Är du styrelseledamot och är orolig för att bli personlig betalningsansvarig för att styrelsen inte upprättat en kontrollbalansräkning vid kapitalbrist och låtit bolagets revisor granska den? Då är Underlåtenhetsfallet ett viktigt rättsfall för dig att hålla koll på.

Kontrollbalansräkning vid kapitalbrist

Kapitalbrist innebär att bolagets eget kapital understiger aktiekapitalet. Om det är så att bolaget har ett kapital som understiger hälften av det aktiekapital som finns registrerad har bolaget en kritisk kapitalbrist. När ett bolag lider av kritisk kapitalbrist är styrelsen förpliktigad att vidta vissa åtgärder i enlighet med 25 kap. 13–16 §§ ABL.

De åtgärder som styrelsen inledningsvis måste vidta framgår i 25 kap. 13 § ABL. Enligt bestämmelsen så är styrelsen skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning ifall det finns skäl att anta att bolaget lider av kritisk kapitalbrist. Vidare så framgår det i bestämmelsen att styrelsen också är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning om det står klart att bolaget inte har tillräckligt med tillgångar för att kunna betala utmätningsfordringar fullt ut.

Bolagets revisor ska granska kontrollbalansräkningen, om det är så att bolaget är skyldig att ha en revisor. Om man har en kontrollbalansräkning som visar kapitalbrist (mindre än halva aktiekapitalet) så måste bolagsstämman sammankallas (första kontrollstämman) och ta beslut om bolaget ska likvideras, se 25 kap. 15 § ABL.

Styrelsen ska då lägga fram en åtgärdsplan som stämman ska rösta om de ska anta eller inte, aktieägarna ska alltså fatta ett beslut om de ser ett ljus i tunneln. Aktieägarna har 8 mån på sig att rädda bolaget om de beslutar om att rädda bolaget enligt 25 kap. 16 § ABL. Efter 8 månader kallar styrelsen till en andra kontrollstämma, om problemet inte är löst så måste bolaget likvideras, annars så drabbas styrelsen av personligt ansvar.  Styrelsen måste då ansöka om likvidation hos tingsrätten.

Här kan du läsa mer om styrelsens ansvar enligt aktiebolagslagen.

Dokument för styrelsen

Till höger på sidan kan du ladda ned följande mallar och guider för styrelsen:

• Arbetsordning för styrelsen
• Instruktion för arbetsfördelning mellan styrelsen och VD
• Lathund för anställningsavtal för företagsledare eller VD
• Affärsetisk policy
• Affärsplan
• Anställa personal
• Dagordning för styrelsemöte om affärsstrategi
• Förslag till beslut om vinstutdelning
• Guide till entledigande av VD
• Guide till kontrollbalansräkning
• Guide till licensavtal
• Guide till sponsoravtal
• Hur man likviderar sitt aktiebolag
• Lathund för utvärdering av styrelsen
• Licensavtal för varumärke
• Policy för sociala medier
• Policy för stöd till ideella organisationer
• Schema för styrelsemöten
• Tidplan för budgetprocess
• Utvärdering av VD

Om styrelseledamöters solidariska ansvar

Av 25 kap. 18 § ABL följer att ifall styrelsen inte har sett till att upprätta en kontrollbalansräkning och låta kontrollbalansräkningen bli granskad av bolagets revisor eller sammankalla den första kontrollstämman eller att göra en ansökan hos tingsrätten om att bolaget ska likvideras så är styrelseledamöterna solidarisk ansvariga för bolagets skulder under den period som underlåtenheten består.   

Underlåtenhetsfallet

Ett viktigt rättsfall på området är NJA 2014 s. 948 som kallas för Underlåtenhetsfallet.

Fallet handlade om ett konkursbolag som hade ett kapital som understeg hälften av det aktiekapital som fanns registrerad i tre år innan bolaget gick i konkurs. Styrelsen upprättade inte en kontrollbalansräkning och lät revisorn granska den under den tiden. En av bolagets borgenärer krävde en ledamot på ersättning för utförda tjänster, vilka utfördes de fem månaderna som föregick konkursen. Som grund för kravet åberopade borgenären att styrelsens ledamöter var solidarisk ansvariga för alla skulder som hade uppkommit under den tiden som styrelsen inte vidtog några åtgärder vilket följer av  25 kap. 18 § ABL.

Högsta domstolens bedömning

Frågan som Högsta domstolen hade att ta ställning till var om styrelseledamöterna var ansvariga för bolagets skulder även fast borgenären haft vetskap om bolagets kapitalbrist och om styrelsens underlåtenhet, och ändock utfört tjänster åt bolaget.

HD konstaterar att lagregleringen inte är konstruerad med följden att borgenärer varnas för bolagets kapitalbrist. Bolagets företrädare behöver inte upplysa borgenärer om en eventuell kapitalbrist, det finns dock inget som hindrar att en sådan upplysning kan ske. Om en tillkommande borgenär skulle få en sådan upplysning kan det antas att han överväger om han verkligen är villig att ingå ett avtal med berörda bolag, med tanke på att bolaget eventuellt inte kommer fullgöra den uppkommande förpliktelsen.

Borgenären har alternativet att kräva ett förbehåll för att ingå avtal med bolaget, förbehållet skall fastslå att medansvar kan komma att göras gällande. Vidare konstateras att om förbehåll inte görs bör det i regel betyda att medansvar inte senare kan påfordras. Ett förbehåll kan dock i vissa fall tänkas vara underförstått. Ett exempel på när det kan tänkas är om borgenären kan visa att det tydligt framgått hos bolaget att han ämnat göra det solidariska ansvaret gällande. I nyss nämnda fall bedöms frågan om förbehåll dock snarare enligt allmänna avtalsrättsliga principer.

Slutsatsen i målet i fråga blev att styrelseledamoten inte kunde hållas ansvarig för de skulder som uppkom under den tiden ansvarsperioden löpte eftersom borgenären haft vetskap om att en ansvarsperiod förelegat, och dessutom så hade borgenären i fråga inte förbehållit sig sin rätt att göra gällande det solidariska ansvaret.

Tveka inte att kontakta oss om du har några frågor!