansökan.
Kvitto på ansökningsavgiften – Även om tingsrätten kan kontrollera om du betalat ansökningsavgiften kan det vara bra att bifoga ett kvitto över betalningen.

Se till att stämningsansökan är komplett innan du skickar in den.

Vilken domstol ska man vända sig till?

En stämningsansökan ska skickas in till en tingsrätt. I Sverige finns 48 stycken tingsrätter. Det finns regler om vilken tingsrätt du ska skicka in stämningsansökan till. Om ansökan skickas till fel tingsrätt så kommer den inte att tas emot. Ansökan kan skickas digitalt eller med brev. Här går vi igenom vart stämningsansökan ska skickas om du ska stämma en privatperson, en juridisk person eller en utländsk motpart.

Vart skickar man stämningsansökan?

Stämma en privatperson
Om du vill stämma en privatperson så ska du som huvudregel skicka in stämningsansökan till den tingsrätt som omfattar den ort där den du vill stämma var folkbokförd den 1 november föregående år.

För vissa typer av tvister gäller dock särskilda regler. Dessa särskilda regler innebär att man i tvister som rör äganderätt eller nyttjanderätt till fastighet, arv och bodelning kan vara tvungen att skicka stämningsansökan till en annan tingsrätt.

I andra tvister kan man ibland välja om man vill skicka stämningsansökan till tingsrätten på orten där den du vill stämma är folkbokförd eller till en annan tingsrätt. Det gäller tvister om avtal och skadestånd samt konsumenttvister och tvister rörande egendom. Det kan till exempel handla om en avtalstvist där platsen för avtalets ingående avgör vilken domstol som ska handlägga tvisten eller en fastighetstvist där fastighetens belägenhet är avgörande.

Stämma en juridisk person
Om du vill stämma en juridisk person gäller samma regler som om du ska stämma en privatperson, men med den skillnaden att du som huvudregel ska skicka stämningsansökan till den tingsrätt som omfattar den ort där den juridiska personen har sitt säte istället för där privatpersonen var folkbokförd.

Stämma någon från ett EU-land
Stämningen görs genom att du fyller i ett särskilt ansökningsformulär. Du kan sedan söka efter behörig domstol att skicka ansökan till. Domen från den utländska domstolen kommer att gälla som om den vore från en svensk tingsrätt.

En dom från ett annat EU-land gäller även i Sverige.

Stämma någon från ett EFTA-land
Om du vill stämma någon från ett EFTA-land såsom Island, Norge, Liechtenstein eller Schweiz så gäller i stort sett samma regler som om du stämmer någon från ett land som är med i EU.

Stämma någon utanför EU och EFTA
Om du vill stämma en motpart som har sin hemvist utanför EU och EFTA, så kan det finnas specialregler för vissa tvister eller i vissa länder, men som huvudregel gäller de allmänna reglerna i rättegångsbalken.

Det innebär att huvudregeln är att motpartens hemvist avgör och att du därför ofta måste skicka stämningsansökan till en utländsk domstol. Det innebär dock också att för vissa tvister finns speciella regler som gör att en svensk domstol kan bli aktuell, till exempel när det gäller fastigheter, arv, bodelning, avtal, skadestånd och konsumenttvister.

Typen av tvist avgör var stämningsansökan ska skickas om motparten har sin hemvist utanför EU och EFTA.

Du kan alltid be valfri tingsrätt om hjälp med att hitta rätt mottagare av stämningsansökan. När stämningsansökan inkommit till tingsrätten kommer det att kontrolleras om den innehåller alla uppgifter som behövs för att ansökan ska godkännas. Den du stämt kommer inte att få reda på stämningen förrän ansökan har godkänts.

Vad kostar det att ansöka om stämning?

Att stämma någon kostar inte någon stor summa pengar eftersom skattemedel betalar både för lokaler och löner till domare och andra anställda. Det är den som ansöker om stämning som ska betala ansökningsavgiften. Betalningen kan göras på Domstolsverkets hemsida. Hur mycket det kostar att stämma någon beror på vilken summa tvisten gäller.

För år 2023 gäller följande:

  • Om tvisten gäller ett betalningskrav under 26 250 kronor så är ansökningsavgiften 900 kronor.
  • Om tvisten gäller ett krav på 26 250 kronor eller mer eller om tvisten inte gäller ett fastställt belopp så är ansökningsavgiften 2 800 kronor.

Ansökningsavgiften är dock bara en liten del av kostnaderna för en rättegång. Utöver avgiften kan du behöva betala för följande:

  • Arvode till ett juridiskt ombud.
  • Ersättning till vittnen som du du vill ska förhöras.
  • Bevisning såsom expertutlåtande eller besiktning.

Om du vinner tvisten så är huvudregeln att din motpart måste ersätta dig för alla de kostnader du haft för rättegången, del vill säga såväl ansökningsavgiften, ombudskostnaderna och kostnaderna för vittnen.

Om du förlorar däremot så måste du som huvudregel betala både dina egna kostnader och motpartens rättegångskostnader. Om du har rättsskydd eller rättshjälp får du hjälp med att betala en del av kostnaderna.

I vissa mål såsom vårdnadstvister så är huvudregeln att varje part står för sina egna kostnader oavsett utgången i målet. Du kan dock få rättsskydd eller rättshjälp för att betala en del av dina egna rättegångskostnader även i vårdnadsmål.

Huvudregeln är att den som förlorar betalar både sina egna och den andres rättegångskostnader.

Kan jag skicka in stämningsansökan digitalt?

