När någon avlider ska arvingarna, dödsbodelägarna, göra en bouppteckning som ska skickas in till Skatteverket. I bouppteckningen ska det redovisas vilka tillgångar och skulder den avlidne hade. Här kan du läsa om kostnaden för en bouppteckning, vilken blankett som som kan användas, hur lång tid man har på sig att göra en bouppteckning och kostnaden för en bouppteckning. Till höger på sidan kan du gratis ladda hem en lathund för bouppteckning.

Innehållsförteckning:  Vad är en bouppteckning? Förvaltning av dödsbo Skatteverkets roll Vad är kostnaden för en bouppteckning? Hur lång tid har man på sig att göra en bouppteckning? Blankett för bouppteckning Bouppteckningsförrättning Kan man göra en bouppteckning själv? Vad ska en bouppteckning innehålla? Vad är en tilläggsbouppteckning? Får man tömma ett dödsbo innan bouppteckningen? Bouppteckning vid dubbelt medborgarskap Hur lång tid tar det att få ut sitt arv?

Vad är en bouppteckning?

Till höger på sidan kan du gratis ladda hem en lathund för bouppteckning.

Bouppteckningen redovisar den avlidnes tillgångar såsom bostäder, medel på bankkonton, aktier, fordon och annat lösöre samt den avlidnes skulder såsom bolån. Dessa tillgångar och skulder kallas för dödsbo. Bouppteckningen ska skrivas under av arvingarna till den avlidne. Arvingarna kallas för dödsbodelägare.

Dödsboet är en juridisk person, och som alla juridiska personer behövs en legitimationshandling. Bouppteckningen är dödsboets legitimationshandling. Genom att en bouppteckning är upprättad och dödsboet är företrätt av dödsbodelägarna, så kan banker tillåta uttag den avlidnes konton vilket behövs för dödsboförvaltningen.

En bouppteckning är en allmän handling vilket betyder att den, enligt Tryckfrihetsförordningen, kan lämnas ut till vem som helst som begär ut handlingen av Skatteverket.

Förvaltning av dödsbo

Dödsboförvaltning är förvaltningen av dödsboet, detta kan innebära allt ifrån att betala räkningar och om den avlidne har en fastighet kan det vara att underhålla fastigheten.

Fullmakt för förvaltning av dödsbo
Det kan vara praktiskt att en av dödsbodelägarna sköter dödsboet. För detta behövs en fullmakt. Fullmaktsgivaren upprättar en fullmakt och utser en fullmaktstagare som ska företa rättshandlingar, exempelvis betala räkningar i fullmaktsgivarens namn gentemot tredje man, vilket kan vara en bank. Ett exempel hur en fullmakt kan fungera vid bouppteckning är när fullmaktstagaren är en av dödsbodelägarna, och det i fullmakten förekommer specifika instruktioner om vilka räkningar som ska betalas av.

Till höger på sidan kan du gratis ladda hem en lathund för bouppteckning.

Boutredningsman
I vissa fall kommer inte dödsbodelägarna överens om hur dödsboet ska skötas. Om det blir så, kan en ansökan skickas till tingsrätten om att utse en boutredningsman. Det blir då boutredningsmannen som förvaltar dödsboet fram till dess att dödsboet är avvecklat.

Om dödsbodelägarna föreslår en person som boutredningsman, så ska särskilt avseende tas till detta. Har dödsbodelägarna inte lämnat förslag till domstolen utses istället en advokat eller en jurist. Har en testamentsexekutor utsetts, utses den personen som boutredningsman, ifall det inte föreligger skäl som säger emot att testamentsexekutorn utses.

Ansökan om boutredningsman skickas till tingsrätten och avgiften är 900 kr. Boutredningsmannen tar ut en ersättning för tjänsten, vilket kan variera mellan ca. 1000–2000 kr i timmen. Boutredningsmannen kommer att ta över dödsbodelägarnas ansvar för dödsboet och dess förvaltning.

Skatteverkets roll

Skatteverket kommer att skicka ut ett informationsbrev till dig tidigast tre veckor efter att dödsfallet inträffat. Där kan du läsa om vilka kontor som handlägger bouppteckningar och du kan se den avlidnes personuppgifter. När bouppteckningen är klar ska den skickas till Skatteverket som tilldelar ärendet en handläggare. På Skatteverkets hemsida kan du ladda hem en blankett för bouppteckning och information om hur blanketten ska fyllas i.

