Köplagen

Innehållsförteckning: 

• Vad innebär köplagen?
• Gäller köplagen för tjänster?
• Köplagen för privatpersoner
• Köplagen för företag
• När gäller köplagen?
• Fall då köplagen inte gäller
• När är en vara felaktig?
• Försenad eller utebliven leverans
• Reklamation
• Vad är skälig tid?
• Häva köp enligt köplagen och andra påföljder
• Undersökningsplikt enligt köplagen
• Skadestånd vid avtalsbrott
• Om köpare och säljare inte kommer överens
• Internationella köplagen

Vad innebär köplagen?

Köplagen kan beskrivas på följande sätt:

• en lag inom rättsområdet köprätt.
• bestämmelserna kan avtalas bort.
• gäller inte för konsumentköp.
• en lag som gäller för lös egendom.
• reglerar vissa typer av köp, men inte alla.

Inom rättsområdet köprätt gäller flera lagar. En av dem är köplagen. Lagen är från 1990 och ersatte en äldre lag från år 1905. Den äldre lagen behövde moderniseras eftersom den tillkommit innan industriellt tillverkade varor var vanliga.

Köplagen är dispositiv, dvs. den kan avtalas bort mellan parterna i ett avtal.

Köplagens bestämmelser kan avtalas bort. Man brukar kalla en sådan lag som kan avtalas bort för en dispositiv lag. Köplagens bestämmelser behöver alltså inte följas utan köpare och säljare kan komma överens om andra villkor som ska gälla för köpet. Ibland kan även branschregler gälla istället för köplagen.

Konsumentköp?

Köplagen gäller inte för konsumentköp. Om en privatperson köper en vara av ett företag räknas det som ett konsumentköp. För sådana köp gäller istället konsumentköplagen. Köplagen är en lag som gäller för lös egendom. Det betyder att den gäller för köp och byte av lösa saker såsom möbler, bostadsrätter, levande djur, fordon, fordringar, byggnader på annans mark, monteringsfärdiga hus och värdepapper.

Lagen reglerar vissa typer av köp

Köplagen reglerar vissa typer av köp. Lagen gäller för handel mellan näringsidkare, mellan privatpersoner eller då en privatperson säljer något till en näringsidkare. Det är bra att tänka på att andra regler kan gälla för internationella köp. Vissa delar av köp regleras också av andra lagar, till exempel ingående av köpeavtal och ogiltigförklaring av köpeavtal som regleras i avtalslagen.

I köplagen finns bestämmelser om bland annat följande frågor:

• När anses en vara avlämnad?
• Vad gäller om leveransen dröjer?
• När är det fel på en vara?
• Vad händer om det är fel på varan?
• Händer om du inte kan betala?
• Vad händer om du inte hämtar ut varan?
• Hur beräknas skadestånd på avtalsbrott?

Frågan om när en vara ska anses vara avlämnad är viktig eftersom det påverkar vem som bär ansvaret om varan skulle skadas. När varan anses vara avlämnad övergår risken för varan till köparen.

Vad gäller vid dröjsmål med leveransen?

Bedömningen av vem som är ansvarig för dröjsmålet påverkar köparens möjligheter att häva köpet och kräva skadestånd till följd av dröjsmålet. Om leveransen dröjt kan du ha rätt att hålla inne med betalning och i vissa fall också ha rätt att häva köpet och begära skadestånd.

Fel på varan

Ibland är du inte nöjd med den vara du köpt. En vara är enligt köplagen felaktig om den har faktiska fel, rådighetsfel eller rättsliga fel. Faktiska fel rör varans fysiska skick. En vara med rådighetsfel kan inte användas på avsett sätt och en vara med rättsliga fel kan till exempel ägas av någon annan än säljaren. För att kunna åberopa eventuella fel är det viktigt att du undersöker varan vid leveransen och reklamerar felet så fort som möjligt.

Om varan är felaktig och du har reklamerat felet i rätt tid kan säljaren behöva avhjälpa felet eller leverera en ny vara. Du kan även kräva prisavdrag för en felaktig vara. Om varan är felaktig har du rätt att hålla inne med betalning av varan. Du kan i vissa fall också ha rätt att häva köpet och begära skadestånd.

Köparens skyldigheter

Om du inte betalar för varan i rätt tid, inte hämtar ut den eller om du inte tar emot varan vid leveransen riskerar du att köpet hävs och du kan bli skyldig att behöva betala skadestånd och ränta. Du riskerar också att behöva betala skadestånd om du avbeställer en vara som inhämtats eller tillverkats bara för dig.

Gäller inte för konsumentköp

Sammanfattningsvis är det viktigaste att komma ihåg att köplagen gäller köp av lös egendom och att den inte gäller för konsumentköp och för vissa internationella köp. Eftersom köplagen kan avtalas bort så kan köpeavtalet innehålla andra bestämmelser än de i köplagen. I köplagen regleras vad som räknas som en felaktig vara och vad som gäller om köparen eller säljaren inte följer köpeavtalet.

Gäller köplagen för tjänster?

I köplagen anges att lagen inte gäller för köp av tjänster men i själva verket kan lagen i vissa särskilda fall ändå användas när det uppstår tvist om köp av en tjänst. Hur kommer det sig?

I köplagen står att den gäller när företag köper lös egendom av varandra eller då privatpersoner köper lös egendom av varandra. Men vilken lag gäller när ett företag utför en tjänst åt ett annat företag eller då en privatperson utför en tjänst åt en annan privatperson?

Det är lätt att tänka sig att sådana köp av tjänster istället regleras i konsumenttjänstlagen. Konsumenttjänstlagen gäller dock bara i de fall där ett företag utför en tjänst åt en konsument. Konsumentköplagen är på samma sätt inte heller tillämplig eftersom den bara gäller då en konsument köper något av en näringsidkare.

Man kan säga att köp av tjänster mellan företag och mellan privatpersoner har fallit mellan stolarna och inte omfattas direkt av någon av köprättslagarna. Vad händer då vid en tvist om köp av en tjänst där det inte finns någon tillämplig lag?

I första hand får man vid en tvist se till vad som står i avtalet mellan parterna eller vad båda parterna ville med avtalet. Det är därför väldigt viktigt att avtalet är tydligt och överensstämmande med vad parterna vill. Man kan även se till branschpraxis och sedvana. Utöver detta kan man tillämpa köplagen analogt. Det betyder att man använder sig av köplagens bestämmelser även fast den inte är direkt tillämplig på köpet.

Exempel då köplagen tillämpats analogt:

I NJA 2013 s. 1174 tillämpades köplagen analogt för en tjänst. Det rörde sig om en kyrka som tidigare hade gjort en utbyggnad och beställt en plastmatta till golvet. Kyrkan var en juridisk person och golvläggaren ett företag. Konsumenttjänstlagen var därmed inte tillämplig.

Betonggolvet som plastmattan lades på hade inte torkat ut ordentligt och var därför för fuktig för att lägga plastmatta på. Detta ledde till att mattan släppte från betonggolvet och fick bubblor. Kyrkan yrkade ersättning om drygt 281 000 kronor.

Innan golvläggaren anlitades hade en fuktmätning av betonggolvet gjorts. Denna visade att golvet hade en fukthalt på 84,7 procent. Protokollet visade däremot också att slutvärdet visade på en relativ fuktighet om 87,3 procent med reservation för att mätvärdet inte skett på rätt djup.

Plastmatta kan läggas så länge fukthalten är 85 procent eller mindre. Innan golvläggningen påbörjades fick golvläggaren ett fax från kyrkan med information om att golvet hade en fukthalt om 84,7 procent.

Högsta domstolen konstaterade att kyrkan och golvläggaren inte använt sig av något av de standardavtal som finns inom entreprenadrätten. Det saknades därför både tydlig avtalsreglering och tillämplig lagstiftning. Högsta domstolen gjorde därför analogier från bland annat köplagen. Högsta domstolen hänvisade till 30 § i köplagen om att köparen inte kan kräva påföljder om felet beror på köparen eller någon omständighet på dennes sida.

