Ett avtalsbrott innebär en avvikelse från avtalet. Grundregeln i skadeståndsrätten är att ett den som drabbas av ett avtalsbrott skall ersättas som om avtalsbrottet aldrig hade ägt rum, vare sig det sker med prisavdrag, ersättningsvara, reparation av varan eller hävning av köp, eller en kombination av dessa.

Avtalslagen (Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område) ger ingen definition av vad ett avtalsbrott är för något. Enligt Avtalslagen 2010 föreligger avtalsbrott ”när en part inte presterar i enlighet med avtalet”.

Faktorer som kan reducera skadeståndet för ett avtalsbrott – jämka – skadeståndet för ett begånget avtalsbrott inkluderar om motparten medvetet har hjälpt till att avtalsbrottet begicks, eller inte ansträngde sig för att se till att avtalsbrottet inte begicks – om den hade medveten möjlighet att göra det, så kallat underlåtenhet, eller om den på annat sätt kunnat förhindra eller reducera att avtalsbrottet ägde rum eller den skada som avtalsbrottet ledde till. Vidare resonemang leder till skadestånd inom avtalsrätten, eller i utomkontraktuella (dvs. utomobligatoriska) förhållanden – i skadeståndslagen och behandlas inte intensivt i denna text.

Gratis checklistor

Till höger på sidan kan du gratis ladda ned följande checklistor:

Steg för att bedöma om det rör sig om ett avtalsbrott Vilka påföljder finns för avtalsbrott? Hur undviker man dyra avtalsbrott?

Kan man stämma någon för ett avtalsbrott ?

Om du kan stämma en privatperson, företag, organisation eller det allmänna för ett avtalsbrott i domstol beror helt på situationen. Den första åtgärden du bör företa dig som avtalspart är att skriftligen uppmärksamma om avtalsbrottet. Motparten bör uppmanas att rätta till sitt avtalsbrott för att undvika sanktioner och/eller rättsprocess. Motparten bör beredas tid och möjlighet för att åtgärda avtalsbrottet. Detta kan vara reglerat i avtalet mellan parterna.

Ett vanligt förekommande avtalsbrott är bristande betalning – detta är ett väsentligt avtalsbrott. Om kunden inte betalar kan borgenären skicka ett betalningsföreläggande till Kronofogden, som i sin tur skickar ett brev till gäldenären med en förfrågan om den bestrider eller godkänner kravet. Ärendet kommer att hamna i gäldenärens lokala tingsrätt (gäldenärens forum)  förutsatt att den bestrider kravet.

Hur avgör man om en part brutit avtalet?

För att avgöra om en part har begått avtalsbrott måste man analysera flera faktorer baserade på avtalets innehåll och gällande lagar.

Steg för att bedöma om det rör sig om ett avtalsbrott:

1. Granskning av avtalet
   • Vad har parterna kommit överens om?
   • Finns det tydliga skyldigheter för parterna?
   • Finns det villkor om force majeure eller andra undantag?
     
     
2. Jämförelse mellan avtalet och verkligheten
   • Har en part inte fullgjort sina åtaganden?
   • Har prestationens kvalitet eller omfattning avvikit från det avtalade?
   • Har något hänt som hindrar en part från att prestera?
     
     
3. Har motparten lidit skada eller olägenhet?
   • Avtalsbrott är oftast mer relevant om den andra parten lider ekonomisk skada.
   • Även om det inte finns ekonomisk skada kan kontraktuella skyldigheter ändå brytas.
     
     
4. Har motparten reklamerat i tid?
   • Reklamationsfrister i lag eller avtal kan påverka om en part kan göra gällande avtalsbrottet.

Typer av avtalsbrott:

Dröjsmål – En part levererar för sent eller inte alls. Felaktig prestation – Produkten/tjänsten levereras men uppfyller inte avtalet. Betalningsförsummelse – En part betalar inte enligt avtalet. Otillåten uppsägning – En part avslutar avtalet utan rätt att göra det. Brott mot särskilda klausuler – T.ex. sekretessklausuler eller konkurrensklausuler.

