Familjerätt i filmens värld

Dela med ditt nätverk

Ett roligt och informativt sätt att angripa ämnet familjerätt är att granska situationer och händelser i filmens värld. Här går vi igenom sex populära filmer och serier utifrån ett juridiskt perspektiv.

Innehåll:

En man som heter Ove
Älska mig
Solsidan
Vår tid är nu
Bonusfamiljen
Gåsmamman

En man som heter Ove

I En man som heter Ove, både i Fredrik Backmans bok och filmatiseringen, speglar berättelsen och huvudkaraktärens liv flera familjerättsliga aspekter. Här är några av de viktigaste:

  1. Testamente och arv:

    Inledningsvis går Oves fru Sonja bort, och Ove lever vidare ensam. Ove planerar sin egen död och vem som ska ärva efter hans bortgång, vilket kopplar till testamente och arv. Berättelsen väcker frågor om hur de efterlevande ska fördela egendom efter ett dödsfall och vilka regler som gäller för arvsrätten. Även om boken och filmen inte behandlar dessa frågor i detalj, är de närvarande som en del av Oves försök att ordna sina sista angelägenheter.
  2. Äktenskapsrätt:

    Ove och Sonjas relation, både under äktenskapet och efter Sonjas död, är en central del av berättelsen. Boken och filmen går inte in på specifika juridiska detaljer, men de berör teman som äktenskapliga rättigheter och skyldigheter samt gemensamt ägande och delning av egendom i samband med makars bortgång. Oves starka band till sin avlidna hustru illustrerar hur äktenskapet påverkar individens rättsliga och emotionella liv.
  3. Grannars och vänners påverkan på familjerättsliga beslut:

    Genom sin relation med sina grannar, särskilt den nya grannfamiljen med barn, börjar Ove se sitt ansvar gentemot andra, och detta för in ett slags “fosterfamilj”-dynamik. Familjerätten omfattar inte bara juridiska relationer inom familjen, utan också hur andra vuxna kan påverka barnens uppväxt och skydd, särskilt om föräldrar inte är närvarande. Oves gradvisa omvandling till en slags fadersfigur för grannens barn reflekterar detta.
  4. Förvaltarskap och beslutsförmåga:

    Ove kämpar med att få kontroll över sin vardag och sin bostad, och vid ett tillfälle konfronterar han myndigheter som ifrågasätter hans förmåga att fatta beslut. Man kan tolka detta som en reflektion över frågor om förvaltarskap (god man eller förvaltare) och hur juridiska beslut kan påverka äldre människors rätt att styra sina egna liv.
  5. Samhällets skyddsnät:

    När Ove interagerar med samhället och dess regler, framför allt i frågor kring hans hustrus sjukvård och hjälpmedel, framkommer även aspekter av samhällets ansvar gentemot familjer, särskilt äldre människor. Även om detta mer handlar om välfärd än strikt familjerätt, kopplar det till juridiska rättigheter och skyldigheter när det gäller vård och stöd till äldre familjemedlemmar.


Sammanfattning

Även om En man som heter Ove sammantaget är en emotionell berättelse om förlust, kärlek och förändring, väver handlingen subtilt in familjerättsliga teman som rör äktenskap, arv, ansvar och relationer mellan generationer.

Älska mig

I serien Älska mig tar man upp flera civil- och familjerättsliga aspekter, vilket speglar de juridiska och emotionella utmaningar som människor kan möta i sina personliga relationer. Här är några av de viktigaste civilrättsliga och familjerättsliga teman som serien behandlar:

Civilrättsliga aspekter

  1. Avtal mellan parter i samboförhållanden:

    Älska mig visar på relationer där parterna lever som sambor utan att vara gifta. Detta aktualiserar reglerna i sambolagen, som bland annat reglerar delning av bostad och bohag om förhållandet tar slut. Serien tar upp hur människor i sådana relationer ofta inte har ett samboavtal på plats, vilket kan leda till rättsliga komplikationer om samboförhållandet upphör.
  2. Testamente och arvsrätt:

