Undrar du vilka de aktiebolagsrättsliga verkningarna är av att dotterbolag som är helägt av sitt moderbolag har lämnat ett koncernbidrag till moderbolaget? Då är koncernbidragsfallet ett viktigt rättsfall för dig att ha koll på.

Koncernbidrag

Om olovliga värdeöverföringar

I 17 kap. aktiebolagslagen (ABL) finns bestämmelser som syftar till att trygga aktiebolagets kapital. I 1 § första stycket föreskrivs att aktieägarna har endast rätt att erhålla bolagets tillgångar enligt vad som följer av reglerna om förvärv av egna aktier, vinstutdelning, utbetalning vid nedsättning av aktiekapitalet överkursfonden eller reservfonden samt vid utskiftning om bolaget träder i likvidation. Av 17 kap. 3 § ABL följer att en utdelning som görs till aktieägarna inte inskränka på bolagets egna bundna kapital och inte heller göras i strid med den försiktighetsregel som finns i andra stycket. Bestämmelserna träffar även annan kapitalanvändning som inte är en vinstutdelning men som innebär ett värdefrånhändande för bolaget, s.k. förtäckt utbetalning.

Om koncernbidrag

I de fall där ett dotterbolag lämnar koncernbidrag till ett moderbolag så är det fråga om en värdeöverföring enligt 17 kap. 1 § ABL. Koncernbidrag klassas antingen som en vinstutdelning eller som en annan affärshändelse som innebär att bolagets kapital minska och det inte är fråga om att värdeöverföringen är av en rent affärsmässig karaktär för bolaget.

Oavsett om koncernbidraget klassas som en vinstutdelning eller som en annan affärshändelse som innebär att bolagets kapital minskar och det inte är en värdeöverföring som är av rent affärsmässig karaktär för bolaget så följer det av 17 kap. 3 § att det inte är tillåtet att lämna koncernbidrag i de fall där koncernbidraget lämnas i strid med försiktighetsregeln eller när det inte finns täckning för bolagets egna bundna kapital.

Om koncernbidraget har lämnats i strid

Om koncernbidrag har lämnats i strid med ovan nämnda regler så är mottagaren återbäringsskyldig om denne har varit i ond tro. detta följer av 17 kap. 6 § ABL. Om det är så att det uppkommer en brist vid återbäringen exempelvis då mottagaren inte har möjlighet att betala eller på grund att mottagaren har varit i god tro så blir de som medverkat till beslutet om värdeöverföringen ersättningsskyldiga för bristen. Men då krävs det åtminstone oaktsamhet för ansvar.

Vidare så följer det av 18 kap. 4 § ABL att om det är så att värdeöverföringen klassas som en vinstutdelning så måste styrelsen yttra sig angående om den tänkte vinstutdelningen står i strid med reglerna som anges i 17 kap. 3 § ABL. I förarbetena anges att 18 kap. 4 § ABL utgör en borgenärsskyddsregel och att man därmed inte kan åsidosätta 18 kap. 4 § ABL ens om samtliga aktieägare samtycker till det.

LÄS MER OM AKTIEBOLAGSLAGEN – TRYCK HÄR

LÄS MER OM BOLAGSRÄTT – TRYCK HÄR

Koncernbidragsfallet

Ett viktigt rättsfall på området ät NJA 2015 s. 394 som kallas för Koncernbidragsfallet.

I målet var det fråga om en koncern som verkade inom offshoreindustrin. Det som hade hänt var att ett dotterbolag vilket ägdes helt av sitt moderbolag övertog en del av sitt dotterbolags verksamhet. Verksamheten som dotterbolaget övertog hade större skulder än tillgångar. på grund av detta så valde moderbolaget att utfärda ett skuldebrev om 83,5 miljoner kronor till förmån för dotterbolaget. Detta innebar med andra ord att dotterbolaget fick en verksamhet vars skulder översteg tillgångarna samt en fordran mot moderbolaget på ett belopp om 83,5 miljoner kronor.

Bolagsstämma i dotterbolaget

Under sommaren 2008 hölls det en bolagsstämma i dotterbolaget, vari dotterbolagets årsredovisning för år 2007 fastställdes. I årsredovisningen fanns det en bokslutsdisposition som uppgick till 32,5 miljoner kronor och benämndes koncernbidrag till moderbolaget. Ett par månader efter att bolagsstämman ägde rum gick dotterbolaget i konkurs och ungefär ett halvår efter det så gick även moderbolaget i konkurs.

Om man ser det utifrån ett traditionellt tekniskt synsätt så var inte koncernbidraget att betraktas som en värdeöverföring. Detta då koncernbidraget gavs till moderbolaget genom att beloppet 32,5 miljoner kronor som skulle gå till moderbolaget kvittades mot dotterbolagets fordran mot moderbolaget som uppgick till 83,5 miljoner kronor. Det kan också ses som att det är fråga som en eftergift i den meningen att dotterbolaget satte ner den fordran den hade mot moderbolaget med 32,5 miljoner kronor. Det innebar att resultatet blev att dotterbolagets fordran om 32,5 miljoner inte längre fanns kvar.