I vissa särskilda fall behöver en bouppteckning inte skickas in till Skatteverket. Om den avlidne helt saknar tillgångar och försäkringar som kan täcka kostnaden för en bouppteckning så ska istället en dödsboanmälan göras till socialkontoret i den kommun där den avlidne var skriven. Socialkontoret kommer då att bedöma om det finns förutsättningar för en dödsboanmälan eller om en bouppteckning måste göras.

Om socialförvaltningen beviljar dödsboanmälan så ska denna registreras hos skatteverket och där igenom blir dödsboet avvecklat. Skulle en eventuell tillgång upptäckas efter att en dödsboanmälan har skickats in, kan en bouppteckning behöva upprättas.

Till höger på sidan kan du gratis ladda hem en lathund för bouppteckning.

Vad är kostnaden för en bouppteckning?

Många oroar sig för kostnaden för att göra en bouppteckning. Hur mycket det kostar varierar men kostnaden ska alltid betalas av dödsboet, det vill säga genom den avlidnes tillgångar. Priset för en bouppteckning kan variera beroende på faktorer som var du befinner dig i landet, hur komplex situationen är och den juridiska rådgivare du väljer att anlita.

Till höger på sidan kan du gratis ladda hem en lathund för bouppteckning.

Du kan givetvis göra bouppteckningen själv men om du anlitar en jurist eller en begravningsbyrå för att göra bouppteckningen så är kostnaden naturligtvis högre i storstadsområden. Om det är en komplicerad bouppteckningen med många olika tillgångar, skulder och arvingar så kommer den du anlitar att behöva lägga mer tid på att göra bouppteckningen och du debiteras då för fler timmar. Generellt kan man säga att kostnaden för en bouppteckningar brukar ligga på mellan 4 000 – 8 000 kronor. Rättsakuten erbjuder fast pris efter en genomgång av materialet. 

Hur lång tid har man på sig att göra en bouppteckning?

Till höger på sidan kan du gratis ladda hem en lathund för bouppteckning.

När någon avlider slås många av att det faktiskt innebär mycket arbete. Bouppteckningen är en del av allt som behöver ordnas. Tidsfristen för en bouppteckning är fyra månader och börjar från dödsdagen. Det brukar vara gott om tid att göra bouppteckningen men det kan upplevas som kort tid om man ska göra bouppteckningen själv och om det finns många tillgångar och skulder som ska redovisas.

Man kan i vissa fall få mer tid på sig att göra bouppteckningen. Det finns nämligen ett undantag från huvudregeln om fyra månaders tidsfrist och det avser boets beskaffenhet och annan särskild orsak. Ansökan om att förlänga bouppteckningen kan göras till Skatteverket och tiden man har på sig att ansöka om förlängning är tre månader från dödsdagen.

Blankett för bouppteckning

Om du vill kan du använda Skatteverkets blankett för bouppteckning men det inget krav. Om du ska göra bouppteckningen själv och inte vill använda blanketten kan du ändå använda den för att se vilka uppgifter som efterfrågas. Blanketten kan laddas ner antingen som ifyllningsbar pdf eller för utskrift. Skatteverket erbjuder även en broschyr men information om hur du fyller i blanketten. När bouppteckningen är klar skickar du den till någon av de tre kontor som finns angivna på blanketten.

Om du anlitar en begravningsbyrå eller en jurist för att göra bouppteckningen behöver du inte ordna någon blankett.

Till höger på sidan kan du gratis ladda hem en lathund för bouppteckning.

Bouppteckningsförrättning

Det ska finnas två bouppteckningsförrättare för en bouppteckning. Bouppteckningsförrättarna, alltså de som skrivit bouppteckningen, ska innan bouppteckningen färdigställs kalla till ett möte där man går igenom vilka tillgångar och skulder den avlidne hade och om det finns testamenten, äktenskapsförord eller fullmakter. Detta möte kallas för bouppteckningsförrättning.

Förrättningen är därmed ett möte där dödsbodelägarna, dödsbodelägarens förmyndare om dödsbodelägaren inte är myndig, boutredningsmannen, testamentsexekutorn, och förrättningsmännen bör närvara. Om den avlidne hade en make, maka eller en sambo så ska även denna person närvara vid förrättningen.

https://www.youtube.com/watch?v=QXzQAcETNsw

Till höger på sidan kan du gratis ladda hem en lathund för bouppteckning.

