Frågan om vilket pris som ska gälla för entreprenad är vanligt förekommande i tvister mellan beställare och entreprenör.

Vem har bevisbördan vid entreprenadtvist om pris?

Om det saknas ett skriftligt entreprenadavtal kan parterna efter entreprenadens färdigställande vara oense om vilket pris beställaren ska betala till entreprenören för det utförda arbetet. Entreprenören kan exempelvis hävda att parterna har överenskommit om att arbetet skett på löpande räkning medan beställaren kan påstå att parterna har avtalat om fast pris. Frågan blir då vem som har bevisbördan för sitt påstående om att avtal om fast pris har träffats eller om entreprenaden har utförts på löpande räkning?

Fast pris eller löpande räkning

Enligt äldre praxis måste den part som påstod att löpande räkning avtalats, bevisa att så var fallet. Annars gällde det fasta priset som den andra parten påstod. Genom rättsfallet NJA 2001 s. 177 ändrades den här huvudregeln. Högsta domstolen (HD) fastslog istället att den part som påstår att fast pris har avtalats, ska bevisa detta. I den här artikeln diskuteras ändringen av rättsläget gällande bevisbördans placering vid tvister om pris i kommersiella entreprenader.

De två huvudsakliga ersättningsformerna som används vid entreprenad är fast pris och löpande räkning. Ett entreprenadavtal som innehåller fast pris innebär att parterna har överenskommit om visst bestämt fast belopp för utförandet av entreprenaden. Fördelen med fast pris är att parterna i förväg vet vilket pris kommer att betalas för det utförda arbetet. Nackdelen är att båda parterna i entreprenadavtalet kan ta en risk med ett bestämt fast belopp. Det kan nämligen visa sig att kostnaderna i samband med entreprenadens färdigställande blir högre eller lägre än det avtalade fasta priset.

När entreprenaden utförs på löpande räkning föreligger inte något avtalat pris. Beställaren ska betala för den tid, det material m.m. som faktiskt åtgår. Vid entreprenad med löpande räkning gäller självkostnadsprincipen som innebär att beställaren ska ersätta entreprenören för samtliga kostnader för att utföra sitt arbete. En nackdel med löpande räkning är att beställaren huvudsakligen tar risken för att arbetet ska genomföras som planerat. Det innebär att beställaren måste anstränga sig för att kontrollera och styra kostnaderna för entreprenadens utförande. En fördel med löpande räkning är att båda parterna har möjlighet att göra ändringar i entreprenadarbeten eftersom entreprenören får ersättning för faktiska kostnader.

Bevisbördans placering vid tvist om pris enligt äldre praxis

I rättsfallet NJA 1951, s. 1 slog HD fast principen att entreprenören har bevisbördan för att fast pris inte hade  avtalats. Ett rättsligt stöd  för domstolens påstående kan hittas i 1905 års köplag där uttalas att vid köp utan fast pris bör köparen betala vad säljaren fordrar om det inte kan anses oskäligt.

Sådan placering av bevisbördan utsatts för stor kritik. Kritiken motiverades med resonemanget att det är lättare för en part att säkra bevisning om en omständighet som inträffat än för motparten att säkra bevisning om en omständighet som inte har inträffat. Den här huvudregeln innebär dessutom att i fall då entreprenören inte lyckas att motbevisa ett påstående från beställaren om att fast pris överenskommits, ska entreprenören nöja sig med priset som beställaren påstod.

Den nya huvudregeln om bevisbördans placering

HD fastställde i rättsfallet NJA 2001 s. 177 att den part som påstår att fast pris har avtalats ska ha bevisbördan för sitt påstående. Med den här domen ändras tidigare praxis att den part som påstår att inget fast pris har avtalats ska vara tvungen att bevisa sitt påstående.

Målet handlar om ett entreprenadavtal angående utförandet av vissa elinstallationer. Båda parterna var näringsidkare och det handlade om entreprenad där 1990 års köplag var tillämplig. Rättsfrågan var huruvida entreprenören hade rätt till ett högre belopp än det belopp som beställaren ville betala. Entreprenören hävdade bl.a. att ett muntligt avtal om utförandet av entreprenaden har träffats som inte innehåller något fast pris. Därför utfördes entreprenadarbeten på löpande räkning. Beställaren påstod å sin sida att parterna hade avtalat ett fast pris som redan betalats av honom.

HD konstaterade att beställaren måste ha bevisbördan för att fast pris har avtalats. Därigenom fastslogs principen om att den part som hävdar att avtal har träffats om priset eller om beräkningsgrunden för detta har bevisbördan för sitt påstående. Domstolen har kommit fram till denna slutsats med stöd av 1990 års köplag som skyddar beställaren på så sätt att denne inte ska ta risken att betala ett högre belopp än vad som är skäligt. Det innebär att i fall då beställaren inte kommer att styrka sitt påstående att fast pris har avtalats, behöver han inte betala vad som entreprenören begär om, utan ska betala endast vad som är skäligt.

I det här fallet kunde beställaren inte styrka att entreprenören skulle utföra arbetet för ett fast pris. Därför ålades beställaren att betala vad som är skäligt.

Prejudikatets betydelse för rättsutvecklingen inom entreprenadområdet

HD har fastslagit en ny utformning av bevisbördans placering, vilket kan anses som en positiv utveckling av rättspraxis kring frågan om huruvida ett visst pris i entreprenad har avtalats eller inte. Det är nämligen lättare för en part att säkra bevisning om att avtal har träffats än för motparten att bevisa om att avtal inte har träffats. Denna princip ställer å andra sidan ett högre krav på den part som påstår att det föreligger ett fast pris i entreprenaden att han ska säkerställa bevisning om detta, exempelvis genom ett skriftligt avtal.

Sammanfattningsvis kan sägas att HD:s praxis angående bevisbördan vid entreprenadtvist om pris medför bevislättnad för entreprenören. Det är beställaren som huvudsakligen måste bevisa att det föreligger ett fast pris i entreprenadförhållandet genom att visa ett skriftligt avtal. Därigenom kan höjas kvalitén i entreprenaden. För att undvika en tvist om pris bör därför båda parterna i entreprenad sluta skriftligt avtal som ska innehålla detaljerade och tydliga pris- och betalningsvillkor.

Om det uppstår frågor och oklarheter rörande vad som utgör skäligt pris i en entreprenad kan du alltid anlita Rättsakuten för att få en kvalificerad juridisk hjälp. Rättsakutens jurister kan bistå med specifik juridisk rådgivning samt att företräda dig vid process i domstol. Kontakta oss idag!

Läs mer