När hantverkare eller entreprenören kan hållas ansvarig för fel och skada i entreprenader

När är entreprenören ansvarig för fel och skada i kommersiella entreprenader? Entreprenadprojekt är väldigt ofta både komplexa och stora. Med komplexa menar vi att det både är väldigt många olika moment som ska utföras och att det är väldigt många parter inblandade i arbetet.

Med stora menar vi att entreprenadprojekt ofta tar en stor del av beställarens budget i anspråk under den tid då entreprenaden utförs.

Komplexiteten gör att det finns en risk för att saker blir fel och storleken på entreprenader gör att felen kan bli dyra. Detta gör att det är viktigt för en entreprenör eller hantverkare att känna vilket ansvar för fel som han eller hon har samt om en sanktion kan komma att drabba honom eller henne.

I den här artikeln ska vi beskriva entreprenörens ansvar för fel och skada i kommersiella entreprenader.

Typer av skador som kan kräva ansvarsutredning inom kommersiella entreprenader

När är entreprenören ansvarig för fel och skada i kommersiella entreprenader? Det finns ingen ände på den typ av skador som kan uppkomma vid utförandet av en kommersiell entreprenad, och det finns tyvärr heller ingen ände på hur mycket dessa skador kan kosta parterna.

Några av de vanligaste skadorna vid kommersiella entreprenader är:

• Personskada
• Skada på egendom
• Förlorad inkomst
• Miljöskada
• Skada till följd av förseningar
• Fel i utförandet

Alla dessa typer av skador, och många andra, kan komma att kräva en utredning av ansvar följd av eventuella sanktioner.

Principen för ansvar

Den grundläggande principen för ansvar är att den som orsakat skadan är att betrakta som ansvarig för skadan. Lite annorlunda uttryckt skulle man kunna uttrycka det som att den som har möjlighet att undvika att en skada uppkommer är ansvarig för den.

Även om entreprenören normalt är ansvarig för fel och skador som uppkommit på grund av hans eller hennes utförande av entreprenaden så kan ansvaret för skador diskuterats i till exempel fall då beställaren tagit en del av entreprenaden i bruk innan entreprenadtiden är över. Det finns också undantag för skador som kan uppstå på grund av faktorer som ligger utanför entreprenörens kontroll, till exempel skador på grund av naturkatastrofer, krig, terrorism med mera.

 

Vilka är standardavtalen som bygger entreprenadrätten?

Inom entreprenadrätten har det etablerats en ordning med standardavtal som kommit att bli normerande inom entreprenadbranschen. Dessa avtal tillämpas av både stora köpare och säljare av entreprenader i Sverige. Om en konsument är beställare av en entreprenad har Konsumenttjänstlagen en stor betydelse, för näringsidkare finns det dock ingen allmän lagstiftning.

Den organisation som har tagit fram standardavtalen som används vid entreprenader heter Byggandets Kontraktskommitté (BKK). Många av de riktigt stora köparna och säljarna av entreprenader är medlemmar i BKK.

 BKK har skapat en serie med standardavtal för entreprenader och de har också arbetat med tvistlösning vid konflikter om entreprenader för att skapa normer.

Några avtal som är relevanta för kommersiella entreprenader är:

AB 04

Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader av år 2004.

ABT 06

Allmänna Bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och

installationsentreprenader av år 2006.

ABK 09

ABK 09 Allmänna Bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt och ingenjörsverksamhet av år 2009.

Gör anspråk på skadestånd

Den part som vill göra anspråk på skadestånd från motparten för skador som denne orsakat bör först och främst vända sig till motparten med en skriftlig framställan där anledningen eller anledningarna till skadeståndsanspråket tydligt framgår. En framställan på skadestånd har med fördel bilagor som i detalj går igenom den händelse eller händelser som orsakat den skada eller skador som framställan gäller.

För den klagande parten är det viktigt att vara uppmärksam på att det finns vissa tidsfrister att hålla sig till för att inte förlora rätten att göra anspråk på skadestånd.

Tidsfristerna för att föra fram krav på skadestånd har etablerats för att motparten ska kunna ha en rimlig möjlighet att komma ihåg händelseförloppet som är relaterat till skadeståndsanspråket samt kunna bevara dokumentation som till exempel protokoll, kvitton, foton med mera.