Vem kan vara bouppteckningsförrättare?
Bouppteckningsförrättaren ska enligt ärvdabalken vara en myndig privatperson som är en trovär­dig och kunnig person som för­står in­ne­bör­den av upp­gif­ten.

I praktiken kan vem som helst vara förrättningsman så länge denne inte har något intresse i arvet eller efterarvet. Förrättare kan inte vara dödsbodelägare eller företrädare för en dödsbodelägare, efterarvingar eller företrädare för efterarvinge, särskild boutredningsman eller boutredningsman, bouppgivare eller testamentsexekutor.

Förrättningsmännen ska intyga att uppgifterna som har lämnats stämmer och att allt i dödsboet har antecknats i bouppteckningen. Att begreppet två kunniga och trovärdiga män används innebär inte att förrättningsmännen måste vara män, det kan naturligtvis vara kvinnor.

Till höger på sidan kan du gratis ladda hem en lathund för bouppteckning.

Bouppgivare
Bouppgivare är den som har bäst kännedom om den avlidnes tillgångar och skulder, oftast en maka eller make. Om en person innehar rollen som förrättningsman, får personen inte utses som bouppgivare. Utöver detta, så finns det inga bestämmelser om vem som ska utses som bouppgivare. Bouppgivaren går på förrättningen igenom uppgifterna om tillgångar och skulder för de som samlats.

Ibland är ett dödsbo omfattande. Det kan exempelvis finnas mycket som ska antecknas i bouppteckningen eller finnas många dödsbodelägare. Då kan det komma att krävas att flera förrättningar hålls.

Tidsfrist för bouppteckningsförrättning
Det finns ingen bestämd tidsfrist för när bouppteckningsförrättningen ska vara. Den tidsfrist som är given är att bouppteckningen ska vara upprättad senast fyra månader efter dödsfallet. Förrättningen måste därmed kallas till och hållas innan den tidsfristen går ut.

Till höger på sidan kan du gratis ladda hem en lathund för bouppteckning.

Det kan vara svårt att organisera ett möte när det är många som ska delta. Bouppteckningsförrättaren ska därför i god tid skicka en kallelse till alla som ska närvara vid mötet, för att säkerställa att så många som möjligt kan delta under förrättningen. Det behöver vara minst en förrättningsman och bouppgivaren närvarandes på bouppteckningsförrättningen för att den ska kunna hållas.

Informationen som måste finnas med i en kallelse är följande: Information om dödsboet Förrättningsdatum Plats Bifogade dokument till kallelsen Underskrift från bodelningsförrättaren

Vilka ska närvara vid bouppteckningsförrättningen?
De personer som ska vara närvarande vid en bouppteckning är efterlevande make eller maka, sambo, samtliga dödsbodelägare, arvtagare som ärver enligt arvsrätt, efterarvingar samt testamentstagare. När den avlidnes make eller maka och sambo inte är dödsbodelägare ska de kallas till bouppteckningsförrättningen. Det behöver vara minst en förrättningsman och bouppgivaren närvarandes på bouppteckningsförrättningen för att den ska kunna hållas.

När den avlidnes make eller maka har ett oavslutat mål om äktenskapsskillnad, ska den avlidnes make eller maka kallas till bouppteckningsförrättningen. Under vissa omständigheter kan den avlidnes före detta make eller maka kallas. Efter bouppteckningsförrättning ska det i bouppteckningen anges vilka som närvarade vid bouppteckningsförrättningen.

Till höger på sidan kan du gratis ladda hem en lathund för bouppteckning.

Närvaro genom fullmakt
Om du inte kan närvara vid bouppteckningsförrättelsen och behöver upprätta en fullmakt, kan du följa länken här: Fullmakt vid bouppteckning samt arvskifte. Genom att fylla i all information om vem som är fullmaktsgivare, fullmaktstagare och vad fullmakten avser kan någon annan närvara vid bouppteckningsförrättningen för din räkning. Notera även att fullmaktsgivarens underskrift samt fullmaktstagarens underskrift av fullmakten behöver bevittnas av två personer.