HD  menade att golvläggaren inte hade någon skyldighet att närmare granska eller bedöma den aktuella uppgiften om fuktvärdet i betongplattan som kyrkan skickat via fax. Sådan skyldighet hade bara förelegat om golvläggaren måste ha insett att uppgiften var felaktig eller om det fanns starka indikationer på att uppgiften var felaktig. Kyrkans uppgift om fuktvärdet var istället att se som tydlig och av sådan art som golvläggaren behövde för att starta arbetet.

Att golvet lades trots att betonggolvet var för fuktigt berodde därför på uppgiften från kyrkan. Felet skulle därför anses ha berott på förhållanden från köparens sida och kyrkan kunde därför inte kräva någon påföljd.

Köplagen för privatpersoner

För dig som privatperson gäller köplagen om du till exempel köper eller byter till dig en begagnad bil eller en möbel, en bostadsrätt eller ett djur av en annan privatperson. Köplagen gäller också om du säljer en vara till en näringsidkare.

Som privatperson är det viktigt att komma ihåg att köplagen inte alltid gäller. Det kan finnas andra villkor i köpeavtalet än de som står i köplagen och andra regler kan gälla om den du handlar med befinner sig utomlands. Det är därför alltid viktigt att läsa igenom köpeavtalet noga.

”Läs igenom köpeavtalet noga!”

När du fått varan ska du undersöka den noggrant på en gång och reklamera eventuella fel så fort som möjligt. Spara reklamationen och eventuella bilder eller filmer på felet så att du har bevis om säljaren skulle hävda att du inte reklamerat felet.

”Undersök varan!”

Det kan vara svårt att skriva en tydlig reklamation men viktigt att tänka på är att ange vilken vara det gäller och när den köptes, vilka fel du tycker att varan har och om du kräver att säljaren ska åtgärda felet eller leverera en ny vara.

Tycker du att det är svårt att skriva en tydlig reklamation? Ladda ner vår mall för reklamation helt gratis!

Som privatperson är det viktigt att känna till vad som händer om det är något fel på varan som du har köpt.

1. Säljaren ska i de allra flesta fall ges möjlighet att laga felet eller leverera en ny vara
2. Om säljaren inte lagar felet eller levererar en ny vara så kan du ha rätt att laga felet på säljarens bekostnad.
3. Om du väljer att inte laga felet själv på säljarens bekostnad så kan du istället kräva prisavdrag eller häva köpet.
4. Du har i många fall rätt till skadestånd om varan är felaktig.

”Om leveransen dröjer eller om varan är felaktig har du rätt att hålla inne med betalning.”

Ångrar du ditt köp? I sådana lägen är det bra att tänka på att så länge varan är hos dig så ska du vårda varan för slippa att bli skyldig att betala för skador eller försämringar som uppstår innan varan returneras till säljaren. Om du beställt en vara som tillverkas bara för dig eller som ska inskaffas bara för dig så kan du bli skadeståndsskyldig om du avbeställer varan.

Sammanfattningsvis är det viktigt att du läser igenom avtalet, undersöker varan, reklamerar fel snabbt och att du vet dina rättigheter och skyldigheter om det är fel på varan eller om leveransen dröjer.

Köplagen för företag

Om du är näringsidkare gäller köplagen om du till exempel köper fordon, inventarier, nyttjanderätter eller värdepapper av en annan näringsidkare eller av en privatperson. När du köper en vara är det viktigt att läsa igenom köpeavtalet eftersom andra villkor än de som framgår av köplagen kan gälla.

För företagare

För företagare är det inte bara viktigt att läsa villkoren i köpeavtalet noga. När köplagen tillämpas företag till företag, så finns det ofta särskilda branschregler som kan gälla istället för köplagen. Det kan vara fråga om ett standardavtal som köpeavtalet hänvisar till eller riktlinjer som slagits fast av en branschorganisation. Det är också bra att tänka på att andra regler vanligtvis gäller för handel utanför Norden.

”Ha koll på vilka branschregler som gäller!”

Om du som företagare säljer en vara bör du ha koll på följande:

• Vem bär risken för varan?
• Vad händer om jag dröjer med att leverera varan?
• Händer om det är fel på varan?
• Vad händer om köparen inte betalar för varan?

Vem som bär risken för varan beror på om varan anses vara avlämnad eller inte.

Så fort varan avlämnats till köparen så ansvarar köparen för att ta hand om varan och köparen kan bli ersättningsskyldig om varan skadas. Om köparen inte hämtar varan i rätt tid har du en skyldighet att vårda varan. Om du dröjer med att leverera varan kan köparen i vissa fall hålla inne med betalning, häva köpet och begära skadestånd.

Fel på vara vid leverans

Är det fel på varan du levererat är det viktigt att veta att du endast ansvarar för fel som köparen reklamerat inom viss tid. Om felet reklamerats har du rätt att laga felet eller leverera en ny vara. Köparen kan hålla inne med betalning och i vissa fall laga felet på din bekostnad. Om du inte lagar felet eller levererar en ny vara inom skälig tid kan köparen kräva prisavdrag, häva köpet och i vissa fall ha rätt till skadestånd.

Häva köpet

Skulle inte köparen betalar för varan eller inte medverkar till köpet kan du häva köpet och begära skadestånd. Om kunden avbeställer en vara som du tillverkat eller tagit fram för just den kunden kan du begära skadestånd.

Sammanfattningsvis ska du som företagare som säljer en vara ha koll på branschregler, när du ansvarar för att vårda varan, att det kan bli påföljder om du dröjer med att leverera varan och att du har en skyldighet att vidta vissa åtgärder om det är fel på varan.

Om du som företagare köper en vara bör du veta att:

• Andra villkor än köplagen kan gälla.
• Du ska undersöka varan och reklamera fel.
• Måste vårda varan- vårdplikt.
• Kan kräva åtgärder om leveransen dröjer.
• Du kan kräva åtgärder om varan är felaktig.
• Du kan bli skadeståndsskyldig.

Andra villkor som kan gälla

Andra villkor än köplagens kan gälla om säljaren själv valt att avtala om andra villkor än de som gäller enligt köplagen, om det gäller ett köp utanför Norden eller om andra villkor följer av till exempel branschregler. Läs därför igenom avtalet noga.

Du ska undersöka varan direkt och reklamera fel snabbt för att kunna göra säljaren ansvarig för felen. Du måste vårda varan när den finns hos dig för att inte riskera att bli ersättningsskyldig för skador som uppkommer på varan.

Ta hand om varan!

Du kan kräva åtgärder om leveransen dröjer. Om leveransen är försenad kan du hålla inne med betalning och begära skadestånd. Du kan kräva åtgärder om varan är felaktig så länge du reklamerat felet. Säljaren ska i de flesta fall ges möjlighet att laga felet eller leverera en ny vara. Om säljaren inte gör något av detta inom skälig tid kan du laga felet på säljarens bekostnad, kräva prisavdrag eller häva köpet och begära skadestånd.

Ge säljaren möjlighet att laga felet eller leverera en ny vara.

Du kan bli skadeståndsskyldig om du inte betalar för varan eller om du inte medverkar till köpet genom att till exempel inte hämta ut varan. Du kan också bli skadeståndsskyldig om du avbeställer en vara som tillverkats eller tagits fram bara för dig.

Läs avtalet noga

Sammanfattningsvis ska du som företagare som köper en vara läsa avtalet noga, undersöka varan direkt och snabbt reklamera fel. Du ska ta hand om varan och ge säljaren möjlighet att laga fel eller leverera en ny vara. Om leveransen av varan dröjer eller om det är fel på varan kan du vidta åtgärder gentemot säljaren. Undvik att bli skadeståndsskyldig genom att betala varan i tid och att inte avbeställa en vara som tagits fram bara för dig.

När gäller köplagen?