    Flera karaktärer i serien brottas med döden av nära anhöriga, vilket kan väcka frågor om testamente och arvsrätt. I relationer där det finns särkullbarn, nya partners eller samboskap blir arvsrätten ofta mer komplicerad, och detta kan skapa känslomässiga och juridiska konflikter.
  3. Förhållandet mellan bodelning och äktenskap:

    Serien behandlar äktenskap och samboförhållanden, vilket leder till frågor om bodelning vid separation eller dödsfall. Hur egendom delas vid en skilsmässa eller när en partner dör reflekterar karaktärernas livssituationer och kopplar till både civil- och familjerätt.
  4. Ansvar och förpliktelser i nära relationer:

    Ekonomiska frågor om delning av gemensamma tillgångar och ekonomiska bidrag mellan sambor eller äkta makar ingår i den civilrättsliga kontexten i serien, även om de inte alltid uttrycks explicit.


Familjerättsliga aspekter

  1. Samboavtal och sambolagen:

    Flera karaktärer i Älska mig lever i samboförhållanden. Detta aktualiserar sambolagen, som reglerar förhållanden mellan sambor, särskilt vad gäller egendomens fördelning vid en separation. Frånvaron av ett samboavtal skapar rättsliga problem, vilket tyder på i seriens dynamik mellan paren.
  2. Barns bästa och föräldraskap:

    Även om det inte är ett centralt tema i varje avsnitt, kommer frågor om föräldraskap och barns välmående fram i serien. Föräldrar i relationer måste fatta beslut som är i barnets bästa intresse, vilket är en grundläggande princip i familjerätt.
  3. Arv och testamente:

    Precis som civilrättsligt speglar familjerätten i Älska mig frågor om arv och testamente, särskilt när det finns barn från tidigare relationer, vilket väcker frågor om särkullbarns rättigheter att ärva direkt och hur det påverkar efterlevande sambor eller makar.
  4. Relationer efter separation eller skilsmässa:

    Serien belyser hur tidigare relationer, inklusive skilsmässor eller separationer, påverkar karaktärernas nuvarande liv. Konflikter kan uppstå kring frågor om vårdnad, boende och umgängesrätt för barn i tidigare förhållanden, även om dessa frågor behandlas i bakgrunden.
  5. Nya relationer och särkullbarn:

    När karaktärer går vidare efter tidigare förhållanden och bildar nya familjekonstellationer, uppstår teman kring särkullbarn och arv, samt hur nya partners påverkar de tidigare familjerelationerna. Dessa situationer kan leda till både känslomässiga och juridiska komplikationer.
  6. Äktenskap och äktenskapsförord:

    Karaktärer som ingår äktenskap eller överväger att göra det måste ta ställning till frågor om äktenskapsförord, som reglerar hur egendom ska delas vid skilsmässa eller dödsfall. Frånvaron av ett äktenskapsförord kan skapa oväntade konsekvenser i förhållanden.


Sammanfattning

Älska mig väver in flera civilrättsliga och familjerättsliga teman som är relevanta i dagens moderna relationer. Frågor om samboavtal, arv, testamente, separation, äktenskap och barns bästa dyker upp genom karaktärernas liv. Serien reflekterar de juridiska och känslomässiga konsekvenserna av relationer och hur lagstiftningen påverkar moderna familjekonstellationer.

Solsidan

I Solsidan, en svensk komediserie, tar man upp många civil- och familjerättsliga aspekter, ofta på ett humoristiskt sätt, men samtidigt speglar serien verkliga juridiska och sociala frågor som rör relationer, äktenskap, föräldraskap och äganderätt. Här är några av de viktigaste civil- och familjerättsliga teman som serien behandlar:

Civilrättsliga aspekter

  1. Äganderätt och bodelning:

    I Solsidan bor flera av karaktärerna i exklusiva områden med dyra fastigheter, och frågor om äganderätt och bostadsrättigheter berörs genom diskussioner om fastighetsköp, försäljningar och renoveringar. Serien skildrar på ett humoristiskt sätt hur olika synsätt på fastigheter och ekonomi kan skapa konflikter, vilket är relevant i fall av bodelning vid separationer eller skilsmässor.
  2. Avtal och ekonomiska överenskommelser i äktenskap:

    Ekonomiska frågor inom äktenskap, såsom att sluta äktenskapsförord för att skydda en parts egendom, är ett återkommande tema, särskilt mellan Alex och Anna. Konflikter kring pengar och ägande inom äktenskapet skildrar serien ofta, vilket speglar hur avtal kan påverka makars ekonomiska rättigheter och skyldigheter.
  3. Konsumenträtt och avtal:

    I flera avsnitt tar serien upp frågor om konsumenträtt och avtal, exempelvis när Fredde och Mickan köper eller säljer produkter eller tjänster. Dessa situationer kan kopplas till konsumentköplagen och andra regler om avtal och reklamationer.