Konkursboet

Konkursboet valde att stämma dotterbolagets styrelse och kräva styrelseledamöterna på ett belopp om sammanlagt 32,5 miljoner kronor. Boet angav som skäl att koncernbidraget hade getts i strid med reglerna ABL avseende värdeöverföringar och att på grund av det så hade styrelseledamöterna ett bristtäckningsansvar.

Boet hävdade med andra ord att koncernbidraget inte borde ha delats ut då dotterbolagets ekonomi inte tillät att göra en så stor värdeöverföring och därmed så hade det skett en värdeöverföring som stod i strid med 17 kap. 3 § ABL. Vid tidpunkten då moderbolaget mottog koncernbidraget så var moderbolaget solvent men när frågan om återbäring så var moderbolaget insolvent och dessutom gått i konkurs.

Det innebar att moderbolaget inte kunde återbära något belopp. På grund av detta så ansåg konkursboet att styrelsen skulle ersätta bristen. Vidare så hävdade konkursboet att då styrelsen inte hade angett ett motiverat yttrande i enlighet med vad som framgår i 18 kap. 4 § BL så var det fråga om en olaglig värdeöverföring. styrelsen i sin tur gjorde gällande att om det konstateras att det är fråga om en olaglig värdeöverföring så återuppstår dotterbolagets fordran mot moderbolaget på 32,5 miljoner kronor och att det på grund av det inte skulle finnas något bristtäckningsansvar för styrelsen.

Högsta domstolens bedömning

Den första frågan i målet var om styrelseledamöter kan bli bristtäckningsansvariga enligt vad som följer av 17 kap. 7 § ABL i de fall där det är fråga om en värdeöverföring som har skett genom att ett helägt dotterbolag har gett sitt moderbolag koncernbidrag i form av en kvittning mot en fordran som dotterbolaget hade på moderbolaget. Den andra frågan var vilken rättsföljden ska vara när ett öppet redovisat koncernbidrag lämnats från ett dotterbolag till dess moderbolag med den enda aktieägarens samtycke, men utan att dotterbolagsstyrelsen upprättat ett yttrande i enlighet med 18 kap 4 § ABL.

Kvittning?

Högsta domstolen kom fram till att kvittning inte går att jämställa med betalning i de fall bestämmelsen om bristtäckningsansvar aktualiseras. Domstolen valde alltså att svara nej på den första frågan.  Högsta domstolen konstaterade att i det här fallet var det inte fråga om en sådan värdeöverföring som kunde återbäras i enlighet med reglerna i 17 kap. 6 § ABL. Om det var fråga om en olovlig värdeöverföring så skulle endast konsekvensen bli att moderbolaget inte skulle ha möjlighet att göra gällande rättshandlingen. I det fallet så skulle dotterbolagets fordran om 32,5 miljoner kronor mot moderbolaget fortfarande finnas kvar och därmed så skulle det inte finnas någon brist som styrelsen skulle vara skyldig att täcka.

Värdeöverföring

HD anförde som svar på den andra frågan att det aktuella förfarandet, där ett helägt dotterbolag lämnar ett koncernbidrag till moderbolaget, utgjorde en värdeöverföring till moderbolaget enlighet med reglerna i aktiebolagslagen. Därmed så måste värdeöverföringen följa samma regler som andra värdeöverföringar. Det vill säga de regler som föreskrivs i 17 kap ABL med anslutande bestämmelser.

Att det var fråga om en värdeöverföring som endast kom aktieägarna tillhanda, att värdeöverföringen redovisades öppet samt hade betydelse för den vinsten dotterbolaget genererade medförde inte enligt Högsta domstolen att det det var fråga om en sådan vinstutdelning i den meningen som avses i 17 kap. 1 § första stycket 1 p. ABL. Högsta domstolen anförde att den i målet aktuella värdeöverföringen därmed får anses vara en sådan förtäckt överföring som avses i 17 kap. 1 § 1 st 4 p. ABL. Högsta domstolen anförde att styrelsen av den anledningen inte varit skyldig att lämna något yttrande i enlighet med 18 kap 4 § ABL.

Detta för att värdeöverföringen i fråga enligt HD:s bedömning alltså inte utgjorde någon vinstutdelning som måste följa förfarandet i 18 kap ABL. Det förhållandet att något yttrande inte lämnats saknade därför enligt Högsta domstolen någon avgörande roll vid bedömningen av bristtäckningsansvaret enligt 17 kap. 7 § ABL.

Fredrik Jörgensen

Jurist Fredrik Jörgensen

fredrik.jorgensen@rattsakuten.se
070-7756334
08-55766324

Kontakta Rättsakutens jurister!