Lathund för

stämningsansökan

I lathunden nedan får du veta allt du behöver om en stämningsansökan. Hur skriver man en stämningsansökan? Hur når man framgång med en stämningsansökan? Fyll i dina kontaktuppgifter till höger om du vill att Rättsakutens jurister ska hjälpa dig med en stämningsansökan!

Vad är en stämningsansökan?

När två parter är i en rättslig tvist och inte kan komma överens själva är det vanligt att den ena ”stämmer” den andra. Egentligen är det tingsrätten som stämmer motparten. Den sökande – den som kräver något och som också kallas kärande – skickar egentligen in en ansökan om att tingsrätten ska stämma – en stämningsansökan.

Avsikten med en st��mningsansökan är att tingsrätten ska lösa tvisten åt parterna. Käranden skickar in en stämningsansökan där han eller hon beskriver vad som krävs av motparten. En stämning är ett krav på att motparten – som också kallas svarande – ska berätta hur han eller hon ställer sig till kraven. En stämningsansökan är ofta det första steget i rättegången.

Hur skriver man en stämningsansökan?

En stämningsansökan måste innehålla vissa uppgifter för att tingsrätten ska skicka ut en stämning. Därför är det viktigt att dessa uppgifter finns med i ansökan. Det som krävs är:

  • Information om parterna
  • Motivering av forum, vid behov
  • Yrkande
  • Grunder
  • Bevisning
  • Underskrift

Information om parterna. För att tingsrätten ska kunna skicka ut en stämning, måste den veta vart den ska skickas. För att motparten ska kunna ta ställning till kraven måste han eller hon veta vem som ställer kraven. Därför måste stämningsansökan innehålla information om vem som är kärande och vem som är svarande. Det ska vara fullständigt namn, organisationsnummer eller personnummer och adress. Man kan med fördel också skriva telefonnummer och mejladress. Om någon av parterna har anlitat ett ombud ska ombudens kontaktuppgifter också finnas med.

Kontakta oss idag för hjälp med en stämningsansökan

Motivering av forum. I rättegångsbalken finns det regler om tvingande forum. Men inte alla stämningsansökningar berörs av dessa regler. När en stämning berör parter i andra länder är det god idé för käranden att motivera forumvalet. Det finns situationer då det är oklart vilken grund stämningsansökan bygger på och då kan det också vara god idé att särskilt ange motiveringen av forumvalet. Annars finns det en risk att svaranden gör en så kallad foruminvändning – det vill säga en invändning mot att stämning har utfärdats i rätt domstol. Motiveringen av forum kan tjäna till att förebygga en sådan invändning.

Yrkande. Yrkandet är en beskrivning av vad käranden vill. Man brukar göra skillnad på yrkanden om fullgörelse och yrkanden om fastställelse. Ett fullgörelseyrkande innebär att man vill att motparten ska göra något. Oftast handlar det om att betala ett visst belopp eller lämna ifrån sig viss egendom. Ett fastställelseyrkande innebär att man vill att tingsrätten ska slå fast något, till exempel vem som är ägare till något eller att ett avtal är ogiltigt.

Under yrkanden ska käranden också, när det handlar om betalning av ett visst belopp, ange om han eller hon vill ha ränta på penningbeloppet. Här anges också om käranden vill ha ersättning för rättegångskostnader.

Grunder. Grunderna är förklaringen till varför käranden vill det han eller hon vill. Det är en beskrivning av det händelseförlopp som ligger bakom yrkandena. Man behöver inte utforma grunderna utifrån någon lag, men oftast föregås en stämningsansökan av en tvisteutvärdering, där man klarlägger vilken laglig grund som finns för yrkandena, och därför finns ofta en indirekt hänvisning till lagtext. Man kan till exempel ange att ett avtal ska förklaras ogiltigt på grund av att det strider mot tro och heder, och därmed hänvisa till 33 § avtalslagen, eller skriva att motparten ska betala ett skadestånd på grund av att han eller hon vållat en sakskada, och därmed hänvisa till 2 kap 1 § skadeståndslagen.

Det räcker dock inte att ange den lagliga grunden för yrkanden. Det är viktigt att ange de faktiska omständigheter som ligger bakom yrkandena.

Yrkandena och grunderna utgör tillsammans det som är ”frågan” eller ”saken” i målet. Detta är viktigt eftersom detta inte går att ändra hur som helst senare under rättegången. Om något nytt tillkommer prövar tingsrätten om det tillhör ”samma sak” eller inte.