Anlita Rättsakuten som bouppteckningsförrättare
Du kan anlita Rättsakuten som boppteckningsförrättare genom att kontakta oss via mail: [email protected] eller ringa oss på 08–384907. Vi har över tio års erfarenhet, gedigen kompetens och arbetar på ett professionellt sätt så att du kan känna dig trygg. Rättsakutens familjejurister har omfattande erfarenhet av familjerättsligt arbete.

Till höger på sidan kan du gratis ladda hem en lathund för bouppteckning.

Kan man göra en bouppteckning själv?

En bouppteckning kan upprättas av följande: Jurister Begravningsbyråer Privatpersoner

Det finns inget som hindrar att du gör bouppteckningen själv men är det många tillgångar och skulder eller om man känner sig osäker så kan det vara skönt att få hjälp med bouppteckningen av en jurist eller en begravningsbyrå. Även om du gör själva bouppteckningen själv så behöver du två oberoende förrättningsmän som kan intyga att uppgifterna stämmer.

Skatteverket har en mall för hur man upprättar en bouppteckning på egen hand. All information om vad en bouppteckning ska innehålla finns med i blanketten. Om du ska göra en bouppteckning själv kan du klicka på följande länk för att komma till skatteverkets blankett om bouppteckning: Skatteverket SKV 4600 Bouppteckning

Första sidan består av punkter som är bra att tänka på när man upprättar en bouppteckning själv.

https://www.youtube.com/watch?v=Ls1hmVJ1jPs Så fyller du i bouppteckningen: Fyll i uppgifter om den avlidne, namn, personnummer, adress, postort, dödsdag och medborgarskap. Fyll sedan i information om den avlidnes familjerättsliga ställning, om den avlidne hade en maka, make eller sambo eller registrerat partnerskap vid sin dödsdag, samt uppgifter om den personen. Fyll därefter i information om det finns dödsbodelägare eller efterarvingar och om dessa kommer att närvara personligen eller genom en fullmaktshavare. Det ska finnas information och kontaktuppgifter till den som blivit utsedd till ingivare, så att skatteverket kan kontakta ingivaren vid eventuella frågar om bouppteckningen. Nu ska du fylla i en förteckning över dödsboets tillgångar samt eventuella skulder. Det skall även antecknas om detta är giftorättsgods eller enskild egendom. I slutet av denna sida måste du anteckna bouppteckningskostnaderna samt begravningskostnaderna. Under kommande två sidor ska det finnas information om den avlidnes maka, make eller sambo eller registrerat partnerskap och den personens tillgångar samt eventuella skulder. Det ska även antecknas om det är giftorättsgods eller enskild egendom. Sista sidan består av övriga upplysningar som ska skickas in med bouppteckningen, detta kan vara ett äktenskapsförord, testamente eller andra upplysningar som är relevanta. Till sist ska förrättningsdagen antecknas, samt ska förrättningsmän och bouppgivaren skriva under bouppteckningen innan den skickas in till skatteverket.

Vad ska en bouppteckning innehålla?

Till höger på sidan kan du gratis ladda hem en lathund för bouppteckning.

Bouppteckningen redovisar dödsboets tillgångar och skulder. Bouppteckningen ska innehålla ganska mycket information; den avlidnes fullständiga namn, fullständiga adress, fullständigt personnummer, folkbokföringsort, familjerättslig ställning, dödsdag, samt om den avlidne inte har svenskt medborgarskap eller har dubbla medborgarskap så ska även denna information redogöras för.

Det ska finnas information om tillgångar och skulder som dödsboet hade vid dödsdagen. Dödsboets tillgångar inkluderar följande; pengar, bankkonton, aktier, värdepapper, försäkringar, fastigheter och lösöre. Det är ofta av intresse för dödsbodelägare att få kännedom om den avlidnes tillgångar och skulder. En bouppteckning ska även innehålla vilka som är dödsbodelägare, om den avlidne var gift och eventuell make eller maka finns så ska även giftorättsgods finnas med, alternativt ett äktenskapsförord. Om den avlidne hade en sambo ska det framgå av bouppteckningen och det finns testamenten så ska dessa anges i bouppteckningen.

Ingivare
Dödsbodelägarna ska utse en ingivare. Den som tar rollen som ingivare bör ha goda insikter i den avlidnes ekonomi. Det är ingivaren som sköter kontakten med Skatteverket och om Skatteverket har frågor angående bouppteckningen skickas dessa till ingivaren. Det är Skatteverket som godkänner bouppteckningen och när den är godkänd kommer den att skickas tillbaka till den person som blivit utsedd till ingivare.