Det är viktigt att veta när köplagen gäller och när den inte gäller. Huvudregeln är att köplagen gäller köp eller byte av lös egendom. Men vad är då lös egendom? Den viktigaste gruppen inom lös egendom är det som kallas lösa saker och det är sådant som man oftast tänker på som varor, till exempel mat, kläder, bilar, möbler eller vitvaror. Saker du kan ta på och plocka med dig från säljaren. Men det är också viktigt att veta att lös egendom kan vara till exempel:

• Levande djur
• Gas och vätskor
• Varor som inte tillverkats ännu

Köplagen gäller också olika rättigheter som man kan köpa eller sälja. Det kan vara rättigheter som är reglerade i ett dokument eller andra rättigheter.

Rättigheter:

• Aktier
• Bostadsrätter
• Hyresrätter
• Arrenderätter
• Panträtter
• Upphovsrätter
• Fordringar

Hus är oftast en del av en fastighet och räknas därför som fast egendom. Hus kan dock ibland vara lös egendom, nämligen om det är hus på ofri grund eller monteringsfärdiga hus.

Köp av fast egendom

Köplagen kan också gälla för köp av fast egendom om varan till en början eller i framtiden kan ses som lös egendom. Det kan till exempel röra sig om fönster som ska tas bort från en byggnad. Även om köplagen bara gäller varor och liknande lös egendom, så är det viktigt att komma ihåg att den kan få betydelse även i andra fall. Det finns till exempel ingen allmän lag som gäller köp av tjänster mellan företagare eller mellan privatpersoner. Då och i många andra fall kan inspiration ändå hämtas från köplagen.

Sammanfattningsvis gäller köplagen köp och byte av lös egendom. Lös egendom kan vara saker som varor, aktier, hus på ofri grund, levande djur eller bostadsrätter.

Fall då köplagen inte gäller

Köplagen gäller inte för alla typer av köp och byten och inte heller för köp eller byte av alla sorters lösa saker.

Exempel på undantagna varor:

• Tomträtt
• Servitut
• Elektrisk kraft
• Träd på rot
• Naturligt gödsel
• Varor som du fått genom gåva

Exempel på köp som inte omfattas av köplagen:

• Konsumentköp
• Vissa internationella köp

För vissa köp är det inte lika lätt att bedöma om köplagen gäller eller inte. Det kan vara om man till exempel köper en vara som ska tillverkas, köper en byggnad på ofri grund eller om köparen eller säljaren har någon koppling till näringsverksamhet.

Tillverkningsavtal

Om du beställer en vara som tillverkas bara för dig och enligt dina specifika önskemål så omfattas köpet av ett så kallat tillverkningsavtal. Om du som köpare står för det mesta av materialet till det som ska tillverkas så är köplagen inte tillämplig. Köplagen gäller heller inte för till exempel uppförande av en byggnad även om du som köpare inte står för något av materialet.

Både en vara och en tjänst

Vissa tillverkningsavtal avser både en vara och en tjänst. Så kan vara fallet om varan dels ska tillverkas och dels ska installeras. För sådana blandade avtal gäller inte köplagen om den övervägande delen av säljarens åtagande avser installationen.

Byggnad på ofri grund

Byggnad på ofri grund räknas som lös egendom. Om du köper en byggnad på ofri grund är köplagen tillämplig när det gäller själva överlåtelsen av byggnaden. Däremot så gäller inte köplagens regler som handlar om fel och påföljder vid fel. Då gäller istället reglerna i
jordabalken.

Gäller inte vid köp av tomträtt och servitut

Sammanfattningsvis gäller inte köplagen köp av tomträtt och servitut. Lagen gäller inte heller vid gåva. Lagen omfattar heller inte konsumentköp, tjänster och vissa internationella köp. I vissa fall, då köpet avser både en vara och en tjänst eller i fall då köpare eller säljare har koppling till näringsverksamhet är det svårare att bedöma om lagen ska tillämpas.

Köp med samband till näringsverksamhet

Om köparen eller säljaren har koppling till näringsverksamhet så gäller inte alltid köplagen. I ett fall från Högsta domstolen hade en man sålt sin privata båt till en annan privatperson. Mannen var båthandlare och hade tidigare sålt liknande båtar i sin näringsverksamhet. Den aktuella båten stod uppställd i företagets lokal. Högsta domstolen menade att mannen sålt båten i sin yrkesmässiga verksamhet trots att det var hans privata båt som han själv stod som ägare till. Köpet skulle därför ses som ett konsumentköp och konsumentköplagen gällde därför istället för köplagen.

Person som äger ett företag

Om en privatperson som äger ett företag köper en vara av ett annat företag och använder varan både privat och inom det egna företaget så gäller inte köplagen om köpet huvudsakligen gjorts för ändamål som inte rör den egna näringsverksamheten. Då är privatpersonen istället att se som konsument och då gäller konsumentköplagen. Slutligen gäller inte köplagen om köpet mellan två privatpersoner förmedlats genom en näringsidkare i dennes verksamhet. Om en bilhandlare förmedlar försäljningen av en bil åt bilens ägare och en privatperson köper bilen av bilhandlaren så gäller därför inte köplagen.

När är en vara felaktig?

När kan du hävda att det är fel i en vara? En vara kan ha fysiska fel, rådighetsfel eller rättsliga fel. Att varan sålts i ”befintligt skick” hindrar inte att den kan ses som felaktig. En vara anses ha fysiska fel om den:

• inte har den kvalitet, mängd eller egenskaper som avtalats.
• avviker från vad du som köpare kunnat förutsätta.
• inte går att använda för varans ändamål eller det ändamål köpet gjordes för.
• inte uppfyller uppgifterna i marknadsföringen av varan .

Vara omfattas av rådighetsfel om:

• en myndighet har förbjudit viss användning av varan.
• en myndighet har inskränkt möjligheten att använda varan.

En vara omfattas av rättsligt fel om:

• den ägs av någon annan än säljaren.
• någon annan än säljaren har panträtten till varan.

Försenad eller utebliven leverans

Är du besviken över att leveransen av varan dröjde eller väntar du fortfarande på att din vara ska levereras? När leveransen dröjer brukar man säga att säljaren är i dröjsmål. Ibland har det inte avtalats något specifikt leveransdatum. I sådana fall gäller att varan ska levereras inom skälig tid från köpet.

Vad som utgör skälig tid påverkas av följande:

• Om varan är en lagervara
• Om varan måste tillverkas
• Om varan måste köpas in av annan part

Om köpet är ett hämtningsköp där köparen själv ska hämta varan så är säljaren skyldig att i tid underrätta köparen om när det är möjligt att hämta varan.

När är säljaren i dröjsmål?

Säljaren anses vara i dröjsmål i följande fall:

• Då varan har avlämnats senare än vad som anges i avtalet.
• Då leverans inte skett inom skälig tid i fall då leveransdatum inte framgår av avtalet.
• Då säljaren, vid hämtningsköp, inte i tid meddelat att varan finns att hämta.

Om säljaren är i dröjsmål kan köparen kräva vissa påföljder gentemot säljaren. Köparen kan välja att stå fast vid köpet och ge säljaren mer tid för leverans. I andra fall kan det bli aktuellt med hävning av köpet jämte skadestånd för kostnader som uppkommit på grund av dröjsmålet.

När köparen är i dröjsmål

Även köparen kan vara i dröjsmål. Köparen kan anses vara i dröjsmål om köparen inte betalar för varan i rätt tid, inte hämtar ut varan eller inte tar emot leveransen. I dessa fall kan säljaren kräva påföljder och begära skadestånd för den skada säljaren lidit till följd av köparens dröjsmål. Det är viktigt att köparen meddelar säljaren vid hinder att fullgöra köpet i rätt tid. Annars kan köparen bli skadeståndsskyldig även för skada som kunde ha undvikits genom ett sådant meddelande.

Reklamation

Det är viktigt att känna till vad som händer och hur du bör agera om det är något fel på varan som du har köpt eller om leveransen är försenad. Det är också viktigt att veta vilka krav du kan ställa på säljaren. Kom ihåg att andra villkor än vad som framgår av köplagens bestämmelser kan finnas i köpeavtalet.

Varför är det viktigt att reklamera?

