Du och din kompanjon, som startade bolaget tillsammans, är nu i en bitter konflikt. Ni kan inte enas om bolagets framtid, strategiska beslut eller ens den dagliga driften. Hela verksamheten är paralyserad av er konflikt, vilket kan leda till att bolaget saknar en beslutsför styrelse.
En delägartvist kan vara lika förödande som en extern kris. När kommunikationen bryter samman och förtroendet är borta kan hela bolagets värde snabbt förstöras.
Kontakta oss för en snabb och konfidentiell bedömning av din situation.
Risker med en tvist mellan delägare
En olöst ägarkonflikt förlamar bolaget. Viktiga beslut fattas inte, personalen blir osäker och kunderna känner av problemen. Värdet på bolaget sjunker för varje dag som går. I värsta fall slutar det med en destruktiv och kostsam rättsprocess som utraderar allt ni byggt upp, eller att bolaget försätts i konkurs på grund av handlingsförlamning.
Har ditt företag hamnat i en akut situation? Vi finns här för att hjälpa dig när det verkligen gäller. Oavsett om det handlar om ekonomiska utmaningar, personalbrist eller oväntade händelser som påverkar verksamheten, kan du räkna med vårt stöd.
Vi arbetar snabbt, strukturerat och lösningsorienterat för att stabilisera läget och skapa en tydlig väg framåt. Med erfarenhet och engagemang hjälper vi dig att ta kontroll över situationen, minimera risker och hitta hållbara lösningar.
Vad gör man vid en tvist mellan delägare?
Anlita juridisk hjälp så snart du kan för att minska eller undvika de negativa konsekvenserna av krisen. En jurist kan också minska det spända läget genom att fungera lite som en medlare mellan parterna. Här är några viktiga saker att tänka på om det finns en tvist mellan delägare.
- Ta in en extern medlare: En neutral tredje part, till exempel en erfaren jurist, kan hjälpa er att hitta en konstruktiv väg framåt. Målet kan vara att reparera relationen eller att komma överens om en ordnad separation.
- Aktieägaravtalet: Om ni har ett aktieägaravtal är det första steget att se vad det säger om tvistelösning, utköp (hembudsklausuler) eller deadlock-situationer. Avtalet är er gemensamma spelplan. Juristen hjälper er att tolka avtalet för att se hur den uppkomna situationen kan och ska lösas.
- Överväg de legala verktygen: Om ingen överenskommelse kan nås finns det tvingande regler i aktiebolagslagen. Vid allvarligt majoritetsmissbruk kan en minoritetsägare väcka talan om tvångslikvidation. Detta är en del av det minoritetsskydd i aktiebolag som lagen erbjuder.
Rättspraxis om tvist mellan delägare
Dom gällande generalklausulen i aktiebolagslagen
Vad händer om bolagsstämman, genom ett majoritetsbeslut, har fattat ett beslut om likvidation och om en minoritetsägare motsätter sig beslutet? I rättsfallet NJA 2013 s. 1250 var just detta den aktuella frågan. Högsta domstolen fann att beslutet inte stred mot generalklausulen i aktiebolagslagen.
Bolaget skulle inte driva någon fortsatt verksamhet och likviderades senare. Rörelsen såldes på offentlig auktion och aktieägarna i det sålda bolaget, förutom den som motsatte sig likvidationen, blev aktieägare i det nya bolag. Den tidigare verksamheten fortsatte att bedrivas under samma firmanamn som tidigare men i det nya bolaget.
Aktieägarna hade försökt komma överens men misslyckats vilket ledde till att aktieägaravtalet sades upp. Minoritetsägaren menade att det skett en överlåtelse av bolaget till underpris till en av majoritetsägarna och att minoritetsägaren inte fått vederlag. Likvidationsbeslutet ansågs, enligt minoritetsägaren, ha varit ett led i ett förfarande som har lett till en situation av det slag som generalklausulen tar sikte på.
Högsta domstolen fann att varken beslutet om likvidationen eller majoritetsägarnas agerande efter likvidationen stod i strid med generalklausulen i aktiebolagslagen.