Arvsavstående
Det ska anges i bouppteckningen om någon önskar avstå sitt arv, så kallat arvsavstående. Arvsavstående innebär att en arvtagare avstår rätten till sitt arv, när en arvtagare avstår sin rätt till arv kommer arvet att tilldelas nästa person i arvsordningen och den primära arvtagaren blir då inte dödsbodelägare. Arvtagaren som står efter i arvsordningen blir istället dödsbodelägare. För att avstå sitt arv, behöver arvtagaren skicka en avstående-handling till skatteverket, och utöver detta så behöver det noteras i bouppteckningen.

Att avstå sin rätt till arv är en form av överlåtelse, arvtagaren har således rätt att avstå och överlåta delar av, eller hela sin andel av arvet till nästa person i arvsordningen. Om en överlåtelse sker som berör delar av arvet, kvarstår arvtagaren som dödsbodelägare samtidigt som den mottagande arvtagaren också blir dödsbodelägare.

Till höger på sidan kan du gratis ladda hem en lathund för bouppteckning.

Underskrifter
Bouppteckningen skrivas under av följande personer; två förrättningsmän samt bouppgivaren. En ingivare ska vid denna tidpunkt ha blivit utsedd och dess kontaktuppgifter ska finnas med i bouppteckningen, så att Skatteverket kan återkoppla vid frågor.

Vad är en tilläggsbouppteckning?

Till höger på sidan kan du gratis ladda hem en lathund för bouppteckning.

Tilläggsbouppteckning är vad det låter som, det är ett tillägg till bouppteckningen. En tilläggsbouppteckning kan komma att bli aktuell i flera fall. Det kan vara att bouppteckningen har upprättats felaktigt och det saknas tillgångar eller skulder som inte har framställts i den. När dessa felaktigheter upptäcks, är tidsfristen en månad för att upprätta en tilläggsbouppteckning.

Det kan också bli aktuellt med en tilläggsbouppteckning om det saknas uppgift om särkullbarn, om kallelsen inte skett korrekt eller om bouppteckningen har upprättats och den avlidnes sambos tillgångar inte har antecknats samt värderats i den. Den avlidnes sambo kan därav begära skuldtäckning. När detta är fallet, är tidsfristen tre månader för att upprätta en tilläggsbouppteckning.

Får man tömma ett dödsbo innan bouppteckningen?

Till höger på sidan kan du gratis ladda hem en lathund för bouppteckning.

Nej, man får inte tömma ett dödsbo innan bouppteckning. Dödsboet är en juridisk person fram till dess att dödsboet är avvecklat. Dödsboet har samma juridiska rättigheter som alla andra juridiska personer. Detta innebär att allt i dödsboet ska finnas antecknat i bouppteckningen.

Om en dödsbodelägare till exempel avsiktligen förvärvar en förmögenhet genom dödsboet genom att inte anteckna det i bouppteckningen, så är detta förskingring. Skulle en dödsbodelägare exempelvis genom vilseledande, förvärva tillgångar från dödsboet och genom vilseledandet gynnas samt skapa skada för annan, vilket i detta fall är arvtagarna, så är detta bedrägeri.

Bouppteckning vid dubbelt medborgarskap

Även om den avlidne har dubbla medborgarskap så kan en bouppteckning behöva upprättas i enlighet med svensk lag. Om den avlidne har sin hemvist i Sverige vid dödsdagen, så ska den upprättas som vanligt även vid dubbla medborgarskap.

I vissa fall föreligger det skäl till varför en bouppteckning inte ska upprättas i det land den avlidne hade sin hemvist. Det inkluderar den avlidnes anknytning till landet, hur ofta den avlidne besökte landet, varför den avlidne besökte det landet och andra omständigheter som kan komma att vara relevanta.

Vid dubbla medborgarskap kan ett val göras, vilket kallas för lagval. Det innebär att ett val mellan vilket av ländernas lagar som ska tillämpas vid dödsfall. Har en person med svenskt medborgarskap dubbla medborgarskap, ska det undersökas om den avlidne har gjort ett lagval. Detta kommer att påverka bouppteckning, och om en sådan över huvud taget måste upprättas genom svensk lag.

