Har du blivit stämd eller har du själv stämt någon och undrar vad som händer inför, under och efter en rättegång? I den här texten går vi igenom alla stegen i en rättegång och vad en rättegång kostar.
|
Innehåll: |
Vad är en rättegång?
Både privatpersoner och företag ingår någon gång avtal som kan vara både skriftliga och muntliga. Det kan hända att avtalet tolkas på olika sätt avseende betalning, vad som utlovats eller liknande. Det kan också hända att någon brutit mot avtalet genom att exempelvis inte betala den andre. I många fall kan de inblandade komma överens om en lösning. I de fall där de inte kan komma överens uppstår en tvist. En tvist kan även uppstå vid en skada då det inte finns något avtal. Det kan till exempel vara om grannen fäller ett träd över din bil.
Till höger på sidan kan du gratis ladda ner en mall för stämningsansökan och svaromål samt en checklista inför rättegång.
Ett sätt att lösa en tvist är genom en rättegång i tingsrätten. En rättegång är processen i en tingsrätt och består i en skriftväxling mellan de inblandade, medlingsförsök, förhandling i tingsrättssalen och en dom där domstolen avgör hur tvisten ska lösas.
Genom att ansöka om stämning kan tvisten tas till tingsrätten. Stämningsansökan granskas av tingsrätten och om ansökan godkänns så utfärdar tingsrätten en stämning. De inblandade i tvisten kallas för parter. Den som inlett stämningen kallas för kärande och den som stämts kallas för svarande.
Innan stämningsansökan skickas in är det en god idé att anlita ett juridiskt ombud som vet hur stämningsansökan ska skrivas och som kan hjälpa dig att nå framgång i tvisten och föra din talan i tingsrätten.
När stämningsansökan godkänts av tingsrätten ska svaranden besvara kravet i stämningsansökan och beskriva om denne bestrider kravet och om i så fall varför kravet bestrids.
I domstolen kommer inledningsvis försök göras till att komma överens om en lösning på tvisten. Detta görs i den så kallade muntliga förberedelsen. Om detta inte lyckas kommer tvisten gå till huvudförhandling, som många kanske uppfattar som själva rättegången även om begreppet rättegång egentligen avser hela processen från stämning till dom.
I huvudförhandlingen gås tvisten och eventuella bevis igenom i rättssalen och sedan är det upp till tingsrätten att avgöra vem som har rätt. Tingsrätten skriver sedan en dom där det framgår hur rätten resonerat och vem som vunnit tvisten.
Om någon av de inblandade inte är nöjd med domen och överklagar den så kan hovrätten, om man gör ansökan om prövningstillstånd, i många fall göra en ny prövning av tvisten i en ny rättegång. Hovrätten kan hålla med tingsrätten och bestämma att tingsrättens dom ska stå fast eller så kan hovrätten upphäva tingsrättens dom om hovrätten gör en annan bedömning av tvisten än vad tingsrätten gjort. Oavsett vad hovrätten kommer fram till så kommer en ny dom rörande tvisten att skrivas. Läs mer om överklagande här.
Även brottmål såsom misshandel kan tas till domstol men förfarandet skiljer sig en hel del från hur ett tvistemål hanteras. Du kan läsa mer om rättegången i brottmål här. Tvister uppstår också ofta när det gäller till exempel vårdnad och för sådana tvister gäller särskilda regler.
När det gäller avtal mellan företag är det vanligt att det i avtalet finns en så kallad skiljeklausul som säger att tvister mellan företagen inte ska lösas i en rättegång i domstolen utan privat genom ett skiljeförfarande. Du kan läsa mer om skiljeförfarande här.
Tvist om en skuld
Om tvisten gäller att någon är skyldig dig pengar finns ytterligare ett alternativ vid sidan av att ta tvisten till tingsrätten. Du kan nämligen enkelt och för en mindre kostnad om 300 kronor vända dig till Kronofogden och ansöka om ett så kallat betalningsföreläggande. Kronofogden kommer då att kontakta den som är skyldig dig pengar för att höra hur denne ställer sig till kravet om betalning. Om personen motsätter sig betalning så kan Kronofogden skicka ärendet vidare till tingsrätten om du önskar det. Annars avslutas ärendet utan att tvisten lösts.
Om personen inte svarar Kronofogden inom en viss tidsfrist så vinner du automatiskt tvisten. Kronofogden beslutar då genom ett så kallat utslag att du har rätt till betalning och du kan därefter ansöka om att Kronofogden ska driva in skulden. Om du redan vet att den som är skyldig dig pengar kommer att motsätta sig betalning så kan du även vända dig direkt till tingsrätten istället för till Kronofogden. Det kostar dock mer och du bör anlita ett juridiskt ombud. Läs mer om vad det kostar att stämma någon här.
Hur går en rättegång till steg för steg?
En rättegång i ett tvistemål har vissa fastställda steg men i exempelvis stora komplicerade mål kan det hända att man gör smärre avsteg från dessa. Det kan till exempel behövas flera tillfällen med muntliga förberedelser. Om tvisten rör ett värde under 26 250 så är det fråga om ett förenklat tvistemål. Särskilda regler om rättegång gäller för förenklade tvistemål och de handläggs även på ett annorlunda sätt. Läs mer om förenklade tvistemål här. En rättegång i ett ordinärt tvistemål följer dock dessa steg:
|
- Stämningsansökan
En av de inblandade i tvisten skickar in en stämningsansökan till tingsrätten för att låta tingsrätten stämma den eller de som är inblandade i tvisten. Syftet med ansökan är att låta tingsrätten avgöra vem som har rätt.