Om varan är felaktig eller om leveransen dröjer så är det viktigt att reklamera. Man har bara en viss tid på sig att reklamera felet eller dröjsmålet med leveransen. Om du dröjer för länge med att reklamera så har säljaren ingen skyldighet att vidta några åtgärder på grund av felet eller dröjsmålet. Du förlorar därmed chansen att exempelvis få en ny felfri vara, prisavdrag, skadestånd eller häva köpet. Om reklamation inte görs kan säljaren dessutom kräva full betalning för varan. Det är därför viktigt att reklamera felet eller dröjsmålet snarast.

Reklamation och fullgörelse vid försenad leverans

Säljaren är i dröjsmål när varan levereras för sent eller inte alls. Eftersom köplagen är en lag som kan avtalas bort så behöver man se till vad som står i köpeavtalet för att avgöra om leveransen är försenad. Man måste till exempel undersöka om det i avtalet finns några undantagsklausuler som innebär att tiden för avlämnandet förlängs vid vissa givna situationer eller om det finns redan förutbestämda förseningsviten eller andra särskilda villkor.

Reklamation då varan avlämnats men vid en senare tidpunkt än vad som avtalats

Dröjsmålet måste reklameras inom skälig tid från det att köparen fick kännedom om att varan faktiskt avlämnats. Vad som utgör skälig tid bedöms från fall till fall. Tidsfristen är till exempel kortare om det rör sig om varor med stora prisförändringar såsom råvaror och värdepapper och längre om det rör sig om köp mellan privatpersoner jämfört med om köpet gjorts mellan näringsidkare.

Om varan levererats för sent har köparen rätt att hålla inne med den betalning som motsvarar köparens krav. Det gäller att vara aktsam kring vilket belopp som hålls inne för om det senare visat sig att köparen hållit inne med för stor del av betalningen så har köparen begått ett kontraktsbrott.

Reklamation då varan inte levererats alls

Om leverans överhuvudtaget inte skett startar ingen tidsfrist för reklamation avseende hävning eller skadestånd eftersom det är ett pågående avtalsbrott. Köparen har rätt att hålla inne med sin betalning och kan välja att stå fast vid köpet och kräva att säljaren fullgör köpet. Om köparen vill stå fast vid köpet finns också alternativet att meddela säljaren en viss bestämd, men inte oskäligt kort, tilläggstid för leveransen.

Några ord om krav på fullgörelse

Köparen får inte vänta orimligt länge med att framställa kravet om fullgörelse. Tidsfristen för ett sådant meddelande är betydligt längre än tidsfristen ”skälig tid” för andra typer av reklamationsmeddelanden.

Vid krav om fullgörelse då varan inte levererats alls ska säljaren fullgöra köpet så till vida det inte varit objektivt omöjligt eller skulle medföra alltför stora ekonomiska eller fysiska uppoffringar i förhållande till köparens intresse i att köpet fullgörs. Om hindret kan undanröjas inom rimlig tid så får köparen dock kräva att köpet fullgörs. Som ledning för bedömning av om det går att ställa krav om fullgörelse av köpet kan 36 § avtalslagen om oskäliga villkor användas.

Omständigheter som påverkar styrkan i köparens intresse av fullgörelse är exempelvis möjligheten till täckningsköp av en motsvarande vara.

Reklamation vid delvis försenad leverans

En delvis försenad leverans föreligger när parterna kommit överens om en delleverans och den är försenad eller då parterna kommit överens om att alla varor ska levereras samtidigt men säljaren bara levererar en del av varorna. Vid delvis försenad leverans gäller normalt samma regler som annars vid dröjsmål. Köparen kan kräva fullgörelse och när de försenade varorna avlämnats startar en reklamationsfrist för hävning och skadestånd. Reklamation ska ske inom skälig tid från avlämnandet.

I vissa särskilda fall ska hävningsförklaring ske inom skälig tid direkt efter den första leveransen. Det kan till exempel röra sig om fall där köparen beställt många enheter som denne redan sålt vidare och där det i den första leveransen saknas enheter. Om köparen däremot själv ska behålla de levererade enheterna och vill vänta på leveransen av de saknade enheterna kan köparen avvakta med att reklamera fram till att den försenade leveransen avlämnats.

Om säljaren menar att köpet fullgjort trots att det saknas delar av beställningar ska istället reglerna om fel i varan tillämpas vilket påverkar reklamationsfristen. I sådana fall ska reklamationen istället ske inom skälig tid från det att köparen borde ha märkt avtalsbrottet.

Om säljaren meddelar att leveransen är försenad

Säljaren kan meddela köparen att varan är försenad och kommer att levereras ett visst datum eller att köpet avses att fullgöras inom viss specifik tid. Om köparen inte inom skälig tid efter att ha fått meddelandet svarar och anger om förseningen godtas eller inte, förlorar köparen möjligheten att häva köpet om varan sen levereras inom den av säljaren angivna tiden.

Om köparen däremot svarar och godkänner den nya leveranstiden är det viktigt att det i svaret till säljaren framgår att det inte rör sig om en överenskommelse om avtalad ändring av leveranstiden. Detta för att inte köparen ska gå miste om rätten till eventuell vitesersättning samt skadestånd på grund av dröjsmålet.

Reklamation vid fel i varan

Enligt köplagen ska köparen undersöka varan så snart det går efter att den levererats. Om det visar sig att varan är felaktig måste köparen, inom skälig tid efter att denne märkt eller borde ha märkt felet, reklamera felet. Det är med andra ord viktigt att undersöka varan noga för att reklamationen ska kunna ske inom skälig tid från det att felet borde ha upptäckts. Det är bara möjligt att reklamera fel inom två år från det att varan mottogs av köparen så länge inte reklamationstiden är förlängd genom garanti eller liknande.

Utifrån dessa bestämmelser om reklamation vid fel i varan kan slutsatsen dras att det är viktigare att vara uppmärksam på när reklamationsfristen börjar löpa än på den totala tid om två år då reklamation överhuvudtaget är möjlig.

Det finns ingen generell tidrymd för att reklamationen ska anses ha gjorts inom skälig tid. Vad som utgör skälig tid får istället avgöras utifrån vilken typ av vara som köpet avser och vilka parter som köpet gjorts mellan. Vid köp mellan privatpersoner är tidsrymden skälig tid i de allra flesta fall längre än om köpet gjorts mellan näringsidkare. På samma sätt kan skälig tid för köp av varor med starkt fluktuerande pris vara kortare än vid köp av andra varor.

Om säljaren handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder gäller inte någon begränsad reklamationsfrist. Reklamation får i sådana fall ske utan begränsning i tid och utan att varan undersökts vid leveransen.

Det kan bli aktuellt med flera reklamationer

Det behöver inte anges i reklamationen vilken påföljd som köparen önskar med tanke på felet. Det räcker att bara meddela att varan är felaktig och på vilket sätt den är felaktig. Om köparen dock vill kräva en viss åtgärd med anledning av felet så måste detta meddelas säljaren med ytterligare en reklamation inom skälig tid efter den första reklamationen.

Även fast det inte finns något krav om att köparen ska kräva någon påföljd i samband med reklamation så får bestämmelsen stora följder för vilka påföljder köparen kan kräva. Om köparen i den första reklamationen inte anger något krav på avhjälpande eller omleverans och inte heller skickar in något sådant krav i en andra reklamation inom skälig tid efter den första reklamationen så förlorar köparen rätten att kräva avhjälpande eller omleverans som påföljd. Köpare har dock fortsatt rätt att kräva prisavdrag, skadestånd och att häva köpet om felet i varan kvarstår.

Om avhjälpande eller omleverans inte är möjlig eller om säljaren inte vidtar dessa åtgärder inom skälig tid så kan det bli aktuellt med ytterligare en reklamation med önskan om prisavdrag eller en reklamation i form av en hävningsförklaring.

Om varan har flera fel så måste varje fel reklameras. Det räcker alltså inte med att påpeka ett av felen för att behålla talerätten avseende de övriga felen.

Om en felaktig vara lagats av säljaren eller om köparen fått en ny felfri vara levererad så börjar en ny tvåårsfrist att gälla för reklamation. Om felet avhjälpts gäller dock bara talerätten för sådana fel som har samband med det fel som ledde till att varan lagades.

