Är du VD för ett bolag och undrar vilka typer av avtal du har behörighet att ingå åt bolagets räkning? Då är Merchantfallet ett viktigt rättsfall för dig att hålla koll på.

VD:s behörighet enligt ABL

Det är styrelsen som anses vara aktiebolagets främsta företrädare och det är även styrelsen som har behörighet att teckna aktiebolagets firma, detta framgår av 8 kap. 35 § aktiebolagslagen (ABL).

När bolagets ledning överskrider sin kompetens så följer det av 8 kap. 42 § ABL att om det är fråga om att styrelsen eller en särskild firmatecknare  överskred sin behörighet så gäller inte rättshandlingen mot bolaget. Samma sak gäller om VD:n överskred sin behörighet och motparten insåg eller borde ha insett det. Vidare följer det av bestämmelsen att när det är fråga om att styrelsen, VD:n eller en särskild firmatecknare har företagit en rättshandling som föll utanför befogenheten så gäller inte rättshandlingen mot bolaget om det är så att motparten insåg eller borde ha insett att rättshandlingen föll utanför befogenheten.

Hur bedöms kompetensöverskridanden från bolagets ledning?

Av 8 kap. 29 § ABL följer att VD:n endast får företa rättshandlingar som faller inom den löpande förvaltningen. Med den löpande förvaltningen menas bolagets drift med andra ord så syftar man på rutinärenden eller åtgärder som klassas som ordinära eller är av återkommande karaktär, se 8 kap. 36 § ABL.

Vidare följer det av 8 kap. 37 § ABL att styrelsen har rätt att bemyndiga någon att vara företrädare för bolaget och att även teckna bolagets firma, den som får bemyndigandet kallas för särskild firmatecknare. Det kan vara VD:n eller en styrelseledamot eller någon annan som får bemyndigandet. Styrelsen kan när som helst ta tillbaka bemyndigandet.

Merchantfallet

Ett viktigt rättsfall på området är NJA 1995 s. 437 som kallas för Merchantfallet. Det som hade hänt var att det hade först diskussioner mellan G.G. som var huvudägaren i bolaget Merchant och H.S som var ägare av en större post aktier i bolaget Optimum via ett helägt dotterbolag. Merchant var moderbolag i en koncern som bedrev fondkommissionsverksamhet och  Merchant ägde också aktier i bolaget Optimum.

Enligt G.G så hade han ingått ett muntligt avtal med G.G med innebörden att Merchant förvärvat konvertibla skuldebrev, aktier och optionsrätter i bolaget Optimum. Merchant hävdade istället att ifall det hade ingått ett avtal så var avtalet beroende villkor som  inte har blivit infriade, framför allt av att den muntliga avtalet blev godkänt av Merchants styrelse. G.G hade inte rätt att besluta om ett förvärv av de ifrågavarande aktierna då frågan var så viktigt att det var bara styrelsen som hade rätt  att besluta om förvärvet av aktierna.

Högsta domstolens bedömning

Det hade inte fattats ett beslut av Merchants styrelse om att förvärva H.S aktier i bolaget Optimum. Frågan som Högsta domstolen hade att ta ställning till var om G.G på grund av sin ställning som VD eller på grund av sin firmateckningsrätt hade rätt att ingå en bindande överenskommelse åt Merchants vägnar om att förvärva H.S aktier i bolaget Optimum.

Högsta domstolen anförde att ett förvärv av aktierna, optionerna och konvertiblerna avsåg ett värde närmare 22,5 miljoner kr som efter att det har skett en full konvertering samt ett fullt utnyttjande av de ifrågavarande optionerna skulle medföra att Marchant skulle omfattas av vissa restriktioner i fondkommissionslagen och dessutom så skulle Optimum inte längre vara ett intressebolag utan istället skulle Optimum bli ett koncernföretag vilket skulle bland annat medföra krav på koncernredovisning. Det skulle Merchant ha undvikit vid ett annat förvärv genom att vidta särskilda åtgärder.

På grund av det anförda så konstaterade Högsta domstolen att förvärvet av aktierna föll utanför den löpande förvaltningen vilket H.S borde ha varit medveten om och han borde också ha varit medveten om  att att G.G inte hade fått godkännande från styrelsen att ingå den muntliga överenskommelsen

Tveka inte att kontakta oss om du har några frågor!