- Svaromål
Den som stämts svarar på stämningsansökan och ger sin syn på tvisten och beskriver om och varför man inte går med på kraven som ställs i stämningsansökan. Om den svarande har bevis som styrker ståndpunkten så tas dessa upp i svaromålet. Oftast sker sedan en skriftväxling med argumentation mellan parterna. - Muntlig förberedelse
Parterna och deras ombud kallas till en domare för en muntlig förberedelse. Den muntliga förberedelsen sker i de flesta fall under en enda dag. Parterna får redogöra för sina ståndpunkter och svara på eventuella frågor. Domaren kommer sedan att försöka medla i tvisten för att utröna om parterna kan förlikas, komma överens om en lösning på tvisten. Om detta inte lyckas kommer en tidsplan för målets fortsatta gång och huvudförhandling att läggas upp.
- Skriftväxling och bevisning
Parterna läser igenom protokollet från den muntliga förberedelsen och ger kommentarer om något inte stämmer eller om något är otydligt. I protokollet kan det också finnas uppmaningar om att en part måste skicka in kompletteringar eller förtydliganden. Parterna samlar in så mycket bevisning de kan och varje part skickar in ett dokument som kallas för samlad och slutgiltig bevisning där all den bevisning en part vill åberopa är sammanställd. - Huvudförhandling
Om parterna inte når en överenskommelse i tvisten så kommer tvisten att gå vidare till huvudförhandling. Vid huvudförhandlingen närvarar partnerna i tingsrättssalen och käranden, den som skickat in stämningsansökan, får redogöra för vilka krav som ställs. Svaranden får sen framföra hur denne ställer sig till kraven. Bakgrunden till tvisten och den skriftliga bevisningen gås igenom. Sedan hålls förhör med parterna och med eventuella vittnen och sakkunniga. Slutligen håller båda parterna så kallade slutanföranden eller pläderingar där de berättar vad de anser vara bevisat i tvisten och hur tingsrätten bör döma. - Rättens överläggning
Eter huvudförhandlingen meddelas parterna om när domen förväntas komma och parterna kan sedan gå hem. Därefter är det dags för domarnas överläggning. Det är då upp till domarna att diskutera och rösta om hur de ska döma. Ingen annan får närvara vid överläggningen eller veta vad som sägs.
- Dom
Oftast meddelas domen några veckor efter huvudförhandlingen men i enstaka sällsynta fall kan domarna snabbt överlägga och meddela parterna på plats hur de dömt. Själva domen kommer dock sen inom en vecka eftersom domarna behöver tid att skriva den. I domen anges det så kallade domslutet, hur domstolen dömt i tvisten. Under rubriken domskäl beskriver domarna vidare varför de dömt som de gjort, alltså skälen till domslutet. När domen är färdigskriven skickas den automatiskt ut till parterna. Övriga intresserade behöver beställa domen från tingsrätten.
Vad är en stämningsansökan?
Om någon av de inblandade i en tvist vill att en domstol ska avgöra tvisten och därigenom bestämma vem som har rätt så måste en stämningsansökan skickas in till tingsrätten. Hur stort värde föremålet för tvisten har avgör hur tvisten kommer att handläggas. Om tvisten rör ett värde under 26 250 kronor, ett halvt prisbasbelopp, så är det fråga om ett förenklat tvistemål med annorlunda handläggning och särskilda regler för rättegångskostnader. Läs mer om förenklade tvistemål här.
Stämningsansökan måste vara skriven på ett visst specifikt sätt för att den ska tas emot av tingsrätten. Detta kan vara väldigt svårt för någon som inte är juridiskt kunnig. Innehållet i ansökan kommer dessutom att vara avgörande för dina möjligheter att vinna tvisten i tingsrätten. Som icke-juridiskt kunnig måste man veta att det är skillnad på att ha rätt och att få rätt.
“Det är skillnad på att ha rätt och att få rätt!”
Med detta menas att du rent objektivt har rätt och bör vinna målet men att det är en helt annan sak att domstolen dömer till din fördel. För domstolen räcker det inte att du antagligen har rätt och bör vinna. Du måste tydligt kunna visa på vilka grunder du har rätt och du måste kunna bevisa det och argumentera för varför motparten har fel. Innan stämningsansökan skickas in är det därför en god idé att anlita ett juridiskt ombud som vet hur stämningsansökan ska skrivas och som kan hjälpa dig att nå framgång och föra din talan i tingsrätten. Det du kan göra själv är att samla ihop bevis och fundera på om du har någon som kan vittna till din fördel i en rättegång.
Den ifyllda blanketten om stämningsansökan ska sedan skickas digitalt eller med brev till den tingsrätt där den du vill stämma är folkbokförd. Om den du vill stämma är en juridisk person ska stämningsansökan istället skickas till tingsrätten på den ort där styrelsen har sitt säte.
När stämningsansökan inkommit till tingsrätten kommer det undersökas om den innehåller alla uppgifter som behövs för att ansökan ska godkännas. Den du stämt kommer inte att få reda på stämningen förrän ansökan har godkänts. Om ansökan har brister kan tingsrätten begära att du kompletterar ansökan. Om ansökan har alltför många brister eller om du inte lyckas komplettera ansökan kan den i värsta fall avvisas vilket innebär att rätten inte tar emot den.
Om ansökan godkänns så kommer tvisten att kallas för ett mål och målet kommer att ges ett målnummer. Ett exempel på ett målnummer i en tvist skulle kunna vara T-118-23. Bokstaven T visar att målet är ett tvistemål. Talet 23 visar att stämningen skedde år 2023. Talet 118 visar att det är det 118:onde målet som tingsrätten tagit upp det aktuella året.
Om den du stämt aldrig svarar tingsrätten angående den stämningsansökan som inkommit eller om den du stämt aldrig dyker upp i rätten så vinner du automatiskt tvisten och tingsrätten meddelar då detta genom en så kallad tredskodom. Läs mer om stämningsansökan här.
Förenklade tvistemål
Om tvisten rör ett mindre värde så kommer det att hanteras på ett annat sätt än vanliga, ordinära tvistemål. För att tvisten ska anses röra ett mindre värde ska tvisteföremålet uppenbart understiga ett halv prisbasbelopp vilket år 2023 motsvarar 26 250 kronor. Om tvisten rör ett sådant mindre värde så kommer den att handläggas som ett förenklat tvistemål, eller småmål som det också kallas, med annorlunda process och med andra regler om ersättning för rättegångskostnader.