Rätten att hålla inne betalning

Om varan är felaktig har köparen rätt att hålla inne med den betalning som motsvarar köparens krav. Det gäller att vara aktsam kring vilket belopp som hålls inne för om det senare visat sig att köparen hållit inne med för stor del av betalningen så har köparen begått ett kontraktsbrott.

Rättsliga fel

Särskilda regler gäller vid sådana fel som utgör rättsliga fel. Vid sådana fel gäller inte köparens undersökningsplikt och reklamationsfristen om två år som annars gäller för övriga slags fel. Skadeståndsansvaret för rättsliga fel är dessutom strikt.

Det kan vara svårt att skriva en tydlig reklamation men viktigt att tänka på är att ange vilken vara det gäller och när den köptes samt vilka fel du tycker att varan har. Bifoga gärna bilder på felet och ange eventuellt ordernummer.

Tycker du att det är svårt att skriva en tydlig reklamation? Ladda gratis ner våra mallar för reklamation med tillhörande instruktion!

Vad är skälig tid?

Köplagens bestämmelser om fel i varan och dröjsmål med leveransen utgår ifrån att säljaren bara kan hållas ansvarig om en reklamation görs inom skälig tid.

Hur används begreppet i lagtexten?

I bestämmelserna om fel i varan står att köparen måste reklamera ett fel inom skälig tid från det att felet upptäcktes eller från det att felet borde ha upptäckts. Om reklamationen inte sker inom skälig tid så kan inte säljaren hållas ansvarig för felen och köparen får betala fullt pris för varan trots att den objektivt sett är felaktig.

I bestämmelserna om dröjsmål står att om varan har avlämnats för sent, får köparen inte häva köpet eller kräva skadestånd på grund av dröjsmålet, om köparen inte inom skälig tid efter det att han fick kännedom om avlämnandet meddelar säljaren att han häver köpet eller vill kräva skadestånd.

Anledningen till att det inte finns några bestämmelser rörande skälig tid vad gäller en vara som inte levererats överhuvudtaget är att avtalsbrottet i sådana fall är pågående vilket leder till att reklamationsfristen ännu inte börjat löpa. Fristen startas först då varan avlämnats och då köparen fått kännedom om detta.

När har en reklamation gjorts inom skälig tid?

Det är inte helt enkelt att veta om en reklamation gjorts inom skälig tid eller ej eftersom bedömningen utgår från omständigheterna i det enskilda fallet och då det finns flera faktorer som påverkar bedömningen.

I ett mål från 2008 resonerar Högsta domstolen om vad som är skälig tid. Målet gällde reklamation enligt jordabalken av ett fel i en fastighet. För vägledning tog domstolen hänsyn till att reklamation enligt konsumentköplagen alltid ska anses ha skett i rätt tid om reklamationen görs inom två månader från att felet märkts men att längre tid kan godtas på grund av omständigheter i det enskilda fallet. Köparen i det aktuella målet var en privatperson utan särskild kunskap om fastigheter varför visst dröjsmål med reklamationen kunde godtas. Det beaktades även att typen av köp påverkar reklamationsfristen och att en köpare i vissa fall kan behöva invänta en fackman för att bedöma om det föreligger ett fel som säljaren är ansvarig för.

Högsta domstolen menade att reklamationsfristen skulle räknas från dagen för den första besiktningen. Köparna reklamerade felet cirka 4,5 månader efter den första besiktningen. Reklamationen drog ut på tiden på grund av att ytterligare besiktning behövdes och på grund av semestertider. Högsta domstolen fann att reklamationen gjorts inom skälig tid.

Faktorer som påverkar bedömningen

När det gäller bedömningen av om köparen reklamerat i tid är det inte tillräckligt att se till en viss tidsperiod. Frågan påverkas också av om felet borde ha upptäckts tidigare och när felet i så fall borde ha upptäckts. Köparen har en skyldighet att undersöka varan efter köpet och vissa fel borde ha upptäckts redan då medan andra kan anses vara upptäckta vid ett senare tillfälle exempelvis i samband med en besiktning med en fackman.

En reklamation som görs samma dag som köparen upptäcker felet kan därmed anses vara inkommen för sent på grund av att felet i själva verket borde ha upptäckts tidigare. Frågan om vad som utgör skälig tid är därför kopplad till frågan om när reklamationsfristen börjat löpa. Om tvisten hamnar i domstol kommer domstolen således att fråga sig vilket datum felet borde ha upptäckts och om reklamationen skett inom skälig tid från detta datum.

Frågan om när felet borde ha upptäckts påverkas bland annat av köparens intresse i en viss egenskap i varan och av hur svårt det varit att upptäcka felet. Om det exempelvis är så att en viss egenskap i varan är av central betydelse för köparen samtidigt som det inte är särskilt kostsamt eller tidskrävande att undersöka varan i det avseendet så borde felet ha upptäckts i ett tidigare skede än i andra fall.

Omständigheter i det enskilda fallet

Omständigheterna i det enskilda fallet påverkar hur strikt bedömningen om skälig tid är, det vill säga hur pass lång tid som kan anses vara skälig tid.

Faktorer som gör att bedömningen kan vara mer generös är:

• Om köpet gjorts av en privatperson.
• Om sjukdom gjort att reklamationen dröjt.

Faktorer som gör att bedömningen är mer strikt är:

• Om köpet gjorts mellan näringsidkare.
• Om köpet gjorts av en privatperson med yrkeskunskaper om varan.
• Om varan fluktuerar mycket i pris såsom värdepapper och råvaror gör.

För att avgöra vad som kan anses utgöra skälig tid kan vägledning tas från avgöranden från Högsta domstolen.

I ett mål från 2016 om köp mellan näringsidkare finner Högsta domstolen att huvudregeln när ett köp görs mellan näringsidkare är att felet ska reklameras inom någon eller några dagar efter att felet upptäckts. Denna tidsperiod kan dock förlängas på grund av omständigheter i det enskilda fallet.

Ett år efter att köparen tillträtt den lokal som köpts så upptäcktes att lokalen var mindre än vad som angivits i avtalet. Köparen reklamerade felet tio dagar efter upptäckten. Högsta domstolen fann att reklamationen skett för sent. Säljaren hade gjort en utfästelse om lokalens storlek vilket skulle kunna få till följd att köparens undersökningsplikt hade bortfallit. Domstolen menade trots detta att köparen genom en undersökning borde ha märkt felet redan vid tillträdet eftersom lokalens storlek var av central betydelse för köparen och då storleken kunnat kontrolleras relativt enkelt och utan större kostnad. Eftersom reklamationsfristen börjat löpa redan vid tillträdet och då reklamationen skett ett år senare så ansågs den ha inkommit för sent.

I ett annat mål från 1993 hade en näringsidkare reklamerat ett fel fem månader efter tillträdet till en egendom. Högsta domstolen fann att köparen borde ha märkt och reklamerat felet betydligt tidigare eftersom den aktuella egenskapen i varan hade stor betydelse för köparen.

Häva köp enligt köplagen och andra påföljder

Hävning vid försenad leverans

Är du missnöjd med ett köp och vill häva köpet eller kräva andra åtgärder av säljaren? Att häva ett köp innebär att köpet går åter och att köparen inte behöver betala för varan. För att hävning ska bli möjlig krävs i de allra flesta fall att reklamation måste ha skett på rätt sätt och i rätt tid. Eftersom köplagen är en lag som kan avtalas bort så behöver man se till och vad som står i köpeavtalet för att avgöra vad som krävs för hävning vid försenad leverans och om det finns andra särskilda villkor. Om det exempelvis finns bestämmelser om förseningsvite i avtalet så kan inte hävning av köpet bli aktuellt förrän det maximala antalet viten uppnåtts.

Hävning då varan avlämnats men vid en senare tidpunkt än vad som avtalats

Om köparen skickar en reklamation i avsikt att häva köpet kallas reklamationen för en hävningsförklaring. Om varan avlämnas för sent kan köparen ha rätt att häva köpet så länge förseningen inte berott på köparen.