Dom om tillsättande av syssloman
Tre personer ägde en restaurang tillsammans. Bolaget ingick avtal om inkråmsöverlåtelse och verksamheten lades ned. Minoritetsägaren i bolaget gick till tingsrätten och yrkade att bolaget skulle tvångslikvideras och att en särskild syssloman skulle förvalta bolagets egendom till dess att likvidationen avslutats.
Minoritetsägaren menade att de andra två delägarna uppsåtligen överträtt minoritetsskyddsreglerna i aktiebolagslagen och att det fanns risk för ytterligare överträdelser. Minoritetsägaren hade inte inte fått insyn i bolaget och majoritetsägarna hade inte samarbetat med den särskilda granskaren och försökt ogiltigförklara tillsättningen av granskaren. Dessutom var bokföringen inte lagenlig och värdeöverföringar hade gjorts till majoritetsägarna och deras ombud.
Minoritetsägaren menade sammantaget att de aktier om 1,7 miljoner kronor som förvärvats kommit att bli värdelösa.
Högsta domstolen beviljade minoritetsägarens yrkande och utsåg en syssloman att förvalta bolaget till dess att frågan om likvidationen avgjorts. Domstolen fann att majoritetsägarna missbrukat sitt inflytande i bolaget och att det fanns en påtaglig risk för ytterligare överträdelser vilket skulle skada minoritetsägarens rätt väsentligt.
Hur undviker man tvist mellan delägare?
Det viktigaste man kan göra är att komma överens om avtalsvillkor och tvistelösning när man startar företaget och fortfarande är överens. Man bör därför skriva ett tydligt aktieägaravtal som reglerar följande:
- Utträde och överlåtelse: Vad händer om en delägare vill sälja sina aktier? Säkerställ att övriga delägare har förköpsrätt och bestäm i förväg hur aktierna ska värderas (t.ex. genom en fastställd värderingsmodell).
- Arbetsinsats och lön: Definiera tydligt vem som ska arbeta i bolaget och hur stor ersättning som ska utgå, särskilt om ni har både aktiva och passiva delägare.
- Vinstutdelning: Hur mycket av vinsten ska delas ut årligen och hur mycket ska återinvesteras?
- Konkurrensklausuler: Hindra delägare från att starta konkurrerande verksamhet om de väljer att lämna bolaget.
- Skilsmässa eller dödsfall: Reglera vad som händer med aktierna om en delägare skiljer sig (aktiebolag kan ingå i en bodelning) eller avlider
Att driva företag genom ägardrivna företag kräver proaktivt agerande. Genom att ta fram skräddarsydda avtal i tid minimerar ni risken för framtida konflikter som annars kan paralysera verksamheten. Går du i tankar om att starta företag tillsammans med en kompanjon? Hör av dig till oss för att upprätta ett vattentätt aktieägaravtal som minimerar risken för att ni ska hamna i konflikt i framtiden.
FAQ
Vanliga frågor vid tvist mellan delägare.
Hur löser man ut en missnöjd delägare?
Enligt huvudregeln i aktiebolagslagen finns det ingen juridisk möjlighet att tvinga ut en annan delägare. Det vanligaste tillvägagångssättet är därför att förhandla och köpa ut delägaren. Detta kan ske genom att bolaget köper och drar in aktierna (minskar aktiekapitalet) eller att övriga delägare köper aktierna privat.
Vad händer vid 50/50-dödlägen?
Om två delägare äger hälften var och är oeniga, uppstår lätt ett så kallat dödläge. Om det saknas ett aktieägaravtal kan bolaget bli helt handlingsförlamat eftersom inga beslut kan fattas. Det kan leda till att bolaget måste likvideras. Många avtal innehåller därför skiljeklausuler eller “buy-sell”-klausuler.
På vilket sätt påverkar aktieägaravtalet situationen?
Ett aktieägaravtal är ett privat avtal mellan delägarna som kompletterar lag och bolagsordning.
Vad har man för alternativ för att lösa tvist med en delägare?
Tvister kan lösas genom förhandling och förlikning. Om tvisten är helt låst kan man behöva ta hjälp av en extern medlare, eller driva processen vidare rättsligt. Beroende på avtalet kan detta ske vid vanlig domstol eller genom ett konfidentiellt skiljeförfarande.
Är situationen akut? Kontakta oss direkt – vi kan stoppa processen inom 24 timmar.