Förenklade tvistemål är vanligast då två privatpersoner har en tvist. Syftet med att handlägga tvisten som ett förenklat tvistemål är att rättegången ska gå snabbare och vara mindre kostsamt för de inblandade i tvisten. Processen går snabbare då det inte behövs flera domare som avgör målet utan målet kan istället handläggas och avgöras av tingsnotarier.
I förenklat tvistemål förväntas man inte behöva någon större hjälp av ett ombud. Domstolen kommer istället att hjälpa till med att tydliggöra de inblandades krav och inställning till tvisten. Domstolen kommer även försöka göra sitt yttersta för att parterna ska komma överens om en lösning på tvisten.
Om parterna inte kan komma överens så är det upp till domstolen att bestämma vem som har rätt och hur tvisten ska lösas. Eftersom förenklade tvistemål ofta inte är särskilt komplicerade så kan det hända att domstolen avgör målet enbart utifrån handlingarna i målet. Parterna behöver då inte närvara i rätten.
Även om du i ett förenklat tvistemål inte anses behöva någon större hjälp av ett ombud så anses en timmes rättslig rådgivning vara godtagbart. Detta får till följd att den som vinner tvisten som mest endast kan få ersättning för rättegångskostnader motsvarande kostnaden för en timmes rättslig rådgivning. Om den vinnande parten haft mer kostnader än så för ett ombud så får den vinnande parten stå för dessa kostnader själv.
Detta betyder vidare att den som förlorar och blir skyldig att betala den vinnande partens rättegångskostnader, därmed inte behöver betala några större summor. Tanken med detta system är att parterna inte ska riskera att behöva betala höga rättegångskostnader i ett mål som inte gäller några större summor.
Eftersom parterna inte anses behöva någon större hjälp av ombud i en rättegång i en förenklad tvist kommer staten i regel inte bevilja rättshjälp för ombudskostnader. Det är även standard att du inte kan ansöka om rättsskydd i ett förenklat tvistemål. Företag anses ha större juridiska kunskaper än privatpersoner och har i förenklade tvistemål inte rätt till ersättning för ombudskostnader överhuvudtaget.
Vad är en muntlig förberedelse?
Efter att stämningen godkänts av rätten och parterna haft skriftväxling med varandra för att klargöra sina ståndpunkter kommer båda parterna och deras ombud att bli kallade till en domare för en muntlig förberedelse.
Den muntliga förberedelsen sker under en enda dag. I enstaka fall kan det krävas ett till möte eller en skriftväxling efteråt. Parterna får redogöra för sina ståndpunkter och de bevis som finns. Domaren kommer sedan att försöka medla i tvisten för att utröna om parterna kan komma överens om en lösning på tvisten för att undgå att tvisten går vidare till huvudförhandling.
Om parterna, med domarens och ombudens hjälp, kan enas om en lösning så kallas det för en förlikning. Tvisten anses då vara löst och målet kan avslutas. Observera att detta inte gäller i vårdnadsmål där domstolen alltid ska döma till det som är barnets bästa.
Om parterna vill så kan förlikningen stadfästas genom dom, det betyder att tvisten är slutligt avgjord och inte kan prövas på nytt samt att parterna måste följa vad de kommit överens om. I de allra flesta fall vid förlikning kommer parterna att själva stå för sina rättegångskostnader.
Om parterna trots medlingen inte kan komma överens om en lösning kommer en tidsplan för målets fortsatta gång och huvudförhandling att läggas upp och tvisten går vidare till huvudförhandling i tingsrätten
Vad är en huvudförhandling?
Om de inblandade i en tvist inte kan komma överens om en lösning på tvisten kommer tvisten att gå till huvudförhandling. Nackdelen med att inte lösa tvisten genom förlikning är att kostnaden för tvisten riskerar att bli mycket högre. Du kan, genom rättsskydd i din försäkring, få viss hjälp med dina egna kostnader för rättegången och för motpartens rättegångskostnader om du skulle förlora målet och bli skyldig att betala dessa. Rättsskyddet täcker dock bara en mindre del av kostnaderna.
Innan du låter tvisten gå vidare till huvudförhandling bör du därför beakta de ökade kostnaderna. Ditt ombud kan hjälpa dig att göra en uppskattning av kostnaderna och en bedömning av möjligheterna att vinna tvisten om den tas vidare till huvudförhandling.
Innan huvudförhandlingen hålls så ska parterna läser igenom protokollet från den muntliga förberedelsen och ser till att uppgifterna stämmer och att de är tydliga. I protokollet kan det också finnas uppmaningar om att en part måste skicka in kompletteringar eller förtydliganden. Parterna samlar samtidigt in så mycket bevisning de kan och skickar in ett dokument som kallas för samlad och slutgiltig bevisning där all den bevisning en part vill åberopa är sammanställd.
Vid dagen för huvudförhandling samlas parterna och deras ombud i tingsrättssalen. Alla parter förutom vittnena inkallas till salen för närvarokontroll. En huvudförhandling är ofta offentlig så det kan hända att det finns åhörare med i salen. I särskilda känsliga mål kan domstolen besluta om stängda dörrar, eller lykta dörrar som det förr kallades, så att endast de berörda i målet får närvara.
Käranden, den som skickat in stämningen, får redogöra för vad den begär av motparten. Detta kallas för att framställa ett yrkande. Om käranden har ett ombud så är det ombudet som för kärandens talan. Svaranden får sen framföra hur denne ställer sig till kraven.
Sen går man vidare till parternas sakframställan där bakgrunden till tvisten och den skriftliga bevisningen gås igenom. Sedan hålls förhör med både käranden och svaranden. Vissa av förhören kan komma att hållas under sanningsförsäkran. Det är viktigt att veta att man kan bli dömd för osann partsutsaga man bryter mot denna. Alla förhör filmas för att dessa enkelt ska finnas tillgängliga om domen kommer att överklagas. På så vis slipper parterna och eventuella vittnen höras igen.