Familjerättsliga aspekter

  1. Äktenskap och skilsmässa:

    Äktenskap och de utmaningar som uppstår inom äktenskapliga relationer är centrala i Solsidan. Konflikter mellan paren Alex och Anna samt Fredde och Mickan, där frågor om roller i familjen, ansvar och förväntningar diskuteras, kan kopplas till äktenskapsrätt. Även om skilsmässa inte är ett genomgående tema, antyds det ibland som ett hot vid konflikter.
  1. Föräldraskap och vårdnad:

    Vårdnad av barn och föräldraskap behandlas frekvent. Alex och Anna, samt Fredde och Mickan, hanterar frågor om barnuppfostran, delat ansvar och beslut om barnens framtid, vilket kopplar till föräldrabalken och rättsliga frågor om gemensam vårdnad och föräldrars skyldigheter. Humorn i serien bygger ofta på hur olika föräldrar har olika syn på vad som är bäst för sina barn, vilket i verkligheten kan leda till vårdnadskonflikter.
  2. Umgängesrätt:

    När Alex och Anna har separationsproblem i vissa avsnitt, tas indirekt upp frågor om umgängesrätt och hur barnens tid ska fördelas mellan föräldrarna. Detta speglar den verkliga rättsliga processen kring delad vårdnad och hur umgängestiden organiseras.
  3. Ekonomiska förpliktelser vid separation:

    Skulle ett par som Alex och Anna separera, skulle frågor om underhållsbidrag och fördelning av tillgångar uppstå. Även om detta inte är ett genomgående tema i serien, är det en relevant aspekt av de ekonomiska och familjerättsliga konsekvenserna av en separation, särskilt när det finns barn inblandade.
  4. Äktenskapsförord och ekonomiska skillnader:

    I serien ser vi olika ekonomiska förutsättningar mellan paren, särskilt mellan Fredde, som är mycket förmögen, och hans fru Mickan. Diskussioner om äktenskapsförord och skydd av tillgångar skulle vara naturliga följder av de ekonomiska skillnaderna, även om dessa frågor mestadels tas upp på ett humoristiskt sätt.
  5. Adoption och familjebildning:

    I ett avsnitt överväger Alex och Anna att skaffa fler barn och adoption kommer på tal. Detta speglar de juridiska och byråkratiska processer som är inblandade i adoption, där adoptionsrätt och socialtjänstens roll blir relevanta aspekter av familjerätten.


Övriga teman

  1. Könsroller och förväntningar inom äktenskapet:

    Serien tar också upp könsroller och förväntningar i äktenskap, där kvinnor som Mickan ofta känner press att leva upp till en viss standard som hustru och mor, medan männen, särskilt Fredde, står för det ekonomiska ansvaret. Dessa teman reflekterar de rättsliga och sociala normer som påverkar makars rättigheter och skyldigheter.
  2. Särbo och sambo:

    När det gäller Alex och Annas relation, ser vi också diskussioner kring särbo och sambo. Frågor om sambolagen, som reglerar egendomsförhållanden mellan sambor, är relevanta, särskilt om paren inte gifter sig eller om de separerar efter att ha levt tillsammans.


Sammanfattning

Solsidan skildrar på ett humoristiskt sätt många civil- och familjerättsliga aspekter som är relevanta för moderna relationer. Frågor om äktenskap, föräldraskap, bodelning, äktenskapsförord och fördelning av vårdnad är återkommande teman, och dessa speglar verkliga juridiska utmaningar som många par kan möta. Serien använder humor för att utforska dessa aspekter, men under ytan finns ofta komplexa juridiska frågor om familj och civilrätt.

