När titeln används som maktmedel
I Kvarnby Digital AB hände något som Anna först inte tog på allvar. Björn började underteckna
mejl som “VD”, presenterade sig så på möten med kunder och gav personalen instruktioner i
kraft av titeln. Problemet var bara att ingen utsett honom. Styrelsen, som består av Anna och
Björn, hade aldrig fattat något beslut om att Björn skulle vara verkställande direktör. Han hade
helt enkelt tagit titeln.
Det här är vanligare än man tror i en ägarkonflikt, eftersom vd-rollen är ett bekvämt maktmedel.
Den som framstår som vd kan styra den dagliga driften, ge order till anställda och uppträda utåt
som bolagets ansikte. Men en titel man tagit själv ger inte automatiskt den behörighet titeln
antyder, och de avtal en sådan person ingår kanske inte alls binder bolaget på det sätt han tror.
I den här artikeln reder vi ut vem som juridiskt är vd, skillnaden mellan behörighet och
befogenhet, vad som händer med avtal som ingåtts av fel person, och vilket ansvar den som
uppträder obehörigt kan dra på sig. Du hittar mer i vår översikt över företag i kris och i avsnittet om vd.
Vem är vd – juridiskt sett?
Det avgörande är enkelt men ofta förbisett: en verkställande direktör utses av styrelsen. Det är
ett formellt beslut som styrelsen fattar, och först genom det beslutet blir någon vd i lagens
mening. Det räcker alltså inte att kalla sig vd, att stå som vd på ett visitkort eller att utföra vd-
liknande uppgifter. Utan ett styrelsebeslut finns ingen vd.
En vd har sedan en bestämd roll. Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt de
riktlinjer och anvisningar som styrelsen ger. Den löpande förvaltningen omfattar de vardagliga
åtgärder som driften kräver, men inte sådant som med hänsyn till bolagets storlek är av ovanligt
slag eller stor betydelse – sådana frågor hör till styrelsen. Vd:s roll är alltså verklig men
avgränsad, och den vilar hela tiden på styrelsens mandat.
I ett litet ägarlett bolag är det lätt att det här blir informellt. Ofta finns ingen utsedd vd alls, utan
ägarna sköter driften gemensamt i egenskap av styrelse. Det är fullt tillåtet. Problemet uppstår
när en av dem, mitt i en konflikt, börjar agera som om han ensam vore vd – och därmed
försöker ge sig själv en behörighet som styrelsen aldrig beslutat om.
Behörighet och befogenhet – en skillnad som avgör
För att förstå vad en obehörig vd kan och inte kan ställa till med behöver man skilja på två
begrepp som låter lika men betyder olika saker: behörighet och befogenhet.
Behörighet är den yttre ramen för vad en företrädare kan göra med bindande verkan för bolaget
gentemot utomstående. En vd har enligt lagen behörighet att företräda bolaget och teckna dess
firma i frågor som rör den löpande förvaltningen. Det är en behörighet som följer av rollen och
som utomstående kan lita på.
Befogenhet är den inre gränsen – vad företrädaren faktiskt får göra enligt styrelsens
instruktioner och bolagets interna beslut. En vd kan ha behörighet att ingå ett avtal men sakna
befogenhet att göra det, till exempel för att styrelsen sagt nej.
Den springande punkten är vad som händer när någon överskrider sin befogenhet eller agerar
helt utan att vara utsedd. Då blir frågan om motparten var i god tro, alltså om den utomstående
visste eller borde ha förstått att personen saknade rätt att binda bolaget.
Vad händer med avtal som en obehörig person ingår?
Här blir det praktiskt. Om Björn, utan att vara utsedd vd, sluter ett avtal i bolagets namn, är
bolaget då bundet?
Svaret beror på omständigheterna. Är personen över huvud taget inte utsedd och saknar all
ställning som ger behörighet, är utgångspunkten att bolaget inte blir bundet, eftersom han
saknade rätt att företräda det. En utomstående som ingår avtal med någon som påstår sig vara
vd tar alltså en risk om personen inte är registrerad eller annars styrkt som behörig.
Men verkligheten är sällan så ren. Om bolaget genom sitt agerande har gett intryck av att
personen företräder det – låtit honom uppträda som vd, agera utåt och tidigare godkänt hans
åtgärder – kan en motpart i god tro ibland skyddas, och bolaget kan bli bundet trots att något
formellt beslut saknas. Det här kallas ibland för att en behörighet uppstått genom bolagets eget
handlande. Därför är det viktigt att styrelsen agerar snabbt och tydligt när någon obehörigt utger
sig för att vara vd: ju längre bolaget passivt låter det pågå, desto större är risken att
utomstående faktiskt kan lita på titeln.
För den som drabbas, som Anna, är slutsatsen dubbel. Dels bör bolaget snabbt klargöra utåt
vem som faktiskt får företräda det. Dels bör man dokumentera att Björns agerande skett utan
styrelsens beslut, så att bolaget i efterhand kan ifrågasätta avtal han ingått där motparten inte
var i god tro.
Vilket ansvar drar den obehörige på sig?