✅ Exempel

• Ett byggföretag lovar att färdigställa en renovering till den 1 december, men projektet är bara halvklart vid årsskiftet.
• En konsultfirma lovar att leverera en rapport enligt specifika krav, men kunden får en generisk rapport utan det avtalade innehållet.

Hur undvika utsättas för avtalsbrott?

Det bästa sättet att få motparten att undvika avtalsbrott är att tydligt ange priset för avtalsbrott(en) genom tydliga vitesklausuler. En vitesklausul anger hur stor sanktionen är för ett avtalsbrott, typiskt sett skriver man in i avtalet – kostnaden per avtalsbrott – eller kostnaden per vecka för avtalsbrottet. Typiskt sett är en förseningsklausul i hantverkaravtal – t ex. försening kostar 5000 kr per påbörjad vecka – kan verka avskräckande för att hantverkaren ska underprioritera just ditt projekt.

Hur företag kan minimera riskerna

Företag kan minska risken för avtalsbrott genom strategisk avtalsförvaltning och riskhantering.

A. Förebyggande åtgärder vid avtalsskrivning:

Tydliga avtalsvillkor Definiera leveranstider, kvalitetskrav, och betalningsvillkor. Använd avtalsspärrar – t.ex. vitesklausuler vid förseningar. Lägg in en force majeure-klausul för oförutsedda händelser. Regelbundna avtalsgranskningar Uppdatera avtal enligt ny lagstiftning och praxis. Ha en standardiserad avtalsprocess. Effektiv reklamationshantering Inför interna rutiner för att hantera reklamationer och avvikelser. Skapa en intern riskanalys för att identifiera möjliga problem.

B. Förebyggande åtgärder vid avtalets genomförande:

Proaktiv kommunikation Om en leverans kan bli försenad – meddela kunden i god tid. Dokumentera alla ändringar och överenskommelser skriftligen. Använd vitesklausuler Inför en sanktion i avtalet om en part inte lever upp till sina åtaganden. Försäkringar och garantier Ha en ansvarsförsäkring vid tjänsteavtal. Erbjud garantier för att hantera eventuella avtalsbrott utan rättsprocess.

✅ Exempel:

• Ett företag inför en rutin att alla avtal ska granskas av en jurist innan undertecknande.
• Ett byggföretag lägger in en förseningsklausul där entreprenören betalar vite om projektet blir försenat.

Vanliga misstag företag gör vid avtalsbrott

Nedan följer en genomgång av de vanligaste misstagen som företag gör när det gäller avtalsbrott.

A. Dålig dokumentation

• Företag saknar skriftliga bevis på avtalade villkor.
• Litar för mycket på muntliga överenskommelser.
  ✅ Lösning: Skriv alltid avtal och bekräfta ändringar via mejl.
  

B. Missar reklamationsfrister

• Företag reklamerar för sent, vilket gör att rätten till kompensation går förlorad.
  ✅ Lösning: Implementera en reklamationspolicy och utbilda personalen.
  

C. Bristande riskanalys

• Företag undersöker inte motpartens betalningsförmåga eller leveranssäkerhet.
  ✅ Lösning: Gör en kreditupplysning och skriv in säkerhetsåtgärder i avtalet.
  

D. Försummar avtalsuppföljning

• Företag följer inte upp om avtalsvillkoren efterlevs.
  ✅ Lösning: Inför en checklista för avtalsuppföljning.
  

E. Överreagerar på mindre avtalsbrott

• Häver avtal i onödan, vilket kan skapa onödiga rättsprocesser.
  ✅ Lösning: Försök förhandla en lösning innan rättsliga åtgärder vidtas.

Ursäktliga avtalsbrott (force majeure)

Ett avtalsbrott innebär en avvikelse från avtalet. Force majeure är en juridisk beteckning som kommer från franskan och är en vanligt förekommande klausul i avtalen. På svenska benämns det också som ursäktligt avtalsbrott. Avtalsbrott kan ses som ursäktligt under vissa omständigheter. Det kan exempelvis handla om en part har råkat ut för oförutsedda omständigheter som gjort att den inte har kunnat utföra sin tjänst, överföring, leverans eller dylikt.  Inte alla avtalsbrott är brottsliga. Inte alla brott är avtalsbrott. Avbrott i avtal är inte nödvändigtvis avtalsbrott.