Efter förhören kommer vittnena att kallas in ett i taget. Vittnena kan till exempel vara privatpersoner eller sakkunniga och de är kallade av käranden eller svaranden. En sakkunnig kan vara aktuellt att ha för att ge information inom den sakkunniges expertområde. Det kan till exempel vara en besiktningsman som ger information om riskkonstruktioner. Förhören med vittnet brukar hållas under ed och vittnena måste därmed tala sanning och berätta det den vet för att inte riskera att dömas för mened. I vissa fall kan vittnen höras via länk eller telefon.
När alla vittnen har hörts är det dags för parternas slutanföranden, eller pläderingar som det också kallas, där parterna får slutföra sin talan och berättar vad de anser vara bevisat i tvisten och hur tingsrätten bör döma. Det sista som händer är att ombuden lämnar in en kostnadsräkning som är en specifikation på ombudets kostnader i tingsrätten. Ombudet yrkar samtidigt att motparten ska betala för dessa rättegångskostnaderna. Huvudförhandlingen avslutas sedan. Domaren meddelar när tingsrättens dom kommer att komma och parterna får gå hem.
I undantagsfall kan rätten komma fram till ett beslut direkt efter huvudförhandlingen. Parterna, ombuden och alla åhörare kommer då att få gå ut från salen när rätten överlägger och kallas in igen när tingsrätten enats om ett domslut.
Det kan också hända att parterna undantagsvis inte behöver närvara vid en huvudförhandling. Tingsrätten kan anse att det går att avgöra målet enbart på de handlingar som finns. Tingsrätten får dock endast avgöra målet på handlingarna om tingsrätten anser att huvudförhandling inte behövs och om ingen av parterna begär att huvudförhandling ska hållas. Även om målet avgörs på handlingarna så får parterna möjlighet att göra ett slutanförande och därigenom tala för sin sak.
Om din motpart inte dyker upp i rätten kan tingsrätten meddela en så kallad tredskodom vilket innebär att din motpart automatiskt förlorat målet.
När kommer domen i ett tvistemål?
I samband med att huvudförhandlingen avslutas meddelar domaren ett datum och en tid då domen kommer att komma. I undantagsfall kan rätten komma fram till ett beslut direkt efter huvudförhandlingen. Parterna, ombuden och alla åhörare kommer då att få gå ut från salen när rätten överlägger och kallas in igen när tingsrätten enats om ett domslut. Själva domen kommer i dessa fall inom en vecka från huvudförhandlingen.
Normalt sett är det dock oftast några nervpirrande veckors väntan på att tingsrättens dom ska komma och man får veta vem som vunnit, hur rätten resonerat och vem som ska betala rättegångskostnaderna. Rätten kommer under dessa veckor att diskutera domslutet, det vill säga hur rätten ska döma i tvisten. Rätten kommer sedan att ägna tiden åt att skriva domen och domskälen, skälen till varför rätten beslutat som den gjort.
Domen kommer bara att grundas på vad som framkommit under huvudförhandlingen. Domslutet, utslaget, är vidare begränsat till vad parterna begärt. Domstolen kan därmed inte besluta om något helt annat utöver vad parterna yrkat.
När domen är färdigskriven kommer parterna automatiskt att få domen skickad till sig. Övriga som är intresserade av domen kan beställa den från tingsrätten. I känsliga fall kan domen vara helt eller delvis sekretessbelagd. Tingsrätten kommer i sådana fall att ta bort känsliga delar av domen innan den skickas ut.
Överklaga en dom i tvistemål
Om du inte är nöjd med hela eller delar av tingsrättens dom kan du överklaga domen. Tvisten kan då prövas av nästa domstolsinstans, nämligen hovrätten. Hovrätten kan då komma att referera till tingsrätten som underinstansen. För att kunna få tvisten prövad av hovrätten krävs att målet får så kallat prövningstillstånd. Hovrätten avgör om prövningstillstånd ska meddelas eller inte. Enligt lag ska prövningstillstånd ges i dess fall;
|
När du överklagar en dom till hovrätten är det därför viktigt att du beskriver varför prövningstillstånd bör meddelas. Ditt juridiska ombud hjälper dig med detta samt att i överklagandet ange yrkanden, grunder och bevisning. Det är viktigt att veta att möjligheterna att, i hovrätten, hänvisa till nya omständigheter eller föra fram nya bevis är begränsade.
När du fått tingsrättens dom skickad till dig är det bra att läsa igenom domen noga och ta hjälp av ditt juridiska ombud för att förstå domens alla delar. Om du förlorat hela eller delar av tvisten så kan du och ombudet tillsammans komma fram till om det är värt att överklaga domen och därigenom låta en högre instans än tingsrätten avgöra tvisten. Ombudet kan hjälpa dig att förstå vilka risker och kostnader det skulle medföra. Du har bara tre veckor på dig att överklaga från det att domen meddelades. Hur överklagandet ska ske framgår av domen.
När hovrätten fått in din ansökan om prövningstillstånd kommer domstolen att meddela dig och motparterna om prövningstillstånd medges eller inte. Motparten kommer även få del av ditt överklagande för att kunna bemöta detta i hovrätten. Motpartens svaromål på ditt överklagande kommer att skickas till både hovrätten och till dig. När hovrätten meddelat prövningstillstånd och fått in alla svaromål så kommer en helt ny prövning av tvisten att ske.
Om du vinner målet i hovrätten kallas det att ditt överklagande bifalles. Om hovrätten gör samma bedömning som tingsrätten och du därmed förlorar tvisten så kallas det att ditt överklagande avslås. Om du förlorar i både tingsrätten och hovrätten och om målet gäller något annat än en vårdnadstvist, får du räkna med en överhängande risk att behöva betala motpartens alla rättegångskostnader i båda instanserna. Du kan använda rättsskyddet i din försäkring för att täcka en mindre del av de rättegångskostnader du själv haft men rättsskyddet omfattar normalt sett inte motpartens rättegångskostnader.