För att köparen ska kunna häva ett köp av en vara som levererats, men för sent, krävs att dröjsmålet reklamerats i rätt tid och att dröjsmålet är av väsentlig betydelse för köparen och att säljaren insett eller borde ha insett detta. Orsaken till förseningen påverkar inte möjligheten att häva köpet.

När är avtalsbrottet av väsentlig betydelse för köparen? Inledningsvis bör man se till vad som står i avtalet och hur parterna fördelat riskerna i köpavtalet. Sedan bör syftet med köpet utrönas. Om varan till exempel redan sålts vidare är dröjsmålet mer beaktansvärt. Bedömningen ska utgå ifrån om varan, trots dröjsmålet, kan användas på avsett sätt. Köparens subjektiva upplevelse av förseningen har mindre betydelse. Istället bör en objektiv bedömning göras där hänsyn tas till omständigheter i det enskilda fallet.

Hävning av köpet kan göras om köparen har ett påtagligt och befogat intresse av att häva köpet. För att avgöra om så är fallet kan man beakta vilket typ av köp det rör sig om och om bestämmelserna i avtalet ger någon ledning i frågan. Vid köp av bland annat värdepapper och råvaror varierar priserna så pass mycket att redan typen av köp medger hävning vid försening medan leveransdatumet sällan är av större vikt när det gäller omfattande och komplicerade tillverkningsköp.

Hänsyn får inte tas till de problem som en hävning skulle medföra för säljaren och hänsyn får heller inte tas till orsaken bakom att leveransen försenats. Bedömningen får inte heller utgöras av någon slags intresseavvägning mellan parterna. Fokus ligger därmed endast på hur köparen drabbats av förseningen.

Om varan levererats för sent och samtidigt är felaktig får köparens besvär läggas samman vilket gör det lättare att få häva köpet i sådana situationer.

Säljaren behöver inte ha insett dröjsmålets inverkan utan det räcker med att säljaren borde ha insett att dröjsmålet var av väsentlig betydelse för köparen. Bedömningen om vad säljaren borde ha insett ska vara objektiv men hänsyn ska även tas till köparens enskilda förhållanden. Vid vissa typer av köp är det självklart att säljaren borde ha insett värdet av att leveransen inte försenas. Det kan till exempel röra sig om en vara som enligt avtalet ska användas vid ett evenemang ett visst datum eller att varan ska säljas vidare ett visst datum.

I andra fall måste köparen visa att säljaren kände till vikten av leveransdatumet. Det kan exempelvis vara så att köparen berättat om förutsättningarna för köpet eller att säljaren var väl insatt i köparens verksamhet. Om köparen gör det sannolikt att det varit möjligt för säljaren att inse vikten av att varan inte levererades för sent så måste säljaren å sin sida, med hänvisning till exempelvis branschpraxis, göra det sannolikt att han inte borde ha känt till detta.

Hävning då varan inte levererats alls

Om varan överhuvudtaget inte levererats är det fråga om ett pågående avtalsbrott där köparen antingen kan begära att köpet fullgörs eller ge säljaren en viss bestämd, men inte oskäligt kort, tilläggstid för leverans.

Om köparen kräver att köpet fullgörs så ska säljaren fullgöra köpet så till vida det inte varit objektivt omöjligt eller skulle medföra alltför stora ekonomiska eller fysiska uppoffringar i förhållande till köparens intresse i att köpet fullgörs. Om kravet på fullgörande sen inte uppfylls så får köparen häva köpet om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för köparen och säljaren borde ha insett detta.

Om det föreligger ett hinder för fullgörande så får köparen fortsatt kräva fullgörelse av köpet om hindret kan undanröjas inom rimlig tid.

Om köparen meddelar säljaren en tilläggstid och om varan inte levereras inom tilläggstiden så har köparen rätt att häva köpet. Om säljaren meddelar att leverans inte är möjlig inom tilläggstiden så får köparen häva köpet innan tilläggstiden tagit slut. Hävning får i dessa fall ske utan krav om att dröjsmålet måste anses vara av väsentlig betydelse för köparen. Orsaken till dröjsmålet påverkar inte hävningsrätten.

Hävning vid försenad delleverans

Om den fördröjda delleveransen är av väsentlig betydelse för köparen och om säljaren insett eller borde ha insett detta så får köpet hävas i dess helhet även fast bara en del av leveransen är försenad.

Hävning av tillverkningsvara

Om köpet avser en vara som tillverkats eller skaffats särskilt för den aktuella kunden och utifrån kundens anvisningar så får köpet hävas på grund av dröjsmål endast om köparens syfte med köpet är väsentligen förfelat och om säljaren inte utan väsentlig förlust kan ha användning av varan på något annat sätt. Hävningsrätten för sådana särskilt tillverkade varor är därmed begränsad. För att varan ska ses som en särskild tillverkad vara så krävs att den är så pass speciell att den blir svår att sälja till någon annan. Det räcker inte med att varan är specialbeställd.

Hävning vid meddelande om dröjsmål

Om säljaren meddelar köparen att varan är försenad och kommer att levereras ett visst datum eller att köpet avses att fullgöras inom viss specifik tid så får köparen häva köpet endast om denne inom skälig tid efter att ha fått meddelandet svarar att dröjsmålet inte godtas.

Påföljder vid felaktig vara

Om varan är felaktig och felet inte beror på köparen kan köparen kräva påföljder så länge reklamation skett i rätt tid. Det finns fler alternativa påföljder vid fel än vid försenad leverans. Förutom möjlighet till hävning och skadestånd finns även möjligheten att kräva prisavdrag, omleverans eller avhjälpande. Flera omständigheter avgör vilka påföljder som kan bli aktuella om varan är felaktig. Rätten till skadestånd gäller parallellt med övriga påföljder och gäller fristående oavsett vilken annan påföljd som är aktuell i det enskilda fallet.

Avhjälpande och omleverans kommer i första hand

Om en vara är felaktig är det främst avhjälpande av felet eller omleverans som är aktuella påföljder inledningsvis. Då varan är felaktig så måste säljaren först ges möjlighet att avhjälpa felet genom att till exempel laga varan. Detta ska ske utan kostnad för köparen.

Även fast möjligheten till avhjälpande är en rättighet för säljaren så får köparen bara kräva avhjälpande av felet så länge det inte medför oskäliga kostnader eller olägenheter för säljaren. Avhjälpande som påföljd kan således vara både en rättighet och en skyldighet för säljaren.

Om det inte skäligen kan krävas att köparen ska vänta på att säljaren avhjälper felet eller levererar en ny vara så kan köparen välja att själv avhjälpa felet. Köparen får själv avhjälpa felet även i de fall där säljaren, trots skyldighet därom, inte avhjälpt felet inom skälig tid. Köparen har i dessa fall rätt till ersättning för försvarliga kostnader för att själv avhjälpa felet. Ersättning ges både för direkta och indirekta kostnader. Det är viktigt att komma ihåg att denna ersättning inte är en form av skadestånd utan endast en påföljd vid felaktig vara.

Om avhjälpande inte är möjligt på grund av kostnader eller olägenhet för säljaren får säljaren istället välja omleverans vilket innebär att en ny, felfri vara levereras. Köparen får å sin sida däremot bara kräva omleverans om avtalsbrottet är väsentligt för köparen och då säljaren borde ha insett detta. Köparen får inte heller kräva omleverans om det föreligger oövervinneliga hinder för säljaren eller om det skulle innebära uppoffringar som inte är rimliga jämfört med köparens intresse av omleverans.

Dessa primära påföljder i form av avhjälpande eller omleverans ska användas i första hand. Prisavdrag och hävning kommer därmed endast i fråga om avhjälpande eller omleverans inte utförts inom skälig tid efter att varan reklamerats alternativ om avhjälpande eller omleverans inte är möjliga.