Det kan även ses som ursäktande under en rimlig tid om det kanske bara är tillfälligt. Visar det sig vara permanent kommer däremot avtalet att upphöra. Det är alltid viktigt att direkt meddela motparten om ett hinder uppstår. Detta för att undvika att motparten kräver skadestånd och andra eventuella ersättningar.

Avtalslagen innehåller ingen reglering av ursäktliga avtalsbrott (force majeure) därför bör en s k force majeure-klausul lägga till i avtal för att säkerställa befrielse från skadeståndsskyldighet.  Sanktioner mot avtalsbrott bör med fördel skrivas in i avtal – det underlättar mycket om motparten bryter mot avtalet – dvs. begår avtalsbrott.  Domstolar är notoriskt dåliga på att bestämma skadestånd för avtalsbrott mot vissa delar av ett avtal – detta gör att parterna helst själva skall bestämma priset för avtalsbrott.

Force majeure är det begrepp som vanligtvis används för att beskriva händelser över vilka människor har inget inflytande eftersom de är oförutsägbara, oemotståndliga och externa för dem. Den 20 mars 2010 började vulkanen Eyjafjallajökull på Island få ett utbrott. Den 14e april 2010 gick vulkanen in i en explosiv fas som resulterade den 15 april 2010 i stängningen av luftrummet i  flera EU-länder på grund av risken av det vulkaniska askmolnet. Mellan den 15 och 23 april 2010 stängde de behöriga flygtrafikmyndigheterna luftrummet över de flesta i norra Europa, inklusive irländskt och brittiskt luftrum. Från och med då och fram till den 17 maj 2010 har luftrummet för ett antal medlemsstater till och från vilka flygbolaget slutat flyga. De flesta experter anser att  Eyjafjallajökulls utbrott utgjorde en äkta force majeure.

Det finns inget allmängiltigt svar på om omständigheter relaterade till coronaviruset – covid-19 utgör force majeure. Om avtalet innehåller en klausul om force majeure, måste denna bestämmelse granskas noggrant och bedömas individuellt för varje specifikt fall. Vid bedömningen behöver man fastställa vilken avtalad prestation som påverkas av den påstådda force majeure situationen och om situationen omfattas av de avtalade befrielsegrunderna. Om det inte finns en sådan klausul i avtalet kan en bedömning göras baserat på köprättsliga principer. Dock är det osäkert i vilken utsträckning dessa principer kan tillämpas på förpliktelser inom exempelvis ett IT- eller samarbetsavtal.

Avtal som har definierat vad som utgör vad som utgör avtalsbrott behöver som regel inte gå till domstol för att avgöra om sagda handling, eller brist på handling utgör avtalsbrott – vilket underlättar. Köplagen – den vanligaste lagen som tillämpas på relationerna mellan företag, har ingen tydlig särreglering för avtalsbrott. Det är en god idé att undvika att väcka talan – och istället lösa problemet mellan parterna om det går. Om det dessutom förekommer förutbestämda viten för varje enskilt avtalsbrott är det enklare att komma överens med den avtalsbrytande parten om hur lösa problemet.  Om du inte kan lösa problemet utan att väcka talan är Rättsakutens guide hur skriva stämningsansökan nyttig läsning. Rättsakuten ger dig råd även i vilken tingsrätt stämma in svaranden.

Lönsamma avtalsbrott, s k efficient breach of contract

En annan fördel är att parterna kan räkna på hur mycket det kostar att bryta mot avtal.  Det kan finnas tillfällen då part kan tjäna på att bryta mot ett avtal – fördefinierade sanktioner för avtalsbrott underlättar kalkyler för att göra ett avsiktligt avtalsbrott.

Intressant att notera kan vara den engelska termen för force majeure – Act of God – en handling av Gud – som är utanför mänsklig kontroll. På polska (och liknande på serbiska) kallas force majeure siła wyższa, dvs. en högre kraft. På spanska kallas avtalsbrott för force majeure fuerza.