Om din din motpart överklagar tingsrättens dom så bör du också överklaga domen. Överklagandet skickas till tingsrätten som sedan skickar det vidare till hovrätten. Överklagandet registreras och målet tilldelas ett nytt målnummer i hovrätten. Motparterna meddelas sedan att domen I vissa fall kommer hovrätten att begära in yttranden i målet från till exempel en myndighet, ett företag eller en privatperson. Den som överklagat tingsrättens dom kan senare få bemöta dessa yttranden.
Ibland kan domstolen vilja göra en så kallad syn. Det innebär att rätten i exempelvis bygglovsmål åker ut till en fastighet för att själva bedöma förutsättningarna på platsen. Vid synen kan rätten också välja att kalla parterna till ett sammanträde. Synen och sammanträdet kompletterar då det skriftliga materialet i målet.
Precis som i tingsrätten kan hovrätten avgöra målet enbart utifrån de handlingar som finns i målet. Men rätten kan också välja att kalla till huvudförhandling. Huvudförhandlingen går till på samma sätt som i tingsrätten men med den skillnaden att vittnen oftast inte hörs på nytt. Istället brukar vittnesmålen spelas upp under huvudförhandlingen.
Hovrätten kommer sedan att avgöra målet och skicka domen till samtliga parter i målet. Ibland händer det att hovrätten avvisar överklagandet. Då kommer inte hovrätten att pröva målet. Ett överklagande kan avvisas om det visar sig att den som överklagat inte har laglig rätt att överklaga domen.
Det händer också ibland att hovrätten återförvisar målet. Då kommer tingsrätten att få tillbaka målet på sitt bord med instruktioner från hovrätten om vad som behöver göras. Kanske ska nya omständigheter vägas in i tingsrättens prövning eller så har det funnits brister i tingsrättens handläggning som måste rättas till. Tingsrätten kommer därefter att meddela ny dom i målet och denna dom kan i sin tur överklagas till hovrätten.
Vad kostar en rättegång?
Alla vet att det kostar att ta en tvist till rättegång. Frågan om hur mycket det kostar dig i slutändan avgörs av följande:
|
Här nedan går vi igenom på vilket sätt posterna ovan påverkar vad en rättegång kommer att kosta.
1. Kan tvisten lösas hos Kronofogden?
Om det handlar om en tvist om en skuld så kan du ansöka om ett så kallat betalningsföreläggande hos Kronofogden. Det kostar 300 kronor. Kronofogden kommer då att försöka driva in skulden. Om Kronofogden lyckas så är tvisten löst redan där och för en mycket liten kostnad. Om personen som är skyldig dig pengar vägrar betala så kan du välja att antingen avsluta tvisten där eller väja att låta Kronofogden skicka ärendet vidare till tingsrätten. Om du väljer att ta tvisten vidare väntar fler kostnader.
2. Hur stor summa handlar tvisten om?
En tvist kan tas till tingsrätten genom en så kallad stämning där en stämningsansökan skickas in till tingsrätten. Det kostar att skicka in en stämningsansökan. Hur mycket det kostar beror på hur stort värde föremålet för tvisten har.
Om tvisten rör ett värde under ett halvt prisbasbelopp, 26 250 kronor, så är det fråga om ett så kallat förenklat tvistemål. Kostnaden för en stämningsansökan för ett förenklat tvistemål är 900 kronor. Ett förenklat tvistemål har dock en annan process och särskilda regler rörande kostnaderna för rättegången. Innan du stämmer någon i ett förenklat tvistemål bör du läsa på om kostnader och ersättningar i förenklade tvistemål.
Om tvisten rör en summa som är större än ett halvt prisbasbelopp är kostnaden för att skicka in en stämningsansökan 2 800 kronor. Samma kostnad gäller om tvisten inte rör något bestämt belopp.
Om ärendet tagits till tingsrätten via Kronofogden så får du dra av de 300 kronor du redan betalat Kronofogden. Du behöver därmed endast betala mellanskillnaden för stämningsansökan.
3. Behöver du ett ombud?
Att anlita ett juridiskt ombud kostar pengar och det kan vara lockande att försöka klara av en tvist utan ett ombud. Detta är dock sällan en god idé eftersom det krävs mycket goda och särskilda kunskaper inom juridik för att kunna skriva en stämningsansökan, tala inför rätten och för att veta hur man når framgång i en rättegång. Ta därför kontant med en jurist redan inför en stämningsansökan.
Det är väldigt viktigt att yrkanden, grunder och bevisning är relevant och läggs fram på ett visst sätt för att du ska en ha chans att kunna vinna tvisten. Inom juridiken är det stor skillnad på att ha rätt och att få rätt. Räkna därför med att du behöver hjälp av ett juridiskt ombud så länge det inte rör sig om ett småmål, ett så kallat förenklat tvistemål, där föremålet för tvisten understiger 26 250 kronor. Om det rör sig om ett förenklat tvistemål anses du inte behöva ett ombud som hjälper dig genom rättegångsprocessen. I sådana mål anses det räcka med en timmes juridisk rådgivning.
4. Hur komplicerad är tvisten?
Vissa tvister kräver att ditt ombud arbetar fler arbetstimmar. Tvisten kan vara komplicerad, röra många parter, frågor och många yrkanden. Ombudet behöver läsa in sig på ärendet och det kan behövas en längre tids skriftlig kommunicering med parterna och rätten, framtagande av bevisning, flera muntliga förberedelser och en huvudförhandling som sträcker sig över flera arbetsdagar.