Prisavdrag

Om köparen varken får felet lagat eller får en ny, felfri vara levererad inom skälig tid så kan köparen kräva prisavdrag eller häva köpet. Vid hävning återgår varan till säljaren. Om köparen vill behålla varan men i felaktigt skick kan köparen istället begära prisavdrag. Köparen behåller då den felaktiga varan men behöver inte betala fullt pris för den. Rätt till prisavdrag finns även om säljaren avhjälpt felet men då varan trots detta inte är helt avtalsenlig. Prisavdrag kommer ofta i fråga då avhjälpande och omleverans inte är möjligt samtidigt som felet inte är så pass allvarligt att hävning är aktuellt.

Säljaren kan inte neka prisavdrag med hänvisning till force majeure. Prisavdrag ska således ges även om det är omständigheter utom säljarens kontroll som lett till att denne hindrats att leverera en felfri vara. Det är viktigt att komma ihåg att prisavdraget inte är en form av skadestånd utan en egen påföljd vid felaktig vara.

Prisavdraget ska beräknas utifrån skillnaden mellan den felaktiga varans värde och en motsvarande felfri varas värde. Om varan på grund av felet är värd 10 procent mindre än en felfri vara så ska prisavdraget vara 10 procent av köpeskillingen. I de fall där det är svårt att sätta ett värde på varan i felaktigt skick kan man utgå ifrån kostnaden för att åtgärda felet. Att köparen får prisavdrag hindrar inte att köparen även får skadestånd. Prisavdrag är möjligt även om full betalning för varan redan erlagts.

Hävning

Om köparen inte vill behålla varan med ett avdrag på priset kan köparen istället häva köpet. Varan återgår då till säljaren och köparen hålls inte ansvarig för betalning av varan. För hävning krävs att felet är av väsentlig betydelse för köparen och att säljaren insett eller borde ha insett detta. Hävning får göras om varken avhjälpande eller omleverans är möjligt eller om dessa inte utförts inom skälig tid. Hävning kan även vara ett alternativ om säljaren, trots upprepade avhjälpande-försök, inte lyckats få varan felfri inom skälig tid. Om köparen redan betalat för varan vid hävningen så ska pengarna återgå till köparen inklusive ränta.

Om du tycker att det är svårt att formulera en hävning så kan du ladda ner vår gratismall med tillhörande instruktion!

Undersökningsplikt enligt köplagen

Om du precis har gjort eller planerar att göra ett större köp av till exempel en bostadsrätt eller annan lös egendom är det bra att känna till din undersökningsplikt enligt köplagen för att du ska kunna nå framgång om något visar sig vara fel på varan. Den egentliga undersökningsplikten föreligger först efter att varan avlämnats hos dig. Innan dess har du ingen generell skyldighet att undersöka varan.

Inför ett stundande köp bör du känna till följande:

• Du får inte åberopa fel som du antas ha känt till vid köpet.
• Har du på eget initiativ undersökt varan före köpet så får du inte åberopa fel som du borde ha märkt vid undersökningen.
• Om du inte undersökt varan trots att säljaren uppmanat dig att göra det, får du inte åberopa fel som du borde ha märkt om du undersökte varan.

Undersök om varan omfattas av någon garanti!

Även om du på eget initiativ undersökt varan före köpet och inte hittat några fel kan du senare göra gällande att det föreligger så kallade dolda fel i varan och att dessa inte gick att se vid en undersökning. När du fått hem varan ska du tänka på följande:

• Du ska undersök varan så snart du kan.
• Du har bara en viss tid på dig att reklamera fel.

När varan avlämnats hos dig har du en skyldighet att undersöka varan. Uppgifter från säljarens kan göra att undersökningsskyldigheten är mer omfattande än normalt.

När du upptäcker fel i varan

När du upptäcker ett fel har du bara viss tid på dig att reklamera felet. Tidsfristen börjar gälla från den tidpunkten då du upptäckt felet eller borde ha upptäckt felet. När två år har gått sedan köpet kan du inte längre göra säljaren ansvarig för fel, om inte annat följer av garanti eller liknande.

Om säljaren till exempel ljugit om varan eller undanhållit fel så kan du klaga på felet även om du inte undersökt varan och även om du dröjt med att reklamera felet. Du kan i sådana fall även klaga på felet trots att det gått mer än två år sen köpet.

Skadestånd vid avtalsbrott

Om en vara är felaktig eller avlämnas för sent kan köparen ha rätt till skadestånd så länge felet eller dröjsmålet inte beror på förhållanden på köparens sida. Köparen har också rätt till ränta på skadeståndsbeloppet. Eftersom köplagen är en lag som kan avtalas bort så ska det alltid kontrolleras vilka villkor som gäller enligt köpeavtalet.

Skadestånd kan ges för direkta skador såsom:

• Utgifter på grund av felet eller dröjsmålet.
• Prisskillnad vid ett täckningsköp.
• Utebliven vinst.

Om det rör sig om skadestånd för en vara med rättsligt fel ges skadestånd även för indirekta skador. Detsamma gäller om säljaren varit vårdslös, handlat i strid mot tro och heder eller lämnat en garanti eller en särskild utfästelse.

Skadestånd kan ges för indirekta skador såsom:

• Omsättnings- eller produktionsminskning.
• Förlust genom att varan inte kan utnyttjas på avsett sätt.
• Utebliven vinst för att avtal med tredje man förlorats eller inte uppfyllts.
• Andra liknande förluster som varit svåra att förutse.

Vid försummelse ges även ersättning för indirekta skador. Försummelse kan ha uppkommit vid köpets ingående genom att säljaren till exempel lämnar oriktiga uppgifter eller efter köpet genom att köparen vidtar en åtgärd eller underlåter att vidta en åtgärd som påverkar fullgörandet av avtalsförpliktelsen. Det kan röra sig om exempelvis dåliga leveransförberedelser eller omständigheter som inte påverkar själva dröjsmålet men som inneburit en förlust för köparen. Som försummelse räknas också säljarens dröjsmål på grund av otillräckliga ekonomiska medel för att fullgöra köpet.

Om varan vid köpet avviker från vad säljaren särskilt har utfäst ges ersättning både för direkta och indirekta skador. Att säljaren vid köpet garanterat att leverans kommer att ske ett visst datum eller inom viss tid innebär dock inte en sådan utfästelse.

Om säljaren får kännedom om att det uppkommit hinder för att leverans ska kunna ske i rätt tid eller hinder mot att leverera en felfri vara ska säljaren, inom skälig tid från det att säljare fått eller borde ha fått kännedom om hindret, meddela köparen om hindret. Säljaren ska förklara vilka följder hindret får och beskriva om hindret är av övergående karaktär eller inte. Om säljaren inte skickar sådant meddelande eller skickar det för sent så ska säljaren ersätta köparen för skada som kunde ha undvikits om meddelandet skickats i rätt tid. Detta gäller även om säljaren på grund av exempelvis force majeure inte ansvarar för dröjsmålet i sig.

Vilka skador som ersätts för underlåtenhet att meddela köparen om hinder beror på om hindret rör ett dröjsmål eller en felaktig vara. När det gäller underlåtelse att skicka meddelande om hinder för leverans så ersätts både direkta och indirekta skador och förluster. Men när det gäller underlåtelse att skicka meddelande om hinder för att leverera en felfri vara så ersätts bara direkta skador.

I vissa fall då köparen inte fått någon vara levererad har köparen begärt att säljaren ska fullgöra köpet. Om fullgörandet skulle innebära alltför stora uppoffringar för säljaren så faller skyldigheten att fullgöra köpet bort. Skadeståndsskyldigheten för dröjsmålet står dock kvar.

Vad krävs för att få skadestånd?

Det finns vissa grundförutsättningar som måste uppfyllas för att köparen ska kunna få skadestånd.

Om det rör sig om skadestånd för dröjsmål med leveransen så måste köparen, inom skälig tid efter att ha fått kännedom om avlämnandet, meddela säljaren om kravet på skadestånd. Om köpet hävs på grund av dröjsmålet behövs dock inget sådant särskilt meddelande om skadestånd. Orsaken till dröjsmålet påverkar inte hävningsmöjligheten men kan påverka möjligheten till skadestånd.

