Den som aldrig har varit i domstol vet inte hur en rättegång går till. Det kan vara nervöst och kännas obehagligt. Läs om käromål och svaromål och om hur förberedelsen och huvudförhandlingen går till och vad syftet med rättegångens olika delar är.

Vad är en rättegång?

Egentligen är en rättegång gången i rätten, eller med andra ord processen i domstolen. I många sammanhang används ordet rättegång för att beskriva det sista sammanträdet i domstolen – den dag eller de dagar då parterna träffas i domstolen och lägger fram sin sak. Detta är dock missvisande. Rättegången är hela processen, från det att målet anhängiggörs till det att dom eller beslut meddelas.

Käromål och svaromål

Det finns två parter i rättegången och dessa kallas käranden och svaranden. Käranden är den som går till domstolen och kräver något. De uppgifter som käranden lämnar om vad som han eller hon kräver och varför kallas för käromål. Svaranden är den som blir krävd på något och de uppgifter som svaranden lämnar om hur han eller hon ställer sig till kraven kallas för svaromål.

Två faser i rättegången

Ofta pratar man om två olika faser i rättegången. Den första fasen är förberedelsen och har som syfte att utreda målet och göra det klart för huvudförhandling. Den andra fasen är själva huvudförhandlingen, då parterna träffas i domstolen och lägger fram sin sak.

Skriftlig och muntlig förberedelse

Det första skedet i rättegången är den första skriftliga förberedelsen. Målet inleds ofta med att käranden inger en första version av sitt käromål och samtidigt ansöker om stämning. Detta dokument brukar kallas stämningsansökan. En stämning är ett krav på att svaranden ska inge ett svaromål. Stämningsansökan följs av att svaranden inger en första version av sitt svaromål. I det första skedet kan det också förekomma flera ytterligare inlagor där parterna klargör hur de ställer sig till det som motparten just anfört.

Det andra skedet i rättegången är sedan den muntliga förberedelsen, vilket brukar kallas MUF. Den muntliga förberedelsen är ett möte i domstolen. Syftet med mötet är att alla ska få klart för sig vad tvisten handlar om och hur parterna ställer sig till detta. Under den muntliga förberedelsen försöker också domstolen få parterna att förlikas, det vill säga att komma överens.

Om parterna inte kan komma överens fortsätter rättegången med den andra skriftliga förberedelsen. Tanken är att parternas ståndpunkter ska vara så klarlagda att det som kvarstår är att avsluta förberedelsen. Här brukar parterna lämna in ett dokument som kallas samlad och slutlig bevisuppgift, som innehåller en sammanställning av den bevisning som parten åberopar. Så länge domstolen inte fattar ett särskilt beslut om motsatsen får parterna dock inkomma med ytterligare bevisning ända fram till huvudförhandlingen.

Huvudförhandling och omedelbarhet

I Sverige gäller något som kallas omedelbarhetsprincipen. Den innebär att domstolen bara ska bedöma målet på det som läggs fram under huvudförhandlingen. Under huvudförhandlingen läser parterna upp sina yrkanden och grunder och vittnesmål avläggs. Parterna läser upp eller hänvisar till skriftlig bevisning. Det som inte sägs och inte hänvisas till får domstolen dock inte ta hänsyn till där målet avgörs.

Huvudförhandlingen består av fyra delar. Den första delen är en hindersprövning där domstolen går igenom vissa formella krav, till exempel närvaro, som krävs för att huvudförhandlingen ska kunna fortgå. Den andra delen är sakframställning där först käranden och sedan svaranden lägger fram sina yrkanden, grunder och åberopade omständigheter. Här läser parterna upp eller hänvisar till skriftlig bevisning. Den tredje delen är förhör med parterna och eventuella vittnen. Den fjärde och sista delen är plädering, då parterna argumenterar kring hur domstolen ska döma i målet.

Olika typer av rättegångar

Det som sägs ovan utgår från handläggningen av tvistemål i tingsrätt. Även om många saker går igen i andra rättegångar, så är det också mycket som skiljer. I hovrätten och i de allmänna förvaltningsdomstolarna, det vill säga förvaltningsrätten och kammarrätten, inleds målet med ett överklagande. I dessa rättegångar finns inte heller en huvudförhandling på samma sätt. Istället beslutar rätten om muntlig förhandling om det behövs. Annars kan målet avgöras på handlingarna, det vill säga enbart på de skriftliga inlagorna.

Vill du veta hur rättegången skulle se ut i just ditt ärende? Fyll i ett av våra formulär, så kontaktar vi dig!

Kontakta Rättsakutens jurister!