Om tvisten är komplicerad ökar därför dina kostnader för det juridiska ombudet. Din motpart hamnar givetvis i samma situation och får också höga kostnader för sitt juridiska ombud. Om du vinner tvisten så måste normalt sett din motpart betala både sina egna och dina kostnader för ombuden. Och omvänt gäller förstås om du förlorar. Då får du stå för både dina och motpartens kostnader för ombuden. I en komplicerad långdragen tvist kan därmed kostnaden för den som förlorar bli mycket hög.
I en mer enkel tvist kan det röra sig om en fråga och ett yrkande. I sådana enkla ärenden behöver ombudet inte lägga ned lika mycket arbetstid och tvisten blir därför inte lika kostsam.
5. Hur mycket tar ombudet betalt per timme?
Kostnaden för att anlita ett juridiskt ombud påverkas förstås inte bara av antalet timmar som ombudet behöver lägga ned på rättegången utan också av vad ombudet tar betalt per timme. Ett juridiskt ombud brukar ta någonstans mellan 1800-3000 kronor per timme när de tar sig an mål åt en privatperson. För företag är taxan högre.
6. Om du förlikas med motparten
Efter att stämningsansökan godkänts av tingsrätten kommer motparten att svara på ansökan och ge sin syn på tvisten. Sedan sker viss skriftväxling mellan parterna. Parterna kallas sedan till muntlig förberedelse där domaren kommer att försöka medla i tvisten. Om parterna med hjälp av detta kan komma överens om en lösning på tvisten så kallas det att de förlikas. Om parterna förlikas behöver inte ombudet lägga ned arbetstimmar på att förbereda för eller vara på plats vid den huvudförhandling som annars hade ägt rum. Kostnaderna för ombudet blir därmed lägre om parterna förlikas.
7. Har du rättsskydd?
De allra flesta i Sverige har tillgång till rättsskydd. Rättsskydd finns i alla hemförsäkringar men rättsskydd kan även finnas i andra försäkringar såsom fordonsförsäkringar. Företag har istället rättsskydd genom en företagsförsäkring. Rättsskydd innebär att du får hjälp med en del av de kostnader som uppstår om du skulle hamna i en tvist. Kravet för rättsskydd är att tvisten måste gälla en summa som överstiger ett halvt prisbasbelopp. För år 2023 motsvarar det 26 250 kronor.
|
Genom rättsskydd kan du få ersättning för:
|
Hur mycket du får i ersättning beror på vilket försäkringsbolag du har. Det framgår av försäkringsvillkoren hur mycket du kan få i ersättning. Rättsskyddet täcker en del av kostnaderna för en tvist men inte hela kostnaden.
För att veta vad en rättegång kommer att kosta dig måste du granska följande parametrar i försäkringsvillkoren:
|
Det du kommer att behöva betala för rättegången är därmed den summa som eventuellt överstiger det totala beloppet du kan få i rättsskydd, självrisken samt mellanskillnaden mellan ombudets timkostnad och den timkostnad som du får ersättning för genom rättsskyddet.
Ju mer komplicerad och långdragen tvisten är, desto större är risken att kostnaderna för tvisten överstiger det totala beloppet du kan få i rättsskydd. När du har dessa parametrar klara för dig måste du kontakta ditt ombud för att få en uppskattning av hur många timmars arbete tvisten kan omfatta. Det går oftast inte att få en exakt uppskattning av antalet timmar men genom en ungefärlig uppskattning kan du få fram en ungefärlig kostnad för en rättegång.
Eftersom det är olika villkor för rättsskydd hos olika försäkringsbolag går det inte att på förhand säga hur mycket du kan få i ersättning men det som kan sägas är att det är vanligt att självrisken ligger på 20 % av kostnaderna för tvisten och att rättsskyddet går in och ersätter 1 845 kronor per timme av det juridiska ombudets timtaxa. Du behöver därmed endast betala ombudet för den överskjutande timtaxan.
Den stora skillnaden mellan försäkringsbolagens villkor återfinns i villkoret om vilket belopp som försäkringen maximalt ersätter. Beroende på vilket av försäkringsbolagen man har rättsskyddet hos så kan man få ersättning för mellan 250 000-340 000 kronor totalt. Dessutom har vissa av försäkringsbolagen villkor om vilken maximal ersättning som kan ges för utredning, bevisning eller vittneskostnader.
8. Har du rätt till rättshjälp?
Rättshjälp innebär är att staten går in och betalar delar av kostnaderna för en tvist. Rättshjälp kan man bara få om man inte har rättsskydd genom någon försäkring.
För att kunna få rättshjälp måste tvisten gälla en summa som överstiger ett halvt prisbasbelopp. För år 2023 motsvarar det 26 250 kronor. Rättshjälpen går in och ersätter en del av kostnaderna för ditt juridiska ombud upp till 100 timmars ombudsarbete men skyddet kan i särskilda fall utökas. Om det rör sig om barn utan inkomster så kan rättshjälpen betala för hela rättegången.
Precis som när det gäller rättsskydd så finns det ett maxtak för hur stor ersättning som maximalt kan ges. Det finns dock en stor och väldigt viktig skillnad mellan rättsskydd och rättshjälp. Om du förlorar målet i tingsrätten så blir du på sedvanligt vis oftast skyldig att betala motpartens rättegångskostnader. Hade du haft rättsskydd så hade rättsskyddet gått in och betalat en del av dessa kostnader men har du rättshjälp så får du ingen hjälp med att betala motpartens rättegångskostnader.
Rättshjälp är främst till för privatpersoner utan höga inkomster eller större förmögenheter men företag och dödsbon kan i undantagsfall få rättshjälp. När du ansöker om rättshjälp kommer din ekonomiska situation att gås igenom för att bedöma om du är berättigad att få rättshjälp och hur stor rättshjälpsavgift du behöver betala. Rättshjälpsavgiften är den del av rättegångskostnaderna som du själv måste betala. Den baseras på din inkomst, dina förmögenheter och hur många barn du har. Avgiften sätts utifrån underlaget och varierar mellan 2-40% av rättegångskostnaderna. Det finns också regler om vilken minsta avgift som måste betalas.