Den som uppträder som företrädare utan att ha rätt till det kan bli personligt ansvarig. En
grundtanke i avtalsrätten är att den som handlar i någon annans namn utan behörighet själv kan
få svara mot motparten, eftersom han föreställt en behörighet som inte fanns. Det innebär att
Björn riskerar ett eget ansvar gentemot dem han slutit avtal med, om det visar sig att bolaget
inte blir bundet.
Därutöver finns ett bolagsrättsligt skadeståndsansvar. En styrelseledamot eller vd som
uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget kan bli skadeståndsskyldig mot det. Om Björns
agerande – att ta sig vd-makt och fatta beslut han inte hade rätt till – orsakar bolaget skada, kan
det ligga till grund för ett skadeståndskrav. I allvarliga fall kan ageranden i en ägarkonflikt också
få straffrättsliga sidor, något vi återkommer till senare i serien.
Caset: så bör Anna agera
För Anna är det första steget att få klarhet i vad styrelsen faktiskt beslutat – vilket i det här fallet
är ingenting, eftersom ingen vd utsetts. Därefter bör bolaget, i den mån det går, klargöra utåt
vem som är behörig att företräda det, så att kunder och leverantörer inte vilseleds. Hon bör
säkra dokumentation som visar att Björn agerat utan mandat, och vid behov ifrågasätta de avtal
han ingått. Eftersom frågan om vem som får teckna bolagets firma hänger nära ihop med det
här tar vi upp den separat i nästa artikel om firmateckning i strid.
Vd eller styrelse – vem bestämmer egentligen?
En del av problemet med en självutnämnd vd är att han ofta tar sig mer makt än till och med en
riktig vd skulle ha. Det är därför värt att vara tydlig med gränsen mellan vd:s och styrelsens
roller, eftersom den gränsen är central i en konflikt.
Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter. Det är
styrelsen som drar upp riktlinjerna, fattar de stora och principiella besluten och utövar tillsyn
över hur bolaget sköts. Vd:s roll är att sköta den löpande förvaltningen inom de ramar styrelsen
satt. Vd får alltså inte på egen hand fatta beslut som är av ovanligt slag eller stor betydelse –
sådant ska upp till styrelsen, om det inte är omöjligt att avvakta utan väsentlig nackdel för
bolaget.
I ett tvåägarbolag som Kvarnby Digital betyder det att de riktigt viktiga frågorna hör hemma i
styrelsen, där Anna och Björn är jämbördiga. När Björn försöker använda en påhittad vd-titel för
att avgöra sådana frågor på egen hand, kringgår han inte bara kravet på att vd ska utses – han
kringgår också den maktdelning mellan vd och styrelse som lagen bygger på. Att förstå den
skillnaden hjälper dig att se exakt var hans agerande brister: han saknar både rätten att vara vd
och rätten att ensam fatta de beslut han fattar.
Vad du bör göra om någon obehörigt utger sig för att vara vd
Kontrollera först vad styrelsen faktiskt beslutat och vad som är registrerat hos Bolagsverket.
Klargör inom bolaget, och vid behov utåt, vem som har rätt att företräda det. Dokumentera den
obehöriges agerande och de avtal som ingåtts. Agera snabbt, eftersom passivitet kan skapa ett
intryck utåt av att personen företräder bolaget. Och ta in juridisk hjälp för att bedöma vilka avtal
som binder bolaget och om det finns grund för skadestånd.
Vanliga frågor om obehörig vd
Räcker det att kalla sig vd för att vara det?
Nej. En vd utses av styrelsen genom ett beslut. Utan ett sådant beslut är man inte vd i lagens
mening, oavsett vilken titel man använder.
Blir bolaget bundet av avtal som en obehörig vd ingår?
Utgångspunkten är nej om personen helt saknar behörighet. Men om bolaget gett intryck av att
personen företräder det kan en motpart i god tro ibland skyddas, och bolaget bli bundet.
Kan den som obehörigt agerar som vd bli personligt ansvarig?
Ja. Den som handlar i bolagets namn utan behörighet kan själv få svara mot motparten, och
kan dessutom bli skadeståndsskyldig mot bolaget om agerandet orsakar skada.
Vad är skillnaden mellan behörighet och befogenhet?
Behörighet är den yttre ramen för vad en företrädare kan göra med bindande verkan mot
utomstående. Befogenhet är den inre gränsen för vad han får göra enligt interna beslut.
Rättskällor att hänvisa till: aktiebolagslagen (2005:551) 8 kap, bestämmelserna om vd:s
uppgifter och om företrädare och firmateckning (omkring 8 kap 27–36 §§), samt avtalsrättens
regler om handlande utan behörighet. Kontrollera gällande lydelse och paragrafnumrering före
publicering.
Granskad: Fredrik Jörgensen– 08/07-26
Uppträder en delägare som vd utan att vara utsedd? Boka rådgivning, så reder vi ut vad
som faktiskt binder bolaget och hur du skyddar det.
Den här artikeln är allmän information och inte juridisk rådgivning i ett enskilt fall.