Till höger på sidan kan du gratis ladda hem en lathund för bouppteckning.

Har den avlidne svenskt medborgarskap men vid sin dödsdag var bosatt utanför Sverige så ska en bouppteckning i enlighet med svensk lag inte upprättas. För det fall den avlidne var bosatt utanför Sverige, har gjort ett lagval till Sverige och hade tillgångar i Sverige, så ska en bouppteckning upprättas i enlighet med svensk lag.

Om den avlidne var bosatt utanför Sverige, inte gjort ett lagval till Sverige, men hade tillgångar i Sverige så ska en bouppteckning inte upprättas i enlighet med svensk lag.

Hur lång tid tar det att få ut sitt arv?

Efter att för­rätt­nings­mö­tet har av­slu­ta­ts ska boupp­teck­ning­en un­der­teck­na­ts av bo­upp­gi­va­ren och för­rätt­nings­män­nen. Bouppteckningen ska sedan skickas till Skatteverket i original och med en vidimerad kopia. Att få ett tidsperspektiv på hur lång tid det sen tar att få sitt arv kan kännas viktigt av olika anledningar.

Till höger på sidan kan du gratis ladda hem en lathund för bouppteckning.

Bouppteckning och arvskifte hänger ofta ihop. Processen består av tre delar; bouppteckning, bodelning och arvskifte. Här kan du läsa mer om hur ett arvskifte steg för steg går till. Det kan ta allt ifrån 2–15 månader för processen att bli färdigställd, fram till dess att arv delas ut. Det finns faktorer som påverkar hur lång tid det tar för processen att bli färdigställd.

Faktorer som kan påverka: Skatteverkets handläggningstid Om bouppteckningen är ofullständig En ansökan om dödsboanmälan som skickats till socialförvaltningen, dess handläggningstid samt en avslagen ansökan vilket leder till att en bouppteckning ska upprättas istället I vissa fall kan en arvstvist bli aktuell. När en arvstvist uppstår kan det dra ut på tiden ytterligare.

Exemplen ovan kan påverka hur lång tid det tar att få ut sitt arv från den avlidnes tillgångar och skulder. Därför kan det ta längre tid innan arvtagarna kan få ut sitt arv genom bouppteckning och arvskifte.

Dödsboavveckling
Dödsboavveckling är själva processen när dödsboet avvecklas. Det består av tre delar; bouppteckning, bodelning och arvskifte. När en bouppteckning har upprättats, bodelningen är sammanställd och arvskifte utdelat, så är dödsboet avvecklat.

Arvsordning
I den legala arvsordningen finns högst upp bröstarvingarna, det vill säga den avlidnes barn. Om barnen har avlidit ärver barnbarn, och har dessa avlidit, barnbarnsbarn. Bröstarvingarna ska ärva hälften var av arvslotten om inget testamente finns.

Till höger på sidan kan du gratis ladda hem en lathund för bouppteckning.

Testamente och laglott
Bröstarvingarna har alltid rätt till arv. Det innebär att den avlidne inte kan upprätta ett testamente och testamentera bort sina bröstarvingars rätt till sin laglott. Du har som bröstarvinge därmed alltid rätt att få ut din laglott även om det i testamente anges att hela arvet testamenteras bort. Du behöver i sådana fall dock kräva ut din laglott, du får den inte automatiskt.

Finns ett testamente så ska bröstarvingarna bara ärva hälften av arvslotten, och den halvan ska sen delas lika mellan bröstarvingarna. Den andra halvan av arvslotten ska tilldelas testamentstagarna. Det är arvslotten som utgör den avlidnes arv och hälften av arvslotten utgör bröstarvingarnas laglott.

Om bröstarvingar saknas
Har den avlidne inga barn gäller den andra klassen och föräldrarna står först i tur. Om föräldrarna har gått bort, så kommer den avlidnes syskon att stå först i tur. Har syskonen till den avlidne gått bort, är det syskonbarnen som står först i tur. Ifall den den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn gått bort, gäller den tredje klassen där mor och farföräldrar står först i tur, och om dessa har gått bort är det föräldrarnas syskon till den avlidne som står först i tur. Om inga arvingar finns och inget testamente har upprättats så ska arvet tilldelas den allmänna arvsfonden.

Till höger på sidan kan du gratis ladda hem en lathund för bouppteckning.

Tveka inte att kontakta oss om du har några frågor!