Påföljder vid avtalsbrott

Påföljder vid avtalsbrott regleras i avtalet och i tillämpliga lagar, exempelvis avtalslagen, köplagen, konsumentköplagen och handelsbalken.

A. Vanliga påföljder vid avtalsbrott:

Påföljd	När kan den tillämpas?	Exempel
Skadestånd	När en part lider ekonomisk skada p.g.a. avtalsbrott.	Ett företag går miste om affärsmöjligheter eftersom leverantören inte levererar i tid.
Prisavdrag	När en prestation är felaktig men kan accepteras till lägre pris.	En entreprenör installerar ett billigare material än vad som avtalats.
Hävning av avtalet	Vid väsentligt avtalsbrott (t.ex. total underlåtenhet att prestera).	En kund häver avtalet eftersom företaget inte levererat den beställda varan.
Rättelse	När en part kan åtgärda avtalsbrottet.	En webbutvecklare fixar en kodbugg som strider mot avtalet.
Dröjsmålsränta	Vid försenad betalning enligt räntelagen.	En kund betalar en faktura sent och får ränta på beloppet.

✅ Exempel:

• Ett företag beställer marknadsföringsmaterial men får en annan design än den godkända. Kunden kan kräva prisavdrag eller en korrigerad version av produkten.
• En leverantör levererar en vara en månad för sent. Köparen kan kräva skadestånd för ekonomisk förlust.

Reklamation

Ett vanligt åtgärd för avtalsbrott är en reklamation. En hantverkare har byggt fel eller förbereder sig för sent – som båda utgör ett kontraktsbrott. I händelse av ett fel är sanktionen reklamation enligt konsumenttjänstlagen – KtjL om straffen försenas kan straffen vara en påföljd, även enligt lagen om konsumenttjänster.  Reklamation regleras bland annat i konsumenttjänstlagen (KtjL), samt konsumentköplagen (KKL) , men också i Köplagen (KL). Reklamation innebär att entreprenören har möjlighet att korrigera sitt arbete inom ramen för avtalet.

Hävning

För att en part ska häva ett kontrakt måste motparten ha gjort sig skyldig till väsentlig överträdelse av avtalet. Ett avslutat kontrakt innebär att alla förpliktelser som fastställs i avtalet inte längre är giltiga och ingen av de avtalsslutande parterna är skyldiga till ytterligare åtgärder.

Vill en part häva ett avtal ska detta meddelas till motparten samt ange orsak till upphävningen. I vanlig ordning är det bästa sättet att alltid skriftligen yttra sig när avtal ska ingås och det gäller även vid hävning. Den allra bästa förutsättningen för att hävningen ska vara så klar och tydlig som möjligt, att undvika otydligheter och eventuella missförstånd helt enkelt. Vid hävning annulleras motpartens möjlighet till rättelse, istället hävs avtalet i sin helhet.

Prisavdrag

En annan påföljd av avtalsbrott kan vara prisavdrag. I fallet med hantverkaren kan det vara att priset på tjänsten sätts ned. Prisavdrag är den minst betungande påföljden för det fall att t.ex. hantverk inte är fackmässigt.  Efter reklamation yrkas normalt sätt i första hand avhjälpande, i andra hand prisavdrag, och i tredje hand hävning av tjänst.  Hävning är den sista åtgärden eftersom en är så genomgripande.  Kriteriet för att få igenom en hävning i domstol är högt ställt – tjänsten skall väsentligen avvika från vad som kunde förväntas av kunden.  Enligt erfarenhet så är väsentlighetskravet högt ställt för att förhindra lättvindig hävning av avtal.

Skadestånd i inomobligatoriska avtal

Ett avtalsbrott innebär en avvikelse från avtalet. Ett avtalsbrott i en inomobligatorisk relation (relation som är reglerad med ett avtal mellan parterna) kan rendera skadestånd. Vad är skadestånd? Skadestånd är en prenumeration – en ersättning för att en part har begått ett avtalsbrott. Det finns en debatt om det krävs vårdslöshet eller uppsåt för att avtalsbrott ska anses föreligga i inomobligatoriska avtal. Vår uppfattning är att förutsättningen för att avtalsbrott ska vara skadeståndspliktigt är enbart förekomsten av ett avtalsbrott.