Vår tid är nu

Serien Vår tid är nu utspelar sig i Sverige under flera decennier efter andra världskriget. Serien tar upp många civil- och familjerättsliga aspekter som speglar de förändringar i samhället och i lagstiftningen som påverkade familjelivet under denna tid. Här är några av de viktigaste civil- och familjerättsliga teman som serien behandlar:

Civilrättsliga aspekter

  1. Äganderätt och arv:

    Familjen Löwander, som äger och driver restaurangen Djurgårdskällaren, brottas ofta med frågor om äganderätt och arv, särskilt när det gäller fördelning av tillgångarna mellan syskonen Gustaf, Peter och Nina. Frågan om vem som ska ta över restaurangen och familjeförmögenheten är central, och detta berör både arvsrätt och förvaltningsfrågor. Diskussioner kring arv och fördelning av tillgångar mellan familjemedlemmar är en återkommande civilrättslig fråga.

    2. Bolagsrätt:

    Eftersom restaurangen Djurgårdskällaren är en familjeägd verksamhet, speglar serien också frågor om bolagsrätt, företagsägande och förvaltning. Hur företaget fattar beslut, och vilka juridiska skyldigheter ägarna har, är centralt för handlingen, särskilt när syskonen har olika åsikter om vilken väg verksamheten ska ta.

    3. Avtalsrätt:

    Flera viktiga händelser i Vår tid är nu rör avtalsrätt, särskilt när familjen sluter avtal med leverantörer, partners och andra affärskontakter. Avtal om försäljning och partnerskap, samt hur dessa avtal hanteras och ibland bryts, spelar en viktig roll i berättelsen.


Familjerättsliga aspekter

  1. Äktenskap och äktenskapsrätt:

    Flera karaktärer i serien ingår äktenskap eller har komplicerade relationer som speglar utvecklingen av äktenskapsrätten under 1900-talet. Karaktärerna Nina och Calle, till exempel, har en förbjuden kärlek som går emot familjens vilja och sociala normer, vilket speglar de tidens syn på äktenskap och familj. Äktenskapets juridiska status, inklusive frågor om äktenskapsskillnad och rättigheter inom äktenskapet, är viktiga delar av serien.

Bonusfamiljen

I SVT:s Bonusfamiljen tar de upp flera viktiga familjerättsliga aspekter. Serien handlar om moderna familjekonstellationer, skilsmässor och hur föräldrar och barn hanterar livet i bonusfamiljer. Här är några av de mest framträdande familjerättsliga frågorna som serien behandlar:

  1. Delad vårdnad och umgängesrätt:

    Ett centralt tema i Bonusfamiljen är hur föräldrar som separerat delar vårdnaden om sina barn. Föräldrarna har ofta delad vårdnad, vilket innebär att de måste komma överens om var barnen ska bo, vilka beslut de ska fatta för barnens bästa, och hur de ska organisera umgängestiderna. Det uppstår ofta konflikter när de ska fördela barnens tid mellan sig och när nya bonusföräldrar kommer in i bilden.
  2. Underhållsbidrag:

    Ekonomiska frågor, som underhållsbidrag, dyker ofta upp i serien. Underhållsbidrag är en betalning som den förälder som inte bor med barnet måste bidra med för barnets försörjning. I Bonusfamiljen uppstår det konflikter om hur mycket underhållsbidrag som ska betalas och hur de ska använda pengarna. Det här är en vanlig familjerättslig fråga i separerade familjer.
  3. Samboavtal och sambolagen:

    Flera av karaktärerna i Bonusfamiljen lever som sambos, vilket innebär att sambolagen kan tillämpas om de avslutar förhållandet. Sambolagen reglerar bland annat hur de delar gemensam egendom som bostad och bohag vid en separation. I serien ser vi hur par diskuterar och hanterar sina gemensamma tillgångar när de bestämmer sig för att flytta ihop eller separera.
  4. Styvbarn och rättsliga relationer till bonusföräldrar:

    Serien behandlar också de juridiska och känslomässiga utmaningarna kring att vara bonusförälder. Även om bonusföräldrar ofta har en viktig roll i barnens liv, saknar de i regel juridiska rättigheter och skyldigheter gentemot sina styvbarn, såvida det inte finns en formell adoption. Detta kan skapa spänningar och osäkerhet i serien, särskilt när bonusföräldrar vill vara involverade i barnens uppfostran.
  5. Särkullbarn och arv:

    När en förälder går vidare till ett nytt förhållande efter en skilsmässa och får barn med en ny partner, blir frågor om särkullbarns arvsrätt aktuella. Särkullbarn, det vill säga barn från ett tidigare förhållande, har rätt att få ut sitt arv direkt om föräldern dör, vilket kan skapa konflikter i nya familjekonstellationer. Även om serien inte alltid tar upp detta som ett direkt tema, finns det underliggande spänningar kring hur de inblandade kan fördela tillgångar och arv mellan barn från olika relationer.
  6. Vårdnadstvister och familjemedling:

    Flera karaktärer i serien genomgår vårdnadstvister där man använder familjemedling som ett verktyg för att lösa konflikterna. Medling är en metod som man använder för att hjälpa föräldrar att komma överens om vårdnad, boende och umgänge. Serien visar hur familjemedlare och terapeuter spelar en central roll i att försöka lösa konflikter mellan föräldrar och skapa stabila förhållanden för barnen.
  7. Adoption och fosterföräldraskap:

    I vissa fall uppstår frågor om adoption eller fosterföräldraskap, när bonusföräldrar vill ta ett mer formellt ansvar för sina styvbarn. Även om det inte är ett återkommande tema i Bonusfamiljen, kan dessa frågor ändå förekomma i bonusfamiljekonstellationer och påverka familjerättsliga situationer.
  8. Föräldraansvar och barns bästa:

    Serien belyser också den juridiska principen om “barnets bästa”, som är central i alla vårdnadsfrågor och konflikter. Föräldrarna måste fatta beslut som är till fördel för barnens utveckling och välbefinnande. Vilket ofta leder till konflikter och kompromisser, både rättsligt och känslomässigt.


Sammanfattning

I sin kärna speglar Bonusfamiljen många av de familjerättsliga utmaningarna som moderna familjer med flera föräldrar och barn från olika relationer möter. Serien erbjuder en realistisk och ibland komisk inblick i de juridiska och känslomässiga aspekterna av att leva i en bonusfamilj.

Gåsmamman

I serien Gåsmamman kommer flera civil- och familjerättsliga aspekter upp. Ofta i samband med de kriminella och dramatiska händelserna som präglar huvudkaraktären Sonja Ek och hennes familj. Serien kretsar kring hur Sonja balanserar sitt familjeliv med att bli involverad i organiserad brottslighet efter att hennes man blir mördad. Här är några av de viktigaste civil- och familjerättsliga teman som serien behandlar:

Familjerättsliga aspekter

  1. Vårdnad och föräldraskap:

    Sonja är en ensamstående mor efter sin mans död. Hon tar på sig ansvaret för att skydda sina barn, vilket aktualiserar frågor om ensam vårdnad och föräldraskap. Hennes roll som mor står i centrum när hon måste fatta beslut som påverkar barnens säkerhet och välbefinnande. Serien visar hur hon försöker skydda sina barn från den kriminella värld hon blir indragen i, vilket gör vårdnads- och föräldrafrågor avgörande.
  2. Föräldraansvar och barnens bästa:

    Serien belyser dilemmat med Sonja när hon måste välja mellan att involvera sig i brottslighet och samtidigt försöka agera som en ansvarstagande förälder. Sonja ställs ofta inför frågan om vad som är barnens bästa. Ett centralt begrepp i familjerätten – särskilt när det gäller deras säkerhet, skolgång och framtid. Trots att hon hamnar i farliga situationer, försöker hon skydda sina barn från våld och kriminalitet.
  3. Vårdnadstvister:

    När Sonja blir indragen djupare in i den kriminella världen, finns det underliggande hot. Hon kan förlora vårdnaden om sina barn, vilket kan ses som en indirekt koppling till vårdnadstvister. Sonja riskerar att bli ifrågasatt som vårdnadshavare på grund av sitt dubbelliv, vilket belyser problematiken med kriminalitet och vårdnadsfrågor.
  4. Barnets rätt till trygghet:

    Barnens rätt till en trygg uppväxt står i fokus i Gåsmamman. Det faktum att Sonja blir indragen i brottslighet hotar barnens trygghet. Här kommer föräldrabalken, där föräldrar är skyldiga att skydda barn från fysiska och psykiska faror. Sonjas kamp för att hålla barnen borta från den farliga värld som omger dem är en viktig familjerättslig aspekt.