Tidsfristerna för att kunna göra anspråk på skadestånd är:

• Försening: Tre månader efter entreprenaden är godkänd
• Skada som uppstått under entreprenadtiden respektive garantitiden: Tre månader efter utgången av entreprenaden eller garantitiden
• Skada som framträtt efter garantitiden: Tre månader efter att skadan framträtt
• Vid skadeståndskrav från tredje part, det vill säga till exempel en underleverantör, så gäller tre extra månader jämfört med ovanstående nämnda tidsfrister
• Vid indirekt framställan om skadestånd, från till exempel en granne vars hus har blivit påkört, måste framställan ske inom tre månader från det att den som grannen klagat på mottagit skadeståndskravet

Tidsfristerna är centrala vid skadeståndsanspråk, om framställan inte görs inom stadgade tider förgås rätten att kräva skadestånd, med vissa undantag. Alla framställningar om skadestånd bör ske skriftligen.

Det finns också en underrättelseskyldighet gentemot beställaren. Denne är skyldig att utan dröjsmål underrätta entreprenören om fel eller skada på grund av fel. Om sådan underrättelse inte sker kan beställaren blir skyldig att ersätta entreprenören för merkostnader som kan uppkomma. Även underlåtelse att reklamera fel som beställaren borde ha upptäckt kan leda till ersättningsskyldighet från denne gentemot entreprenören.

Vilka sanktioner finns det när entreprenören är ansvarig för fel i kommersiella entreprenader?

Lagstiftarens grundinställning avseende avtal är att ingångna avtal skall hållas, detta gäller även inom entreprenadrätten. De sanktioner som kan riktas mot någon som avviker från ett ingånget avtal syftar därför till att denne ska fullfölja sina skyldigheter enligt avtalet. Vanliga sanktioner vid kommersiella entreprenader är därför att entreprenören skall avhjälpa uppkomna fel samt betala vite i de fall då entreprenören är försenad.

Avhjälpande av fel samt erläggande av viten hindrar dock inte att beställaren riktar skadeståndskrav mot entreprenören. I absolut sista hand kan en part häva ett avtal.

I vilken rättsinstans avgörs konflikter om ansvar i kommersiella entreprenader?

Konflikter om kommersiella entreprenader avgörs i normalfallet i domstol. Ett skiljeförfarande är dock också vanligt. Men både domstolsförhandlingar och skiljeförfarande är aktiviteter som kostar parterna mycket pengar. Detta har föranlett att det också förekommer så kallad förenklad tvistelösning. En sådan tvistelösning innebär att parterna för fram sina krav till en oberoende och respekterad person som båda parterna har förtroende för och ber denne förhandla parterna emellan.

Sammanfattning – När är entreprenören ansvarig för fel och skada i kommersiella entreprenader?

Kommersiella entreprenader är mycket komplexa, innehåller ofta väldigt många moment och inte sällan väldigt många entreprenörer och underentreprenörer. Det är med andra ord väldigt vanligt att det blir fel någonstans och att skador uppstår. Vanliga fel och skador inkluderar skador på person och egendom, fel i utförandet, fel i material samt förseningar.

Den entreprenör som har ett avtal med beställaren är den som är ytterst ansvarig för de fel som kan uppkomma, om denne entreprenör varit den vars agerande kunnat leda till att felen och skadorna inte hade inträffat.

De standardavtal som reglerar förhållandet vid entreprenader är oftast AB 04. Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader av år 2004, ABT 06, Allmänna Bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader av år 2006 och ABK 09, ABK 09 Allmänna Bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt och ingenjörsverksamhet av år 2009.

Om beställaren vill framföra klagomål på entreprenören bör det göras skriftligen och så snart som ett fel upptäckts. Att framföra klagomål kallas för reklamation. Om beställaren vill göra anspråk på skadestånd bör denne göra det redan vid reklamationen.

Tvister om fel i kommersiella entreprenader avgörs i allmän domstol, med skiljeförfarande eller vid förhandlingar mellan parterna. Det sista alternativet är att föredra då de första två kan vara väldigt kostsamma.

Rättsakuten kan hjälpa dig!

Rättsakuten finns här för att hjälpa beställare och utförare av kommersiella entreprenader. Vi har lång erfarenhet av att driva processer och vi har framgångsrikt hävdat våra klienters intressen i många instanser och i många typer av tvister.

Den som behöver expertis, vägledning eller vill ha juridisk representation är välkommen att kontakta oss på Rättsakuten!