”Saken” är också viktigt, eftersom det är detta som en framtida dom slutligt avgör. Om tingsrätten till exempel kommer fram till att ett visst agerande före avtalets ingående inte gör att avtalet strider mot tro och heder, kan man inte stämma på nytt och påstå att samma agerande gör att avtalet är oskäligt. Däremot är det möjligt att stämma på nytt och påstå att något som hänt efter avtalets ingående gör att det är oskäligt.

Bevisning. Bevisning är det som visar att det händelseförlopp som utgör grunden och som ligger bakom yrkandena, faktiskt har hänt. Det är bra att lämna in så fullständiga bevisuppgifter som möjligt i stämningsansökan. Man delar in bevisningen i skriftlig bevisning och muntlig bevisning.

Muntlig bevisning är förhör inför tingsrätten. I bevisuppgifterna anger man fullständiga kontaktuppgifter till den person som ska förhöras, det vill säga, fullständigt namn, personnummer och adress. Man ska också beskriva kortfattat vilken del av händelseförloppet som personen ska berätta om. Man gör skillnad på partsförhör och vittnesförhör. Ett partsförhör kan ske under sanningsförsäkran eller inte. Ett vittne kan vara ett expertvittne eller ett vanligt vittne.

Skriftlig bevisning är allt som inte är muntlig bevisning. Om en expert skrivit ett skriftligt utlåtande är det också skriftlig bevisning. Vanliga exempel på skriftlig bevisning är:

  • Avtal
  • Fakturor
  • Kvitton
  • Foton som visar att en skada inträffat
  • Kontoutdrag som visar att en betalning gjorts
  • Mejlkonversation eller SMS-konversation som visar att ett meddelande skickats
  • Läkarintyg
  • Expertutlåtanden, benämns vanligen sakkunnigutlåtanden

Underskrifter. En stämningsansökan ska skrivas under antingen av käranden eller kärandens ombud.

Vad ska du komma ihåg att skicka in?

När du ska skicka in stämningsansökan är det vissa saker som är viktiga att inte glömma, nämligen:

  • Fullmakt. Om du har anlitat ett ombud ska du bifoga en fullmakt i original till stämningsansökan.
  • Registreringsbevis. Om käranden eller svaranden är ett bolag, en förening eller en annan juridisk person, ska du bifoga ett registreringsbevis för denna part.
  • Skriftlig bevisning. Om du anför skriftlig bevisning bör dessa bifogas redan när stämningsansökan skickas in.

Vart ska du skicka din stämningsansökan?

Frågan om vart du ska skicka stämningsansökan avgörs av vilken tingsrätt som ska pröva den aktuella tvisten. Den tingsrätt som ska pröva den aktuella tvisten kallas också rätt forum eller laga domstol.

Det går inte att generellt svara på vilken tingsrätt som är rätt tingsrätt. Det beror nämligen på vilka som är parter och vad som är saken. Här är några exempel på regler om rätt forum:

  • Svarandens forum. Den tingsrätten på den ort där svaranden har sin hemvist. Om det är en privatperson är det där han eller hon var folkbokförd den 1 november föregående år. Om det är en juridisk person är det där organisationen har sitt säte.
  • Avtalat forum. I avtalsförhållanden kan parterna komma överens om vilken domstol som ska pröva en tvist med anledning av avtalet.
  • Skadeforum. I skadeståndsmål kan talan väckas vid tingsrätten på den ort där den skadegörande handlingen företogs.
  • Konsumentens forum. I mål mellan en konsument och näringsidkare kan talan väckas vid tingsrätten på den ort där konsumenten har sin hemvist.
  • Fastighetsforum. I fastighetsrättsliga mål kan talan väckas vid tingsrätten på den ort där den berörda fastigheten ligger.

Vad kostar det att stämma någon?

Det kostar nästan ingenting att stämma någon. Merparten av alla kostnader för rättegången, det vill säga lokalen där man träffas för muntlig förhandling och löner till domare och andra anställda betalas av skattemedel.

Det som kostar är dock att käranden, den som stämmer, måste betala en ansökningsavgift. Denna är 900 kronor för mål som gäller ett krav på ett bestämt belopp som är lägre än ett halvt prisbasbelopp, det vill säga 23 650 kronor. För andra mål är ansökningsavgiften 2 800 kronor.

Om du anlitar ett ombud måste du också betala dina ombudskostnader. Om du kallar vittnen kan du bli tvungen att ersätta vittnena för att de kommer till tingsrätten. Om du sedan vinner målet kan motparten i vissa fall bli tvungen att betala både ansökningsavgift, ombudskostnader, vittneskostnader och andra rättegångskostnader. Om du förlorar riskerar du dock att bli tvungen att betala motpartens rättegångskostnader.