Om det rör sig om skadestånd för en felaktig vara så krävs att felet reklamerats inom skälig tid från det att det upptäcktes och innan reklamationsfristen gått ut. Om felet inte reklamerats inom rätt tid kan felet inte göras gällande och därmed kan inte köparen kräva skadestånd för felet.

Om säljaren handlat i strid mot god tro och heder kan skadestånd alltid krävas även om säljaren inte fått del av kravet inom skälig tid eller inom reklamationsfristen.

Vilket skadeståndsbelopp köparen yrkar behöver inte meddelas samtidigt som det första meddelandet om att köparen kommer att kräva skadestånd. Beloppet kan istället preciseras vid ett senare tillfälle.

Hur beräknas skadeståndet?

Som köpare kan dröjsmål med leverans eller leverans av en felaktig vara innebära besvär och i en del fall orsaka en del psykiskt lidande. Skadeståndet syftar dock bara till att försätta köparen i samma ekonomiska situation som om dröjsmålet eller felet inte funnits. Skadestånd ges inte för psykiskt lidande och liknande och köparen gör ingen ”vinst” på skadeståndet utan får bara ersättning för ekonomiska utgifter och förluster.

Enligt köplagen så ska skäliga åtgärder vidtas för att begränsa skadan. Som köpare är det därför viktigt att du begränsar din skada för att inte riskera att själv behöva stå för kostnader och förluster.

I vissa fall kan skadeståndet jämkas. Skadeståndssumman sätts då ner och köparen får inte ersättning för alla kostnader och förluster. Jämkning av skadestånd kan bli aktuellt om skadeståndet framstår som oskäligt med hänsyn till säljarens möjligheter att förutse och hindra att skada uppkommit.

Undantag

Säljaren har ett kontrollansvar och är därför i princip alltid skyldig att betala skadestånd för skada som köparen lidit på grund av fel i varan eller dröjsmål med leveransen men det finns ett undantag. Säljaren behöver inte betala skadestånd vid så kallad force majeure där omständigheterna legat utom säljarens kontroll.

Force majeure kan beskrivas som en oförutsebar extraordinär händelse såsom exempelvis naturkatastrofer eller krig som hindrar transport eller elavbrott som omöjliggör produktion. Det kan också röra sig om ekonomisk force majeure där fullgörandet av avtalet skulle medföra oacceptabla ekonomiska uppoffringar.

Exempel på vad som skulle kunna utgöra force majeure är till exempel när den isländska vulkanen Eyjafjallajökull fick ett utbrott år 2010 vilket lamslog flygtrafiken eller när coronapandemin ledde till myndighetsbeslut som gjorde företag bakbundna eller kriget i Ukraina med efterföljande sanktioner mot Ryssland.

Force majeure föreligger om säljaren kan bevisa följande:

1. Det fanns ett hinder som omöjliggjorde leverans i tid eller leverans av felfri vara.
2. Hindret låg utanför säljarens kontroll.
3. Hindret var oförutsett och inget säljaren kunde förväntats räkna med vid köpet.
4. Säljaren kunde inte skäligen ha undvikit eller övervunnit hindret.

Säljaren ansvarar för alla medarbetare och för tidigare säljled. Detta medför att om säljaren anlitat en tredje part för att exempelvis ordna med leveransen så är säljaren fri från skadeståndsansvar endast om både säljaren och den tredje parten var för sig kan bevisa att hindret berott på omständigheter utanför deras kontroll.

Om köpare och säljare inte kommer överens

I många fall är tvister om felaktiga varor och försenade leveranser något som köpare och säljare själva kan lösa. Men vad händer om köpare och säljare inte kan komma överens?

Kan en anmälan göras till Allmänna reklamationsnämnden, ARN?

Svaret är nej. När ett köp har gjorts enligt köplagen kan anmälan inte göras till ARN eftersom ARN endast löser tvister där en konsument köpt något av ett företag. Anmälan till ARN kan således endast göras för köp som omfattas av konsumentköplagen.

Var avgörs tvister enligt köplagen?

Vid en tvist enligt köplagen kan du vända dig till tingsrätten oavsett om du är köpare eller säljare. Domstolen kommer då att ta ut en ansökningsavgift. Domstolen inleder alltid ärendet med att se om parterna på något sätt kan förlikas och komma fram till en lösning på problemet. Om det visar sig att parterna inte kan det så kommer tingsrätten att döma i målet. Om du förlorar tvisten genom att tingsrätten kommer fram till att den andra parten har rätten på sin sida så kan du bli skyldig att betala för den andra partens rättegångskostnader.

Att anlita en jurist vid tvist enligt köplagen

Det kan kännas svårt att förhandla inför en eventuell förlikning och kanske ännu svårare att föra sin egen talan inför en domstol. En jurist för din talan och förhandlar åt dig. Juristen är en expert inom området och försöker på alla sätt se till att öka dina chanser att vinna tvisten och undvika att du ska bli betalningsskyldig för den andra partens rättegångskostnader.

Hur mycket kostar en tvist?

I många hemförsäkringar ingår ett så kallat rättsskydd där försäkringsbolaget går in och betalar större delen av de kostnader du haft för att anlita en jurist. Försäkringsbolaget går också in och betalar om du skulle förlora målet och blir skyldig att bekosta motpartens rättegångskostnader.

Om du inte har rättsskydd genom din hemförsäkringar kan staten gå in och betala en del av kostnaderna för en jurist. Detta kallas för rättshjälp. Juristen utreder hur mycket du kan få i rättshjälp och hjälper dig att skicka in de ansökningar som behövs.

Internationella köplagen

Är du en företagare som bedriver handel med utländska företag? Då är det viktigt att känna till internationella köplagen. Internationella köplagen kallas även för CISG efter namnet på den FN-konvention som lagen har sin bakgrund i. Omkring 80 länder, däribland Sverige, har valt att följa konventionen. Konventionen började gälla i Sverige genom att den internationella köplagen infördes.

Köplagen och internationella köplagen skiljer sig åt

Vilken lag som gäller för det internationella köpet är betydelsefullt eftersom den internationella köplagen och den svenska köplagen skiljer sig åt. Till exempel så är reglerna om reklamation, hävning och skadestånd olika.

När gäller den internationella köplagen?

Den internationella köplagen gäller för köp av varor mellan parter som har sina säten i olika länder. Om båda länderna har skrivit under konventionen så kan den användas direkt. Den kan dock också komma att gälla även om den ena partens land inte anslutit sig till konventionen. Så kan vara fallet om internationellt privaträttslig regler leder till att lagen i ett konventionsanslutet land gäller. Precis som köplagen är den internationella köplagen valfri att följa. Parterna kan därför välja att andra villkor ska gälla för köpet. Internationella köplagen gäller inte för all internationell handel.

När gäller inte den internationella köplagen?

Sverige har bestämt att inte följa hela konventionen utan har valt att göra ett undantag om att konventionen inte ska tillämpas på köp mellan de nordiska länderna. Om både säljare och köpare har sina affärsställen i nordiska länder så gäller därför inte den internationella köplagen.

Sverige valde även att inte följa konventionen när det gällde reglerna om ingående av köpeavtal eftersom dessa stred mot svensk rättstradition inom avtalsrätten. Den internationella köplagen gäller också mer begränsat i jämförelse med köplagen. Den internationella köplagen gäller bara för köp av ”goods”. Begreppet kan jämställas med det svenska begreppet ”vara”. Eftersom köplagen gäller det mer omfångsrika begreppet ”lös egendom” så kan köplagen komma att gälla för köp av lös egendom som inte omfattas av den internationella köplagen.

Den internationella köplagen gäller inte heller för:

1. Konsumentköp
2. Köp på auktion eller exekutiv försäljning
3. Köp av värdepapper eller pengar
4. Köp av fartyg, svävare eller luftfartyg
5. Köp av elektricitet

Läs vidare

Köprätt

Hur reklamerar jag en vara?

Rättsskydd

Köp av häst – Konsumentköplagen och köplagen

Konsumentköplagen för konsumenten

Konsumentköplagen för företagare

Köpa husbil privat | Köpa begagnad husbil

Konsumentköplagen