Undrar du om brott mot emissionsgarantiavtal kan leda till skadeståndsskyldighet? Då är LAB2- målet ett viktigt rättsfall för dig att ha koll på.
Om hur aktier tecknas i en nyemission
I 13 kap. 13 § ABL kan kan man hitta vilka formkrav som gäller för aktieteckning vid nyemission. Av 13 kap. 13 § ABL följer att när nya aktier ska tecknas så måste det ske på en teckningslista och teckningslistan måste innehålla emissionsbeslutet och eventuellt viss annan föreskriven information. Vidare följer det av bestämmelsen att det är möjligt under vissa förutsättningar att teckna aktier i bolagsstämmans protokoll eller genom betalning.
Om en aktieteckning har skett på något annat sätt än vad som framgår i 13 kap. 13 ABL så följer det av 13 kap. 14 § ABL att aktieteckningen är bindande mot tecknaren om det är så att emissionen har registrerats och aktietecknaren inte har sett till att anmäla felet hos Bolagsverket.
Om emissionsgarantiavtal
Ett aktiebolag får förr eller senare, av en anledning eller en annan, ett behov av kapitaltillskott. Den vanligaste finansieringsformen är att bolaget tar in främmande kapital, främst i form av traditionella lån. Ett alternativt sätt att få in rörelsekapital är att bolaget ökar sitt egna kapital genom att emittera nya aktier mot betalning, 11 kap. 1 § p. 2 och 13 kap. ABL.
Nyemission av aktier är sällan ett bolags förstahandsalternativ för att lösa det uppkomna kapitalbehovet bland annat eftersom det är en tidskrävande och kostsam process. Trots det svarar idag nyemissioner för en betydande del av svenska bolags kapitalförsörjning.
Att en nyemission blir fulltecknad är därför av yttersta vikt, inte bara för att bolaget ska kunna tillgodose sitt kapitalbehov utan också för att en misslyckad emission sänder mycket negativa signaler till marknaden om bolagets ställning och kan i sådana fall få allvarliga konsekvenser.
För att minimera de risker som är förknippade med en nyemission är det vanligt att emittenten ingår emissionsgarantiavtal. Man kan säga att en emissionsgaranti innebär att man åtar sig att teckna aktier om det behövs i en nyemission som sker i framtiden och får betalning i utbyte. Upplägget bygger på att garanten tar på sig att, för det fall att den stundande nyemissionen inte fulltecknas, teckna de aktierna finns kvar. För att på detta sätt allokera risken för nyemissionen får emittenten betala en provision till garanten, vanligen mellan tre och tio procent av garanterat belopp.
Garantiersättningen betalas vanligen ut oavsett om fyllnadsteckning har aktualiserats eller inte. Ett emissionsgarantiavtal har karaktär av föravtal och optionsavtal eftersom att förpliktelsen innebär ett åtagande att, givet vissa omständigheter, i framtiden genomföra en viss rättshandling.
Vi vill gärna tipsa dig om våra artiklar om likabehandling vid företrädesemission och om aktieägarskyddet vid företagsförvärv genom nyemission.
Labs2-målet
Ett viktigt rättsfall på området är NJA 2016 s. 107 som kallas för Labs2-målet.
Det som hade hänt var att det publika aktiebolaget Labs2 hade som verksamhet att utveckla affärsstödsystem för bredbandstjänster. Det skedde många nyemissioner i Lab2 under 1991-2006. Samtidigt som det skulle ske en nyemission i slutet av 2007 så uppstod tvisten.
I augusti 2007 så beslutade Lab2:s styrelse att aktiekapitalet skulle ökas med max ca 32 986 571 och att detta skulle ske genom nyemission av 329985714 aktier
Tanken var bolagets befintliga aktieägare skulle få företrädesrätt i emissionen. Labs2 ingick emissionsgarantiavtal med arton stycken privatpersoner som inte ägde aktier i Labs2, några av dessa garanter var svaranden i det aktuella målet. Garantiåtagandet betydde att garanterna skulle teckna ett visst antal aktier i bolaget om det var så att emissionen inte fulltecknades av bolagets befintliga aktieägare. Garanterna skulle då i gengäld få ett vederlag.
I garantiavtalet framgick att garanterna var skyldiga att teckna ett visst antal nyemitterade aktier i bolaget eller det lägre antal aktier som Labs 2 bestämde senast ett visst datum och att teckningskursen var högst 0,18 kr per aktie. Vidare framgick det att garanterna skulle betala teckningslikviden som var bestämd till ett visst belopp senast 30 november 2007. det framgick också att teckning skulle ske på en särskild teckningslista samt att ersättningen till garanterna på grund av garantiåtagandet skulle uppgå till 8% av garantibeloppet.