Hur betalar man ansökningsavgiften för stämningsansökan?

Stämningsansökan betalar man enklast direkt via domstolsverkets webbplats – https://betala.domstol.se/ansokan/. Där klickar du rullgardinen ”Inbetalning avser” och väljer ”Stämning” eller ”Tilläggsavgift, mål från Kronofogden” om du har börjat stämningsansökan som ett betalningsföreläggande hos Kronofogden. Du fyller i alla uppgifter och avslutar med att betala avgiften, enklast med betalkort direkt online. Fyll i din egen mejladress. Det går att betala via faktura. Domstolen får besked om din betalning, men det kan kännas bra att skriva ut kvittot och bifoga till stämningsansökan så att domstolen ser att du har betalt.

Kan jag skicka in stämningsansökan via e-post?

I rättegångsbalken krävs att stämningsansökan ska vara undertecknad av ombudet. Vissa domstolar accepterar en stämningsansökan via e-post, med originalsignaturen inskannad. Andra domstolar kräver att originalsignaturen skickas in via snigelpost. Om du är osäker vad som gäller i den aktuella tingsrätten kan du ringa och fråga först.

Vad händer med stämningsansökan när den har skickats till tingsrätten?

Varje tingsrätt har så kallade beredningsjurister – vanligtvis tingsnotarier som har mångårig erfarenhet av domstolsarbete. Dessa kontrollerar att de mest grundläggande kraven på stämningsansökan uppfylls. Domstolen måste kunna döma åtminstone ungefär enligt yrkandena. De brukar vara noggranna med att alla belopp ska kunna skrivas in i en tredskodom.

Om stämningsansökan inte uppfyller dessa grundläggande kriterier så kommer käranden att föreläggas att inkomma med kompletteringar och om föreläggandena inte åtföljs kan stämningen avvisas genom ett slutlig beslut. Det är viktigt att allt är korrekt i stämningsansökan när den skickas in, annars kan det ta flera månader extra innan den skickas till svaranden.

Hur lång tid tar det från man stämmer en part till dom faller?

Stämningsansökan skickas undantagslöst via brev med vanligt postgång till svaranden.  Svaranden föreläggs vid hot om tredskodom att inkomma med sin inställning inom 14 dagar.  En tredskodom är en dom som utfärdats på grund av att svaranden inte har inkommit med sin inställning till käromålet. Om svaranden inte inkommer med sitt svar om ca 14 dagar utfärdas tredskodom. Svaranden kan utan åthävor be om förlängd svarstid.

En svarstid på sex veckor kan vara aktuell om instämning sker i juli – domstolen tar höjd för semesterfrånvaro och skyddar svaranden från en tredskodom.

Hur lyckas man med en stämningsansökan?

Det absolut viktigaste för att nå framgång med en stämningsansökan är bevisningen. Tingsrätten dömer inte för att uppnå rättvisa eller liknande utan tingsrätten dömer på bevisningen. Det allra viktigaste är därför att ha konkreta och starka bevis för sin talan.

Eftersom bevisningen är viktig är det också viktigt att ha de svenska bevisreglerna klara för sig. Ett viktigt begrepp är bevisbörda. Den part som har bevisbördan är den som förlorar om en omständighet inte är bevisad. Ett annat begrepp är beviskrav. Det står för vilka krav som ska ställas för att en omständighet ska anses bevisad.

En annan sak som är viktig är att vara klar och tydlig i sin talan. Detta är viktigt eftersom tingsrätten annars kanske inte kommer att förstå dig och förstå varför tingsrätten ska döma till din fördel.

Att du ska vara tydlig innebär för det första att yrkandena ska vara tydliga. Det innebär också att grunderna ska vara tydliga och att sambandet mellan händelseförloppet och yrkandena ska vara logiska. Det ska också finnas ett klart och tydligt samband mellan bevisningen och de omständigheter man åberopar. I detta ligger också att det finns en fördel med att tydligt visa vilken rättsregel man stödjer sina yrkanden på.

En annan sak som är viktig är att ha tingsrättens förtroende. Även om det inte alltid erkänns öppet är det viktigt för utgången att vara förtroendeingivande. I detta ligger bland annat att man ska vara saklig och inte överdriva, att man ska vara påläst och verka insatt i frågan och att man ska vara ordentlig och passa tider.

Slutligen är det en fördel att anlita ett ombud. Det finns många moment, både i stämningsansökan och i den följande rättegången som är svåra och där det är bra att ha den erfarenhet som en jurist har.