En utebliven betalning enligt avtal anses vara ett väsentligt avtalsbrott.  En utebliven betalning behöver inte vara uppsåtlig, den behöver inte heller vara tecken på culpa, men den är antagligen inte ursäktlig – och är då en culpös handling. I köplagen §67 utgör utebliven vinst skadeståndet som motparten kan erhålla.

Förutsättningarna för skadestånd mellan parter som inte har ett avtal – så kallad utomobligatoriska relationer – är helt annorlunda än inomobligatoriskt skadestånd – och regleras i skadeståndslagen.

En förutsättning för skadestånd enligt skadeståndslagen vid sak- och personskada är culpa eller uppsåt.  En förutsättningen för skadestånd i ren förmögenhetsskada är brott.

Hur stort skadestånd har jag rätt att få?

Grundprincipen är att en skadelidande ska försättas i en sådan situation som om skadan inte hade inträffat. Detta kallas det positiva kontraktsintresset. För att fastställa skadeståndets storlek enligt det positiva kontraktsintresset, jämför man ett hypotetiskt händelseförlopp med det verkliga. Man analyserar hur situationen hade utvecklats om den avtalsbrytande parten hade följt avtalet och jämför detta med vad som faktiskt inträffade. Genom att identifiera skillnaderna mellan dessa scenarion kan skadeståndet beräknas.

Den drabbade parten har rätt till ersättning för de förluster samt de utlägg och kostnader som uppkommit till följd av avtalsbrottet. Varje rättsområde och lag har särbestämmelser gällande hur skadeståndet skall beräknas och på vilka grunder, sök gärna på ert specifika fall på denna sajt, t.ex. skadestånd för del i fastighet , revisors skadeståndsskyldighet, konkursförvaltares skadeståndsskyldighet, revisors skadeståndsskyldighet, eller läs mer om det positiva kontraktsintresset eller beräkning av skadestånd i kontraktsförhållanden.

Köplagen och skadestånd på grund av avtalsbrott

Köplagen reglerar köp mellan företag-företag eller privatpersoner- privatpersoner. Föreningar räknas som företag eftersom de är juridiska personer. I köplagen är nyckelordet för avtalsbrott – fel i vara.  Varan bryter mot avtalad kvalitet, eller kvantitet.  En felaktig förpackning kan också utgöra avtalsbrott, eftersom förpackningen kan vara viktig för varans egenskaper.

Om en vara är felaktig har köparen rätt till ersättning för skadan (§§ 27 och 40). Felet kan vara art, kvalitet, mängd och måste stämman överens med vad som reglerats i avtalet.  Finns det inget avtal ska den ändå vara ägnad för de syften den ska användas till. Om varan avviker vad en köpare med fog hade kunnat förvänta sig anses varan felaktigt enligt § 17.  Om varan inte ägdes av säljaren vid köpet föreligger s k rättsligt fel, vilket också är fel i varan.

Köparen har två år på sig att reklamera ett fel enligt Köplagen. Om denna tid har passerat har köparen inte rätt att åberopa felet enligt §32. Eftersom Köplagen är dispositiv kan parterna komma överens om en längre reklamationsfrist än två år.

Köparen har en så kallad undersökningsplikt i och med att den inte får åberopa ett fel som den antas ha känt till vid köpet. Vid utebliven undersökning av varan kan köparen inte åberopa fel, eller får åtminstone svårare att göra det, som den borde ha upptäckt, enligt §20.

Enligt §27 får köparen kräva skadestånd för avtalsbrott i form av säljarens dröjsmål. Köparen får häva köpet om han lämnar en s k hävningsförklaring §29. Han behöver inte kräva skadestånd i samband med hävningsförklaringen för att kunna kräva skadestånd.