Bolaget höll en extra bolagsstämma i oktober 2007 och då beslutades på den extra bolagsstämman att nyemissionen skulle ske enligt vad styrelsen preliminärt hade beslutat. Bolaget arbetade då fram ett prospekt som innehöll vilka villkor som gällde för garantiåtagandet. Finansinspektionen valde då att godkänna prospektet och bolaget gick ut med information om nyemissionen i ett pressmeddelande.
Nyemissionen fulltecknades inte vilket ledde till att Labs2 behövde kräva att garanterna fullföljde sina åtaganden i enlighet med avtalet. Bolaget gick ut med ett pressmeddelande januari 2008 där det framgick att många garanter inte hade infriat sina åtaganden i enlighet med emissionsgarantiavtalet samt att ca 16,5 miljoner kr av garantibeloppet var obetald. Efter det gick bolaget ut med en till pressmeddelande där det framgick att då bolaget inte har nått framgång med de kraven på betalning som riktades mot garanterna så ville Trygghetsbolaget teckna aktier för den del av garantibeloppet som var obetald. Därefter så betalade Trygghetsbolaget in 16 539 287 till Labs2 och Trygghetsbolaget fick aktier motsvarande den summan och Labs2 överlät kraven bolaget hade på garanterna som inte hade infriat sina åtaganden till Trygghetsbolaget och emissionsbeslutet registrerades i aktiebolagsregistret.
Högsta domstolens bedömning
Högsta domstolen (”HD”) konstaterar i Labs2-målet att den tvistiga frågan inte är ifall ett teckningsåtagande är rättsligt bindande. Därför så behandlar inte domstolen vad emissionsgarantier kan få för aktiebolagsrättslig verkan. Att domstolen gjorde ett sådan avståndstagande leder till att det är klarlagt att det inte är möjligt för ett emitterande bolag att tvinga garanterna att fullfölja sina åtaganden att teckna aktier enligt vad som framgår i emissionsgarantin. Dock kan man av avgörandet dra slutsatsen att ett emissionsgarantiavtal kan få bindande verkan på det sättet att garanten kan bli skadeståndsskyldig på grund av avtalsbrott om den inte fullföljer sina åtaganden i enlighet med garantiavtalet.
Bedömningen av vilken rättsligt verkan ett åtagande om att göra en formbunden rättshandling har ska göras utifrån syftet med formkravet. Dietackninget finns flera syften bakom att det finns formkrav vid aktieteckningen, syftet med formkravet är framförallt att säkerställa att aktietecknare får kännedom om villkoren för emissionen inför teckningen och att det inte ska råda några oklarheter om vilka villkor som gäller för aktieteckningen. Man vill se till att skydda potentiella investerare och förhindra att det fattas förhastade beslut. Det som avgör vilken rättslig verkan emissionsgarantier har är om syftet med att det finns formkrav vid aktieteckningen talar emot att att skadestånd döms ut.
Det måste därför göras en helhetsbedömning av alla omständigheter i det enskilda fallet för att kunna komma fram till om emissionsgarantiavtalet är avtalsrättslig bindande eller inte. HD konstaterade att två krav måste vara uppfyllda för att emissionsgarantierna ska vara bindande. Garantiavtalet måste vara skriftligt och garanten måste ha fått information om vilka villkor och förutsättningar gäller för emissionen. Andra omständigheter som att garantiavtalet ska anses vara avtalsrättlig bindande är om garantiavtalet har blivit offentliggjord och om garantiprovision har erlagts.
Om det är så att man kommer fram till att emissionsgarantin är avtalsrättslig bindande så har bolaget rätt till ersättning enligt det positiva kontraktsintresset om det är så att garanten inte har fullgjort sitt åtagande enligt garantiavtalet. Beräkningen av skadeståndet ska göras utifrån bolagets perspektiv, detta innebär att skadeståndet ska motsvara det kapital som bolaget skulle ha fått in om garanten hade fullgjort sina åtaganden i enlighet med garantiavtalet och i det fallet får garanten inte några aktier. Detta gör att emissionsgarantiavtal i praktiken också är aktiebolagsrättslig bindande. Detta beror på att garanten inte har har något annat alternativ än att fullgöra sina åtaganden i enlighet med emissionsgarantiavtalet då den annans kommer få betala skadestånd utan att erhålla några aktier.
Kontakta oss om du har några frågor!
