Tvister om avtal som dras till skiljedomstol för skiljedom är något som tyvärr är vanligt förekommande inom många branscher.
Tvister inom entreprenadbranschen
Tvister om entreprenad är inget undantag, tvärtom är tvister inom entreprenadbranschen vanligare än i resten av näringslivet. Det kan bero på att entreprenadkontrakt ofta är komplexa och innehåller väldigt många olika moment som alla ska utföras både parallellt och seriellt under det att projektet pågår.
Många entreprenader är också väldigt stora och löper under flera år. Dessa stora och långa entreprenader utförs också ofta totalt av väldigt många olika företag. Det kan vara allt från forskare och ingenjörsbyråer till maskinister och hantverkare inblandade och det säger sig självt att bara att hålla ordning på alla avtal och underleverantörer är i sig en enorm utmaning. Att då också kunna utföra alla arbeten utan att huvudmannen ska ha några invändningar är förstås en större utmaning.
Det är därför inte konstigt att det uppstår tvister om entreprenadavtal och de större entreprenadföretagen, och huvudmännen, uppskattar precis som många andra stora företag i näringslivet att lösa dessa tvister i skiljedomstol. En skiljedom kan vara ett mycket snabbt och rättvist sätt att få en tvist ur världen och då det nästan aldrig är möjligt att överklaga en skiljedom så riskerar inte de inblandade parterna utdragna tvister.
Vanliga avtal med skiljeklausuler vid skiljedom inom entreprenadrätt
För att en tvist som rör en entreprenad ska kunna föras till skiljedomstol och för att en skiljedom ska kunna meddelas så måste entreprenadavtalet när det ingås innehålla en så kallad skiljeklausul. En skiljeklausul är en del av ett avtal, det kan vara alla sorters avtal och inte bara entreprenadavtal, där det stadgas var och hur en tvist mellan parterna som ingått avtalet ska lösas. Det vanliga är att skiljeklausulen stadgar att en tvist ska lösas vid ett i förväg bestämt skiljedomsinstitut, och är tvisten mellan två företag med säten i Sverige är det vanliga att tvisten hänförs till en skiljedomstol som också har sitt säte i Sverige.
De standardavtal som är vanliga inom entreprenadrätt innehåller ofta skiljeklausuler. I till exempel ABT 06 återfinns stadgarna om tvistelösning i kapitel 9.
Första paragrafen i nionde kapitlet i ABT 06 stadgar att en tvist om avtalet ska avgöras i allmän domstol om inte beloppet som omfattas av kontraktet inte överstiger 150 000 kronor, så kallade prisbasbelopp. Tvister som överstiger detta belopp ska avgöras med skiljedom enligt lagen om skiljeförfarande.
Andra paragrafen i ABT 06:s stadgar om tvistelösning säger att arbetet med entreprenaden samt betalningar för detta arbete inte ska avbrytas på grund av att en tvist har uppstått och att denna tvist förts vidare till vare sig allmän domstol eller skiljedom. Detta synsätt är en röd tråd i såväl svensk rätt som svenskt handelsbruk, avtal ska hållas och avtal ska slutföras i första hand. Lag och sedvänja uppmuntrar konsekvent aktivitet istället för passivitet.
Vi ska notera att vi använt ABT 06 som exempel här. Det finns många andra standardavtal som kan ha andra formuleringar avseende tvistelösning. Principerna i svensk rätt och svenskt handelsbruk står sig dock även i dessa avtal.
Skiljedom vid entreprenad – Förenklad tvistelösning
Vid tvister som rör entreprenader finns det dock enklare sätt att lösa dem än att genomföra en fullständig skiljedomsprocess. Skiljedomar kan trots allt vara mycket dyra och detta kan drabba små företag särskilt hårt. De små företagen kanske rent av drar sig för att hävda sin rätt för att kostnaden helt enkelt är mycket större än vad de klarar av, och tillsammans med tidsåtgången och risken för att förlora blir det praktiskt omöjligt att driva en tvist. Detta förhållande gör att de små företagen redan på förhand hamnar i ett stort underläge i tvister med större företag.
För att komma tillrätta med den problematik som kan uppstå då själva tvistandet riskerar att kosta mer än det belopp det tvistas om så har ABT 06 regler om förenklad tvistelösning. Dessa regler återfinns i ABT 06:s tionde kapitel.
I tionde kapitlets första paragraf stadgas det att om det råder oenighet mellan parterna om hur avtalet ska tolkas så kan de anlita en skiljeperson för en förenklad tvistelösning. Skiljepersonen ska utses av parterna gemensamt om inte en sådan person redan utsetts i avtalet. Inom en vecka efter det att någon av parterna påkallat förenklat skiljeförfarande ska parterna delge sin uppfattning om tvisten till skiljepersonen. Därefter har skiljepersonen fyra veckor på sig att göra en bedömning och fatta beslut i tvisten. Skiljepersonens beslut om hur tvisten ska lösas är bindande för parterna så länge de inte för tvisten vidare till allmän domstol eller till en skiljedomstol.
Det förenklade skiljeförfarandet används inom entreprenader där konflikten handlar om mindre belopp och där ingen av parterna har mycket att vinna från ett mer omfattande tvistande, skiljedomstol vid tvister om entreprenader kan, som nämnts ovan, bli mycket kostsamma. Även om skiljedomstolen arbetar snabbare än en allmän domstol kan tvistandet dra ut på tiden och det är ingen av parterna som tjänar något på.
Sammanfattning
Skiljedom inom entreprenadrätt följer samma process som vid skiljeförfaranden vid andra tvister. En förutsättning för att ett skiljedomsförfarande ska kunna genomföras är att det finns en skiljedomsklausul i avtalet som tvisten handlar om. De flesta standardavtal som används vid entreprenader innehåller skiljeklausuler för tvister över vissa fastställda belopp.
När en part vill inleda en tvist gör denne en anmälan till skiljedomstolen och till motparten. Därefter utser parterna tillsammans eller var för sig en eller flera skiljedomare som, om det är flera, tillsammans utser ännu en skiljedomare. I normalfallet utser parterna vardera en skiljedomare och sedan utser dessa skiljedomare ännu en domare. Skiljedomarna ska vara opartiska och ha den fackkunskap och erfarenhet som krävs för att avgöra tvisten.
Parterna för sedan fram sina ståndpunkter till skiljedomstolen som därefter överlägger och hör sakkunniga varefter skiljedomen meddelas så snart möjligt. Beroende på tvistens omfattning och komplexitet kan en skiljedom meddelas olika snabbt.
Det normala är att en skiljedom är bindande och inte kan överklagas annat än vid formella fel. Den förlorande parten bär normalt sett hela kostnaden för tvisten. Stora företag har ofta rättsskyddsförsäkringar som täcker kostnader för tvister.
Kontakta Rättsakuten för rådgivning om skiljedom vid tvist om entreprenader.