I detta avsnitt av Avtalsteologipodden analyserar vi hur profeterna i Gamla testamentet använder domstolsspråk för att föra fram sina budskap.

Genom juridiska metaforer förvandlas profetisk förkunnelse till ett rättsligt förfarande där Gud intar både åklagarens och domarens roll. Den rättsliga retoriken syftar till att formulera ett förbundsbrott – en civilrättslig kränkning av det gudomliga kontraktet – där Israel som part ställs till svars.

Vi undersöker även hur denna strategi liknar modern juridisk argumentation inom exempelvis rättsaktivism, där moraliska anklagelser framförs med juridisk form.

Rättsretorik i profetisk tradition

Jesaja 1:2–20

Gud kallar på vittnen – himlen och jorden – för att inleda en rättsprocess. Israel anklagas för kontraktsbrott: folket har brutit det förbund Gud etablerat. Profetens språk är genomsyrat av forensiska termer: uppror, skuld, dom, men också möjlighet till förlikning – ”Kom, låt oss gå till rätta med varandra”.

Jeremia 2

Här fortsätter anklagelsen. Israel har övergett den rättmätiga källan – Gud – och bytt ut den mot otillförlitliga ersättningar. Det är ett typiskt exempel på lojalitetsbrott inom ett förbundsförhållande, där kärnan i överträdelsen är kontraktsbrott snarare än lagbrott i egentlig mening.

Hosea 4:1–6

Profeten förmedlar Guds rättstvist med landets invånare. Anklagelsepunkterna gäller etiskt och socialt förfall: lögn, mord, stöld och otrohet. Bristen på kunskap och trohet gör att hela samhällsstrukturen bryts ned. Här formuleras inte bara ett juridiskt utan också ett samhällsmoraliskt förfall.

Mika 6:1–8

Gud kallar sitt folk till förhandling inför höjder och berg – symboliska åhörare. Här sker en formell anklagelse med en historisk bakgrund: Gud har befriat folket, men folket har brustit i sin lojalitet. Den juridiska formen avslutas med ett moraliskt krav: att handla rättvist, visa barmhärtighet och leva ödmjukt.

Rättslig tolkning och retorisk funktion

Profeternas användning av rättsterminologi tjänar flera syften. Juridisk form skapar auktoritet och struktur åt anklagelsen. Det definierar brottet – förbundsbrott – och skapar en processuell ram där Gud inte godtyckligt dömer, utan bygger sitt domslut på tydliga bevispunkter. Samtidigt fungerar det som en pedagogisk metod: genom att tala i rättsliga termer görs det moraliska budskapet begripligt och förankrat i kollektiv erfarenhet av dom, rättvisa och ansvar.

I modern rättsaktivism ser vi en liknande användning av juridisk retorik: tal om brott, ansvar, skuld och gottgörelse i syfte att väcka samvete och förändring.

Fördjupning

För dig som vill se hur dagens juridik behandlar brott mot avtal och hur påföljder fungerar i praktiken:

– Vad är ett avtalsbrott?
– Beräkning av skadestånd i avtalsförhållanden
– Påföljder vid köparens avtalsbrott

Lyssna även på Avtalspodden om hur rättsligt ansvar aktualiseras i praktiken:

– Vad händer när ett avtal bryts?
– Vanligaste misstagen företag gör gällande avtalsbrott