Undrar du om en förenings anspråk på skadestånd av styrelseledamöterna kan leda till att styrelseledamöterna blir skadeståndsskyldiga även fast medlemmarna i föreningen hade gett sitt samtycke till det skadebringande beslutet ? Då är Kamelianfallet ett viktigt rättsfall för dig att hålla koll på.

Om generalklausulerna samt jäv

Enligt den dåvarande 9:12 bostadsrättslagen så ska man tillämpa reglerna i 6 kap. i  lagen om ekonomiska föreningar (nuvarande 7 kap.  i lagen om ekonomiska föreningar) som tar sikte på föreningens ledning även när det är fråga om en bostadsrättsförening.

Till höger på sidan kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev!

I den dåvarande 6 kap. 12 § i lagen om ekonomiska föreningar (nuvarande 7 kap. 42 §)  finns en generalklausul med innebörd att det inte är tillåtet för styrelsen att företa en rättshandling eller en annan åtgärd som ger en  medlem eller någon annan en otillbörlig fördel till nackdel för föreningen eller en annan medlem. Generalklausulen har utformats utefter genrealklaulen i 8 kap. 41 § ABL. 

I den dåvarande 6 kap. 10 § i lagen om ekonomiska föreningar (nuvarande 7 kap. 23 §) framgår att att det inte är tillåtet för en styrelseledamot att handlägga någon fråga som berör avtal mellan honom eller henne själv och föreningen samt avtal mellan föreningen och tredje man, om det är så att styrelseledamoten gällande frågan har ett väsentligt intresse som kan gå emot föreningens intresse.

Samtyckesprincipen

Innebörden av principen är att medlemmarna i en association, det vill säga aktieägare i ett aktiebolag eller bolagsmän i ett bolag eller medlemmarna i en förening får ge sitt samtycke till de beslut som fattas inom en association som strider mot medlemsskyddsnormer.

Kamelianfallet
– ett rättsfall om samtyckesprincipen

Ett viktigt rättsfall på området är NJA 2013 s. 117 som kallas för Kamelianfallet.

Rättsfallet handlade om att tre personer (A,B, och C) var ägare av ett aktiebolag och dessa tre personer bildade tillsammans också en bostadsrättsförening. Dessa tre var de enda medlemmarna och styrelseledamöterna i föreningen. Föreningen köpte en fastighet av aktiebolaget föreningen och aktiebolaget ingick också ett entreprenadavtal gällande byggnader som skulle uppföras på fastigheten föreningen köpte av aktiebolaget.

Enligt ett avtal mellan föreningen och aktiebolaget så skedde det en ändring vid en viss tidpunkt i uppförandet för aktiebolaget i en kostnadssänkande riktning men trots det så skedde ingen prisjustering. Efter att föreningen fick fler medlemmar så krävde föreningen A,B och C på skadestånd då föreningen menade på att de har agerat uppsåtligen eller vårdslöst och skadat föreningen genom de i egenskap av styrelseledamöter i föreningen beslutade att inte företa någon prisjustering. A,B och C hävdade istället att de inte var skadeståndsskyldiga då alla medlemmar i föreningen, det vill säga de själva, hade  gett sitt samtycke till beslutet att inte företa prisjustering.

Högsta domstolens bedömning av samtyckesprincipen

 Frågan i målet var om föreningen har rätt att få skadestånd från A,B och C trots att föreningens samtliga medlemmar hade gett sitt samtycke till beslutet att inte företa prisjustering.

Högsta domstolen inleder med att diskutera vilka regler beslutet som A,B, och C tog kan strida mot. Domstolen konstaterade att de regler som kan komma ifråga är jävsregeln i 6 kap. 10 § i lagen om ekonomiska föreningen samt generalklausulen som återfinns i 6 kap- 13 § i lagen om ekonomiska föreningar. Högsta konstaterade samtidigt att båda dessa bestämmelser kan åsidosättas om samtliga medlemmar ger sitt samtycke till beslutet. Detta följer dels av samtyckesprincipen som gäller inom associationsrätten och dels att bestämmelserna klassas som medlemsskyddsnormer. 

Högsta domstolen konstaterar vidare att man brukar klassa de normer som samtyckesprincipen omfattar som fakultativa. Dock så definieras begreppet fakultativ inom aktiebolagsrätten som normer som går att åsidosätta genom att det görs undantag i bolagsordningen. Om man gör en generalisering av detta språkbruk att de regler som går att åsidosätta genom att det görs undantag i associationens författning klassas som fakultativa. I fall en regel klassas som fakultativ så innebär det att regeln omfattas också av samtyckesprincipen vilket medför också att det är möjligt att åsidosätta regeln genom att samtycke ges.

Men många regler inom associationsrätten går inte att avvika ifrån genom den författning som gäller för associationen samtidigt som det är möjligt att frångå från de genom att det ges samtycke i det enskilda fallet, detta gäller bland annat generalklausulen samt jävsregeln. Innebörden av detta är att dessa två regler inte är fakultativa samtidigt skiljer dessa två regler sig från de regler som inte kan frångås genom den författning som gäller för associationen eller genom att det ges samtycke i det enskilda fallet, ett exempel på sådana regler är borgenärsskyddsreglerna som finns inom aktiebolagsrätten.

De regler som man inte kan avvika ifrån genom författningen som gäller för associationen men som man får avvika ifrån genom att samtycke ges i det enskilda fallet är regler som är enkelt obligatoriska. De regler som varken kan avvikas ifrån  genom den författning som gäller för associationen eller genom att samtycke ges i det enskilda fallet är absolut obligatoriska. Domstolen konstaterade att för att ha en ändamålsenlig begreppsbildning så räcker det inte med att det görs en skillnad mellan fakultativt och obligatorisk utan de obligatoriska reglerna måste delas in i två undergrupper, vilken undergrupp regeln hamnar under beror på om regeln omfattas av samtyckesprincipen eller inte.

Därefter så kom Högsta domstolen fram till att de regler det beslutet det är fråga om i målet kan möjligtvis ha stridit mot går att åsidosätta genom samtycke. Efter det så tar Högsta domstolen till frågan om det finns anledning att göra avsteg ifrån  samtyckesprincipen när det är fråga om bostadsrättsföreningar, Högsta domstolen kom fram till att det inte finns. Därmed så konstaterade Högsta domstolen att när det är fråga om att ett beslut inom en bostadsrättsförening har fattats med samtliga medlemmars samtycke vid tidpunkten för beslutet kan inte medföra att styrelseledamöterna blir skadeståndsskyldiga även om beslutet skulle vara ogynnsam för föreningen.

Tveka inte att kontakta oss om du har några frågor.