Här nedan kan du se rättshjälpsavgiftens storlek och minimiavgiften i förhållande till det ekonomiska underlaget.
9. Om du åberopar vittnen och sakkunniga.
Om du vill att en privatperson eller en sakkunnig kommer och vittnar i tingsrätten så kommer domstolen att kalla vittnet till tingsrätten. Du som begärt att vittnet ska höras måste ersätta vittnen för vissa kostnader. Det gäller till exempel vittnets resekostnader till och från tingsrätten. Om vittnen behövt resa långväga ifrån ska vittnet även få ersättning för uppehälle. Utöver detta ska du även ersätta vittnet för förlorad arbetsinkomst. Om du vinner tvisten så kommer dock motparten sannolikt istället behöva stå för ersättningen till dina vittnen.
10. Om du vinner eller förlorar tvisten.
En huvudregel är att den som vinner en tvist ska få ersättning av motparten för sina rättegångskostnader. Det gäller både kostnader för juridiskt ombud, vittnen och eventuella ansökningsavgifter. Om du vinner tvisten kommer du därmed få ersättning för alla dina rättegångskostnader. Om du däremot förlorar tvisten ska du betala både dina egna rättegångskostnader samt motpartens alla rättegångskostnader. Att förlora en tvist kan därmed bli dyrt.
Har du rättsskydd får du hjälp med att betala en del av dessa kostnader. Om du istället har rättshjälp så får du ingen hjälp med att betala motpartens rättegångskostnader utan måste betala dessa helt ur egen ficka.
I vissa fall där du bara delvis får rätt av domstolen, kan fördelningen av vem som ska betala rättegångskostnaderna se annorlunda ut.
11. Om du vill överklaga tingsrättens dom.
Om du överklagar tingsrättens dom så är det upp till hovrätten att göra en ny prövning av tvisten. Detta motsvarar en ny rättegång vilket innebär att dina rättegångskostnader blir betydligt högre. Även motpartens rättegångskostnader ökar på samma vis.
Om du vinner målet kommer din motpart mest sannolikt att behöva ersätta dig för dina rättegångskostnader. Om du däremot förlorar målet i hovrätten blir du sannolikt skyldig att betala både de rättegångskostnaderna du och motparten haft i såväl tingsrätten som hovrätten. Även om du har rättsskydd eller rättshjälp så täcker dessa endast en del av rättegångskostnader och det finns även ett maxtak för vilken ersättning du kan få. Rådgör därför med ditt juridiska ombud om vilka chanser du har att nå framgång med ett överklagandet.
Räkneexempel
För att du ska få en känsla av hur mycket en rättegång kan kosta har vi tagit fram några enkla räkneexempel för olika typer av tvister och situationer med och utan rättsskydd eller rättshjälp.
En ordinär tvist
Vi utgår från en vanlig tvist som inte är av särskilt komplicerad art och som går hela vägen från stämningsansökan till dom från tingsrätten.
Ditt juridiska ombud arbetar cirka 80 timmar med tvisten och har en timtaxa på 2 500 kronor.
Det ger en ombudskostnad på 200 000 kronor.
Om du vinner tvisten betalar du ingenting eftersom motparten ska ersätta dig för dina kostnader.
Om du förlorar ska du betala 200 000 kronor för ditt ombud och ungefär lika mycket till för din motparts rättegångskostnader, alltså totalt 400 000 kronor.
En ordinär tvist med rättsskydd
Vi utgår från samma vanliga tvist som i exemplet ovan och som inte är av särskilt komplicerad art och som går hela vägen från stämningsansökan till dom från tingsrätten. Ditt juridiska ombud arbetar cirka 80 timmar med tvisten och har en timtaxa på 2 500 kronor. I det här räkneexemplet räknar vi med att du har rättsskydd från till exempel din hemförsäkring.
Rättsskyddet går in och betalar cirka 1 500 kronor av ombudets timtaxa. Du måste därför själv betala ombudet kring 1 000 kronor per timme. Det ger en ombudskostnad för dig på cirka 80 000 kronor. Om du vinner tvisten behöver du dock inte betala något alls.
Om du förlorar tvisten så måste du betala dina ombudskostnader om cirka 80 000 kronor men även motpartens rättegångskostnader. Vi räknar med att motparten har en rättegångskostnad om cirka 200 000 kronor. Rättsskyddet går in och ersätter denna kostnad men du måste betala en självrisk om 20 % på beloppet. Det gör att du själv måste stå för 40 000 av motpartens rättegångskostnader. Om du förlorar tvisten kommer den därför totalt att kosta dig 120 000.
Men, rättsskyddsförsäkringar har ofta ett maxtak för vilken ersättning som kan ges. Maxtaket brukar ligga mellan 250 – 340 000 kronor. Om du har det lägre taket kan du i vårt exempel inte utnyttja rättsskyddet för alla de rättegångskostnader du måste betala om du förlorat målet.
Om du förlorar målet och har det lägre maxtaket i din rättsskyddsförsäkring kostar därmed rättegången dig cirka 150 000 kronor istället.
En ordinär tvist där parterna förlikas
Innan tvisten går till huvudförhandling i tingsrättssalen kommer det att hållas en muntlig förhandling där det undersöks om parterna kan komma överens om en lösning på tvisten. Det kallas att förlikas. Om parterna lyckas komma överens kommer ombudet inte att behöva fortsätta arbeta med tvisten och kommer därmed att fakturera ett betydligt lägre antal timmar än om tvisten gått vidare till huvudförhandling.
I detta exempel där parterna förlikas räknar vi med att ombudet arbetar 25 timmar med tvisten. Med en timtaxa på 2 500 kronor ger det en ombudskostnad om totalt 62 500 kronor.
Vid en förlikning betalar alltid parterna sina egna rättegångskostnader. Om du har rättsskydd behöver du dock bara betala 25 000 kronor för ditt ombudets arbete.