En stämningsansökan kan skickas in genom vanlig postgång, via mejl eller genom Sveriges Domstolars e-tjänst. De tre alternativen har olika för- och nackdelar.

Ansökan kan skickas via mejl, post eller genom en e-tjänst.

Skicka in stämningsansökan med post
Om du skickar in ansökan med vanlig postgång behöver du inte tänka på att texten och bilagorna ska vara i ett särskilt filformat. Du behöver heller inte oroa dig för hur du ska lösa kravet om att ansökan måste vara signerad av dig eller ditt ombud eftersom det enda som behövs för detta är en penna.

Nackdelen med att skicka stämningsansökan med post är att postgången kan dröja eller så kan brevet försvinna på vägen, skadas eller tillbakavisas eftersom det saknas tillräckligt med porto. Om du är sent ute med din ansökan kan det därmed vara vanskligt att skicka stämningsansökan med ordinarie postgång. Om brevet inte kommer fram i tid så kan du helt förlora möjligheten att få tvisten prövad.

Skicka in stämningsansökan via mejl
Vissa domstolar godtar att stämningsansökan skickas in via mejl med originalsignaturen inskannad eller att originalsignaturen skickas in separat med vanlig post. Fördelen med att skicka ansökan med mejl är att den inkommer till tingsrätten omedelbart. I vissa tvister har man nämligen bara en viss tid på sig att ansöka stämning. Om du bara har kort tid kvar på dig att skicka in stämningsansökan så kan det vara riskfyllt att skicka den med vanlig post eftersom den då riskerar att inkomma för sent vilket leder till att du förlorar möjligheten att få tvisten prövad.

Om ansökan måste inkomma fort kan det vara en fördel att skicka in den digitalt.

Nackdelen med att skicka ansökan med med mejl är att du måste ägna tid åt att ringa domstolen och ta reda på om de godkänner att ansökan skickas in via mejl och fråga på vilket sätt originalsignaturen ska redovisas. Om du inte har bråttom med att skicka in ansökan kan en ansökan via mejl därför vara onödigt krånglig.

Skicka in stämningsansökan via Sveriges Domstolars e-tjänst
Sveriges Domstolar har en e-tjänst där du smidigt kan ladda upp och skicka in stämningsansökan, alla dokument och alla bilagor. Originalsignaturen behöver inte skickas separat utan du identifierar dig med bank-id. Ansökan inkommer direkt till domstolen och du behöver därför inte oroa dig för att ansökan försvinner på vägen eller inkommer för sent vilket kan hända om du skickar den med vanlig post.

Att skicka in ansökan digitalt kräver att du har tillgång till bank-id och att du har goda datakunskaper och teknisk utrustning. Du måste se till att både ansökan och alla bilagor skannas in, att samtliga är i pdf-format och att de håller hög kvalitet. Om du exempelvis vill använda ett foto som bevisning så måste du se till att fotot inte förlorar bildkvalitet genom skanning och byte av filformat.

Se till att alla handlingar som bifogas håller hög bildkvalitet.

Hur lyckas man med en stämningsansökan?

En domstol dömer aldrig utifrån vem som borde få rätt eller för att uppnå någon slags rättvisa. Domstolen dömer bara utifrån de uppgifter du har lämnat och vad som kan anses vara bevisat. Innehållet i stämningsansökan är därför nyckeln till att nå framgång i en tvist.

Vad är nyckeln till framgång i en tvist?

Om du anlitar ett juridiskt ombud så har ombudet den kunskap och erfarenhet som krävs för att skriva en så juridiskt bra stämningsansökan som möjligt och kan driva rättegångsprocessen på bästa sätt hela vägen i hamn. En jurist talar samma juridiska språk som tingsrätten och kan på ett tydligt sätt få fram vad det är du vill uppnå och varför tingsrätten ska döma till din fördel.

En jurist vet hur viktigt det är att skriva en tydlig och korrekt grund för stämningen och att sambandet mellan händelseförloppet och yrkandet ska vara logiskt. Det måste också finnas ett tydligt samband mellan bevisningen och de omständigheter man åberopar. Med ett juridiskt ombud får du fördelen att det tydligt framgår vilka bestämmelser som dina yrkanden grundar sig på. Att anlita ett juridiskt ombud gör därför att dina chanser att vinna tvisten ökar avsevärt.

Utöver att anlita ett juridiskt ombud är nyckeln till att vinna en tvist att ha bevisning som är konkret och solid och som styrker att du har rätt. Du kan ha helt rätt i sak men om du inte kan bevisa det så kommer domstolen inte att döma till din fördel.

Även om det är outtalat är det även viktigt att ge ett gott intryck inför rätten och ses som förtroendeingivande. Domaren och de som arbetar på tingsrätten är ju vanliga människor precis som du och jag och kommer att påverkas av det intryck du ger. Se därför till att vara påläst, artig och att komma i tid. Se till att vara väl insatt i frågan och överdriv inte utan försök att vara saklig.

Fyll i din e-post för att få en gratis mall om stämningsansökan

Relaterade artiklar

Ansökan

Ensam vårdnad

Den som är vårdnadshavare har det rättsliga ansvaret för barnets person. Vid ensam vårdnad har en förälder detta ansvar. På denna sida kan du läsa

Rättegång

Hur går en rättegång till?

Den som aldrig har varit i domstol vet inte hur en rättegång går till. Det kan vara nervöst och kännas obehagligt. Läs om käromål och

stämd
Rättegång

Har du fått brev om stämning?

Om du har fått hem ett brev om stämning så är det någon som vill ta dig till domstol och utkräva något av dig. Här