Svenska bolagsformer

Kontakta oss för ett förslag

Kontakta oss så hjälper vi dig med bolagsformer

Svenska bolagsformer och hur de skiljer sig åt

Svenska bolagsformer skiljer sig åt mot internationella. De bolagsformer som finns i Sverige är en rad olika bolagsformer att hålla reda på inom såväl bolagsrätten som skattejuridiken och den övriga affärsjuridiken, alla med sina egna regelverk och juridiska förutsättningar.

Vi skall försöka lotsa dig igenom den här djungeln och visa på skillnaderna mellan de olika bolagsformerna, juridiskt sett, här nedan. Låt oss börja med aktiebolag, eftersom de kanske har den största spännvidden från små bolag till några av Sveriges största företag.

Aktiebolag

Aktiebolag har kanske den allra största spännvidden i skalan, från små bolag till några av Sveriges absolut största företag.

Exempel på riktigt stora svenska aktiebolag

Bland Sveriges största företag så räknas bland annat:

  • AB Volvo
  • Axel Johnson Holding AB
  • Scania AB
  • Ericsson AB

Som du ser så är samtliga aktiebolag.

Kännetecken för aktiebolag

Vad som kännetecknar aktiebolag är bl a att:

  • Delägarna saknar personligt ansvar för företagets förbindelser
  • Antalet delägare är obegränsat
  • Det krävs ett aktiekapital för att bilda bolaget

Aktiekapital

  • 2010 så sänktes miniminivå för privata bolags aktiekapital från 100 000 kronor till 50 000 kronor.

Fysiska eller juridiska personer, privat eller publikt aktiebolag

  • Ett aktiebolag kan stiftas av fysiska eller juridiska personer
  • Ett aktiebolag kan i sin tur vara antingen privat eller publikt

Aktieägare i ett publikt aktiebolag har mindre handlingsfrihet, en annan skillnad är att publika aktiebolag måste ha ett aktiekapital på minst 500 000 kr.

Ett publikt aktiebolag kan även noteras vid börsen. Det finns då ytterligare regler som man måste tänka på. Reglernas syfte är att skydda aktieägarna, såväl nuvarande som potentiella aktieägare.

Ett aktiebolag upplöses genom likvidation. Bolagets samtliga tillgångar omvandlas då till likvida medel för att betala bolagets skulder. Överskottet, om något sådant skulle uppstå, delas sedan ut till delägarna.

Ekonomiska och ideella föreningar

Kännetecken för ekonomiska föreningar

Definitionen av ekonomiska föreningar är föreningar som bedriver någon form av ekonomisk verksamhet i syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen.

Exempel på olika ekonomiska föreningar

Ekonomiska föreningar är bland annat:

  • Coop
  • Bostadsrättsföreningar

Kännetecken ideella föreningar

En ideell förening är per definition en förening som antingen kan bedriva ekonomisk verksamhet eller ha till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen.

Den kan däremot, till skillnad från en ekonomisk förening, inte göra bådadera.

Exempel på olika ideella föreningar

Vanligt förekommande ideella föreningar är t.ex.:

  • Idrottsföreningar
  • Studentföreningar.

Upplösning av ekonomiska och ideella föreningar

Ekonomiska föreningar upplöses genom likvidation. Ideella föreningar upplöses på sättet som anges i föreningens stadgar.

Enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag

Enkelt bolag

Ett enkelt bolag är en form av sammanslutning av två eller flera personer (delägare) som går samman för att driva någon form av vinstgivande verksamhet.

Detta kan faktiskt stundtals ske utan att personerna ens känner till att det de gör rent juridiskt kan klassas som ett enkelt bolag.

  • Ett enkelt bolag kan faktiskt vara något så enkelt och vardagligt som några vänner som spelar på hästar tillsammans.

En delägare i ett enkelt bolag får i regel inte göra några åtgärder i förvaltningen av bolagets angelägenheter (t.ex. ingå avtal) utan att ha samtliga delägares samtycke.

  • Saknas samtycke så innebär det att det enbart är delägaren som skrev under avtalet som är bunden av det, inte själva bolaget.

Enkla bolag är ingen juridisk person och bolaget kan därför inte ingå avtal. Alla avtal måste därför ingå av delägarna personligen.

Handelsbolag

Ett handelsbolag drivs av två eller flera delägare. Delägarna kan vara fysiska eller juridiska personer. Var och en av delägarna har rätt att representera handelsbolaget, t.ex. sluta avtal med ett annat bolag, såvida inte delägarna har avtalat om annat.

I ett handelsbolag så är delägarna personligen ansvariga för företagets avtal och skulder.

Kommanditbolag

Ett kommanditbolag är en speciell form av handelsbolag.

I ett kommanditbolag så skall det finnas minst en bolagsman med ett begränsat ansvar (kommanditdelägare) och minst en med ett obegränsat ansvar (komplementär).

En kommanditdelägare kan aldrig behöva betala mer än sin insats.

  • Detta är givetvis betydligt fördelaktigare än att som komplementär vara obegränsat ansvarig.

Såväl handelsbolag som kommanditbolag bildas genom registrering och upphör genom likvidering.

Stiftelser

En stiftelse är en juridisk person som, till skillnad från föreningar och bolag, varken har medlemmar eller ägare. Stiftelsen äger istället i princip sig själv.

En stiftelse bildas vanligen genom att någon form av egendom avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet, för ett bestämt ändamål, enligt ett förordnande (stiftelseförordnande, t.ex. ett gåvobrev, ett testamente eller ett beslut i ett protokoll) av en eller flera stiftare.

  • En stiftelse skall ledas av en styrelse eller en förvaltare.

Pensionsstiftelser och avkastningsstiftelser (som t.ex. delar ut stipendier) samt verksamhetsstiftelser (som uppfyller sitt syfte genom att bedriva en viss verksamhet) är exempel på stiftelser.

Enskild näringsverksamhet, även kallad enskild firma

Enskild näringsverksamhet, som även kallas för enskild firma, är en svensk företagsform där företaget och dess ägare är samma person. Organisationsnumret är det samma som ägarens personnummer.

Ägaren kallas i det här fallet för enskild näringsidkare och är personligt ansvarig för verksamhetens samtliga skulder. Den enskilde näringsidkaren är inte en separat juridisk person och företaget kan inte hyra lokal eller vara del i en domstolsprocess, istället så är det företagaren själv som blir avtalspart eller part i målet.

Ägarens ekonomi är nära sammankopplad med företagets. Överskott respektive underskott som redovisas i näringsverksamheten redovisas i näringsidkarens inkomstdeklaration.

Ansökan om F-skatt och momsregistrering sker hos Skatteverket innan verksamheten börjar.

Det är oftast inte nödvändigt att registrera verksamheten hos Bolagsverket. Det kan dock vara bra att göra detta för att få namnskydd i länet. Det kan också vara ett krav för att bedriva vissa typer av verksamheter.

Inget insatskapital krävs.

Företagsnamn för enskild firma

Företagaren kan ha en firma (företagsnamn) registrerad för verksamheten som skiljer sig från personnamnet. För att visa att ett sådant verksamhetsnamn används som om det vore en registrerad firma används ibland förkortningen muf eller m.u.f., som står för "med uppgiven firma", mellan ägarens personnamn och själva verksamhetsnamnet.

 

Sammanfattningsvis

Ja, det var litet om hur de svenska bolagsformerna ser ut.

Vi hoppas att du genom detta har blivit litet klokare om hur den komplexa och intrikata strukturen kring våra olika bolagsformer fungerar och hur allt hänger samman med svenska bolagsformer.