Civilrättsliga aspekter

  1. Äganderätt och bodelning:

    Sonjas man Fredrik blir mördad i början av serien, vilket öppnar upp frågor om äganderätt och bodelning. Eftersom Sonja är änka, kan frågor om hur egendom fördelas efter makens död bli relevanta. Detta rör också fördelningen av deras gemensamma tillgångar och vad som händer med deras egendomar och ekonomi efter Fredriks död.
  2. Arvsrätt:

    Efter Fredriks död blir arvsrätten aktuell, särskilt i relation till barnens rätt till arv efter sin far. Även om serien inte direkt går in på detaljerna om arv, finns det en underliggande aspekt. Detta av hur Sonja och barnen ärver efter Fredrik och hur deras framtid påverkas av detta.
  3. Fastighetsrätt:

    Sonja och hennes familj bor i ett hus som kan ses som ett viktigt ekonomiskt tillgång. Hur huset och andra fastigheter hanteras när Sonja och hennes familj hamnar i ekonomiska svårigheter på grund av den kriminella verksamheten kan kopplas till fastighetsrätt och frågor om förvaltning av gemensam egendom.
  4. Avtalsrätt och kriminella affärer:

    Sonja blir involverad i en kriminell verksamhet som inkluderar drogsmuggling och penningtvätt. Det rör också frågor om avtalsrätt – även om det handlar om olagliga avtal. Hon ingår överenskommelser med andra kriminella aktörer. Hon ställs inför svåra beslut kring att hålla löften och kontrakt, vilket speglar avtalets betydelse även i olagliga sammanhang.
  5. Bolagsrätt och ekonomi:

    Sonja tvingas hantera ekonomiska frågor och ansvara för företag, som delvis involverar illegala aktiviteter. Detta rör frågor om bolagsrätt och hur företag kan bli en front för kriminell verksamhet. Vilket kan leda till risker för både företagsledaren och familjen. Sonjas ekonomiska problem kopplas också till risker för personligt ansvar när hon blir inblandad i brott.


Övriga aspekter

  1. Våld i nära relationer och skydd för offer:

    Serien tar upp temat våld och hot inom familjen eller i nära relationer. Sonja och hennes familj utsätts för direkta hot från kriminella aktörer. Detta väcker frågor om skydd för offer och deras rätt att få skydd från samhället. Sonja och hennes barn hotas, vilket aktualiserar frågor om rättsliga skyddsåtgärder, t.ex. besöksförbud eller andra skyddsåtgärder.
  1. Skulder och personlig konkurs:

    Sonja kämpar också med ekonomiska svårigheter som inkluderar skulder. Hennes ekonomi blir pressad av den kriminella verksamheten, och hon riskerar att förlora sina tillgångar. Frågor om personlig konkurs och hantering av ekonomiska kriser kan ses i detta sammanhang. Särskilt när Sonja försöker hålla sig flytande ekonomiskt trots yttre påtryckningar.


Sammanfattning

Gåsmamman tar upp en mängd civil- och familjerättsliga frågor i en dramatisk kontext. Vårdnadsfrågor, föräldraskap och barnens bästa står i centrum. Tillsammans med frågor om bl.a. äganderätt, arv och ekonomiska förpliktelser efter en makes död. Sonjas kamp för att skydda sina barn samtidigt som hon involverar sig i kriminalitet belyser hur juridiska och moraliska dilemman kan påverka familjer i extrema situationer.

Bild av Fredrik Jörgensen

Fredrik Jörgensen

Relaterade artiklar

Hur kan vi hjälpa till?

Beskriv kortfattat hur vi kan hjälpa dig så återkommer vi snarast.

Vill du bli kontaktad?

Fyll i dina uppgifter nedan så ringer vi upp dig.

Vill du ha mallar från denna sida – fyll i formuläret till höger på hemsidan.