Processrätt

Kontakta oss för ett förslag

Kontakta oss så hjälper vi dig i processrätt.

Begrepp inom processrätt

Processrätt är det rättsområde som reglerar förfarandet vid domstolar och skiljedomsförfaranden. Här i Sverige så utgörs den centrala lagstiftningen inom rättsområdet av rättegångsbalken.

Processrätten kan delas in i tre huvudgrupper:

  • Civilprocess
  • Straffprocess
  • Förvaltningsprocess

Den förstnämnda gruppen inom processrätten, civilprocess, räknas normalt till privaträtten medan de båda sista grupperna hör till den offentliga rättens område.

Processrätt och processrättsliga frågor

De olika processer som förekommer inom processrätt

Mer om civilprocess och straffprocess

När det gäller civilprocess så kallas dessa ofta också för tvistemål. Ett tvistemål förekommer när de enskilda parterna inte kan komma överens om någonting, t.ex. huruvida en faktura är betald eller inte.

  • Parterna i ett tvistemål kallas för a) kärande b) svarande (kärande är då alltså den som har lämnat in den stämningsansökan som ligger till grund för målet, medan svaranden är den som blir stämd)

I en straffprocess så har inledningsvis ett brott begåtts och målet kretsar här kring huruvida en viss person skall hållas ansvarig eller inte. Därför så är det betydligt högre beviskrav i ett brottmål än i tvistemål.

  • Utgångspunkten i en straffprocess är alltid att en person skall betraktas som oskyldig till dess att motsatsen har bevisats (detta kallas oskyldighetspresumtionen)

Såväl civilprocesser som straffprocesser resulterar i en dom i själva sakfrågan, samt även i beslut kring andra frågor som kan ha väckts i anslutning till själva sakfrågan.

En dom kan överklagas inom tre veckor om en av parterna vill få en annan utgång.

  • En överklagan måste vara skriftlig och skickas till domstolen som dömde i målet.

 

Mer om förvaltningsprocess

I en förvaltningsprocess så behandlas hur myndighetsbeslut kommer till och ändras. Förvaltningsprocesser räknas därför till den offentliga rätten och inom ramen för förvaltningsprocessen så prövas följaktligen de fall som rör enskildas förehavanden med staten.

Ett myndighetsbeslut kan överklagas, antingen genom förvaltningsbesvär eller genom kommunalbesvär. Vilket som är aktuell när det gäller ett enskilt beslut framgår av målets karaktär.

Förvaltningsbesvär

  • Ett beslut som överklagas genom förvaltningsbesvär får överklagas av den som beslutet angår
  • Det krävs då också att beslutet har gått henne eller honom emot samt att det är ett beslut som är möjligt att överklaga
  • Såväl beslutets laglighet som dess lämplighet prövas i ett förvaltningsbesvär

Kommunalbesvär

  • Ett beslut som överklagas genom kommunalbesvär får överklagas av varje medlem i en svensk kommun
  • Beslutet behöver inte angå den överklagande på annat sätt än att denne är medlem i kommunen som har fattat beslutet
  • Det är bara beslutets laglighet, inte dess lämplighet, som kan prövas genom kommunalbesvär.

Det är förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen som är de domstolar som prövar dessa mål.

  • En dom kan överklagas inom tre veckor om en part vill få en annan utgång
  • En överklagan måste vara skriftlig och skickas till domstolen som dömde i målet

 

Mer om skiljeförfarande

När det gäller internationell handel så är det vanligt att parterna på förhand bestämmer om hur och var eventuella tvister skall prövas. Detta kallas för forumklausuler.

Parterna kan då också avtala om att t.ex. Internationella Handelskammaren eller Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut skall pröva en eventuell tvist genom en så kallad skiljeklausul istället för en domstol.

Skiljeförfarandet har vissa fördelar jämfört med en vanlig domstolsprocess, men den har också nackdelar.

  • Eftersom en skiljedom bara kan överklagas formellt, inte materiellt, så går processen ofta också snabbare
  • En skiljedom är inte heller offentlig, till skillnad från en vanlig dom, vilket många gånger kan vara mycket värdefullt så att ett företags goodwill inte skadas

Möjligheten att få sin tvist avgjord av skiljemän som har särskilda erfarenheter av näringslivet kan givetvis också vara en stor fördel.

  • Att få en tvist avgjord av skiljemän är dock ofta dyrt, varför skiljeförfarandets fördelar alltid bör vägas mot dess nackdelar vid valet av process.

Skiljemän

Skiljemän, det är vad de personer som skall lösa tvisten genom ett skiljeförfarande kallas. Vid ordinärt skiljeförfarande så har man tre skiljemän. Respektive parter i tvisten utser inledningsvis varsin skiljeman, vilka sedan i sin tur tillsammans utser den tredje skiljemannen.

  • Om parterna har kommit överens om detta tidigare så kan antalet skiljemän vara fler än tre
  • I vissa fall så kan ett förenklat skiljeförfarande användas, då avgörs tvisten av bara en skiljeman

 

Processrätt med Rättsakuten

Står du inför en process? Behöver du juridisk hjälp och bistånd?

Det är förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen som är de domstolar som prövar dessa mål. En dom kan överklagas inom tre veckor om en part vill få en annan utgång. En överklagan måste vara skriftlig och skickas till domstolen som dömde i målet.

Kontakta gärna oss här på Rättsakuten, vi har lång och gedigen erfarenhet av alla former av processer – såväl civilprocess, straffprocess, förvaltningsprocess som skiljeförfarande.

Kort sagt: Vi älskar processrätt!