En ordinär tvist med rättshjälp
Vi utgår från samma vanliga tvist som i exemplen ovan och som inte är av särskilt komplicerad art och som går hela vägen från stämningsansökan till dom från tingsrätten. Ditt juridiska ombud arbetar cirka 80 timmar med tvisten och har en timtaxa på 2 500 kronor. I det här räkneexemplet räknar vi med att du har rättshjälp från staten. Hur mycket staten går in och hjälper till beror på din ekonomiska situation.
Med rättshjälp betalar du en rättshjälpsavgift som är en viss procent av rättegångskostnaderna. Avgiften baseras på din inkomst, dina förmögenheter och hur många barn du har. Avgiften varierar mellan 2 – 40% av rättegångskostnaderna.
Om ditt ekonomiska underlag gör att du ska betala 2 % av rättegångskostnaderna så kommer rättegången i vårt exempel att kosta dig 3 000 kronor om du vinner tvisten. Om du har god ekonomi och måste betala 40 % av rättegångskostnaderna kommer tvisten att kosta dig 60 000 kronor om du vinner.
Om du förlorar kommer du dessutom bli skyldig att betala motpartens rättegångskostnader. Du får ingen hjälp av rättshjälpen att betala för motpartens kostnader. Utifrån vår exempel-tvist kan du räkna med att behöva betala omkring 200 000 kronor för motpartens rättegångskostnader.
Ett förenklat tvistemål
Om tvisten rör ett värde under 26 250 kronor så kommer den att handläggas som ett förenklat tvistemål, eller småmål som det också kallas, med annorlunda process och med andra regler. I förenklade tvistemål förväntas man inte ta någon större hjälp av ett ombud. För privatpersoner anses det räcka med en timmes konsultation med ett ombud.
Om du ändå väljer att anlita ett juridiskt ombud under hela rättegången utgår vi från att ombudet arbetar cirka 70 timmar med tvisten. Det ger en ombudskostnad om 175 000 kronor.
Den som vinner ett förenklat tvistemål kan bara få ersättning för rättegångskostnader motsvarande kostnaden för en timmes rättslig rådgivning. Om du vinner kommer du därför få stå för i princip hela din ombudskostnad själv.
Om du förlorar ska du betala motparten en summa motsvarande en timmes juridisk rådgivning samt dina egna ombudskostnader.
Du kan i regel inte få rättshjälp eller rättsskydd i ett förenklat tvistemål.
En komplicerad tvist
En tvist är komplicerad om det till exempel finns många parter, många yrkanden och om det tar tid att läsa in sig på ärendet. I en komplicerad tvist är skriftväxlingen mellan parterna längre, och det kan behövas flera tillfällen med muntlig förberedelse och huvudförhandling.
Vi räknar i det här exemplet med att parterna inte förlikas och att det juridiska ombudet behöver arbeta totalt 120 timmar med tvisten. Ombudet har en timtaxa på 2 500 kronor vilket ger en total ombudskostnad om 300 000 kronor. Om du vinner tvisten behöver du inte betala något alls.
Om du förlorar tvisten måste du betala dina ombudskostnader samt motpartens ombudskostnader. Tvisten kommer då att kosta dig omkring 600 000 kronor totalt om du inte har rättsskydd. Har du rättsskydd så behöver du bara betala omkring 250 000-350 000 kronor beroende på vilket maxtak för ersättning som just din rättsskyddsförsäkring har.
Hur lång tid tar en rättegång?
När det i folkmun talas om rättegång så är det ofta själva huvudförhandlingen i tingsrättssalen man menar. Huvudförhandlingen brukar vara under en enda dag men kan vid komplicerade tvister behöva hållas ytterligare en dag. Begreppet rättegång avser dock egentligen hela processen från stämning till dom.
Hur lång tid en rättegång tar från stämningsansökan till dom är förstås olika och beror på bland annat hur komplicerat målet är och hur pass mycket tingsrätten har att göra. Förenklade tvistemål, som rör ett värde under 26 250 kronor, handläggs på ett annorlunda och snabbare sätt än ett vanligt, ordinärt, tvistemål. Rättegången i ett förenklat tvistemål kan generellt ta omkring sex månader från det att stämningsansökan skickas in tills att tingsrätten avgjort målet.
Däremot tar en rättegång i ett vanligt tvistemål som handläggs på sedvanligt vis i de allra flesta fall omkring ett år från det att stämningsansökan skickas in till att man har domen i sin hand.
När stämningsansökan skickas in till tingsrätten tar det omkring två veckor innan tingsrätten utfärdar själva stämningen, förutsatt att ansökan innehåller all information som behövs. Annars kommer ansökan att behöva kompletteras och då tar det förstås ytterligare tid innan stämningen går igenom.
När stämningen godkänts av tingsrätten får den som stäms reda på detta. Den som stämts har då två veckor på sig att svara på stämningsansökan och ge sin syn på tvisten. Oftast sker en viss skriftväxling mellan parterna. När motpartens tidsfrist om två veckor gått ut dröjer det ungefär två månader innan den muntliga förberedelsen hålls.
Det tar därmed generellt omkring tre månader från det att stämningen skickas in till att den muntliga förberedelse hålls. Det är relativt vanligt att parterna i detta skede kan komma överens om en lösning på tvisten och förlikas. Rättegången behöver då inte fortsätta.
Om parterna inte kan förlikas vid den muntliga förberedelsen så kommer rättegången att fortsätta. Parterna kommer då under cirka fyra månader att ha fortsatt skriftväxling och göra eventuella kompletteringar till protokollet som fördes under den muntliga förberedelsen. Parterna ska inom denna tid också lämna in en samlad bevisuppgift till tingsrätten.
När detta gjorts tar det någonstans kring en månad att förbereda för huvudförhandlingen. Tingsrätten bokar sedan en tid för huvudförhandling som hålls omkring 1-2 månader senare. Oftast räcker det med en dags huvudförhandling. När huvudförhandlingen hållits brukar det ta omkring 3-4 veckor innan domen kommer.