Fel i vara, en sorts avtalsbrott, enligt Köplagen ersätter inte indirekt förlust, utan enbart direkt förlust – t.ex. produktionsbortfall, utebliven vinst och annan förlust som var svår att förutsäga. Den skadelidande parten har skyldighet att anstränga sig för att begränsa eller minska skadan, annars kan skadeståndet jämkas( dvs. minskas helt eller delvis). Mer om beräkning av skadestånd i avtalsförhållanden  samt påföljder vid köparens avtalsbrott, samt förutsättningar för skadeståndsskyldighet vid avtalsbrott.

Konsumentköplagen och skadestånd på grund av avtalsbrott.

I konsumentköplagen är skadeståndet inte lika tydligt uttryckt som i köplagen. Skadeståndet enligt KKL §32,  omfattar ersättning av inkomstförlust, utgifter samt annan förlust på grund av felet.

Konsumentköplagen har förmånliga rekvisit för bevisbördans placering enligt §23  – en konsument som  meddelar säljaren om felet inom skäligt tid, två månader,  garanterar att felet betraktas som ursprunglig – säljaren har bevisbördan för att köparen har åsamkat felet.  En annan fördel för konsumenten är alla fel som visar sig inom ett halvår ska anses ha funnits vi avlämnandet, dvs. vara ursprungliga, vilket medger omvänd bevisbörda – dvs. att säljaren måste bevisa att köparen har orsakat felet.

En förutsättning för att ha rätt till ersättning för skada är att varan:

Inte är i enlighet med vad som avtalats mellan parterna Varan inte är ändamålsenlig Ej korrekt förpackad eller 4) avviker från vad en köpare med fog kunnat ha förväntat sig.

När är avtal ogiltiga eller vad utgör pactum turpe?

En minderårig, omyndig, måste ha tillstånd av vårdnadshavaren för att ett avtal ska vara giltigt. Exempel: en 13-åring har fått erbjudande om att vara klädmodell och inför signering av avtalet är det endast giltigt om vårdnadshavaren är införstådd med avtalet och ger sitt medgivande.

Ett avtal är även ogiltigt om det i anbudet är angivet en förstklassig produkt men istället levereras det en produkt av andra klass. I detta fall klassas som det svek och är också ett ogiltigt avtal.

Skulle avtalet vara helt orimligt kan det ses som ett ogiltigt avtal – ett avtal som strider mot tro och heder ett s k pactum turpe – den ursprungliga benämningen på latin. Det är ett s k omoraliskt avtal – t.ex. att komma överens om att skada en person eller egendom.  En annan typ av ogiltigt avtal handlar om utnyttjande av människors oförstånd. Som exempel kan det handla om att en äldre senil person säljer en fullt beboelig stuga på en sjötomt för 40 000 kronor i Stockholms skärgård. Det här avtalet är helt orimligt och anses strida mot tro och heder – ett klart ogiltigt avtal.

Vi på Rättsakuten hjälper till hela vägen och går igenom alla förutsättningar för varje specifikt fall. För skadestånd, se här. Här finns en text med video om ditt bolag behöver åberopa force majeure, och en annan om din kund åberopar force majeure. Här är Rättsakutens tips hur skriva avtal.  Här finns mer information om Rättsakutens tjänster inom avtalsrätt.  Mer om skadeståndsrätt kan du läsa om här. Kontakta oss redan idag- vi är specialister på avtalsrätt, avtalsbrott och skadestånd.

Behöver du stämma in motparten för avtalsbrott?

Har du råkat ut för ett avtalsbrott och vill stämma in för skadestånd? Här är tips hur skriva stämningsansökan. Saker att tänka på innan du skriver under ett avtal.

Sammanfattning

•  Avtalsbrott avgörs genom att jämföra avtalet med verkliga prestationer.
•  Påföljder kan inkludera skadestånd, prisavdrag, hävning eller rättelse.
•  Företag kan minimera risker genom tydliga avtal, försäkringar och god kommunikation.
• Vanliga misstag inkluderar bristande dokumentation, sen reklamation och dålig riskanalys.
• Företag bör ha rutiner för att undvika avtalsbrott.