Du har beställt en vara online. Kanske en födelsedagspresent, nya möbler eller bara något du sett fram emot. Leveranstiden passerar. Dagarna blir till veckor. Du uppdaterar spårningslänken, men inget händer. Säljaren svarar med undvikande standardsvar, om de svarar alls. Frustrationen växer – du har betalat för en vara du inte fått. Denna situation, som juridiskt kallas dröjsmål, är ett av de vanligaste problemen vid e-handel. Men du är inte maktlös. Konsumentköplagen ger dig en tydlig verktygslåda för att hantera situationen.
Detta blogginlägg är det elfte i Rättsakutens serie ‘Trygg handel på nätet’. Vi förklarar steg för steg vilka krav du kan ställa när säljaren är i dröjsmål med leveransen och hur du går tillväga för att antingen få din vara eller pengarna tillbaka.
Vad är “dröjsmål” enligt lagen?
Dröjsmål uppstår när säljaren inte levererar varan alls, eller levererar den för sent, och detta inte beror på dig som köpare. Enligt 3 kap. Konsumentköplagen (KKL) ska varan avlämnas inom den tid ni har avtalat om.
- Avtalad tid: Om webbutiken angav “Leverans inom 3-5 arbetsdagar”, är de i dröjsmål på den sjätte arbetsdagen.
- Ingen avtalad tid: Om ingen specifik leveranstid har avtalats, säger lagen att varan ska levereras utan onödigt dröjsmål och senast 30 dagar efter att avtalet ingicks.
Det är säljarens ansvar att se till att varan når dig. De kan inte skylla på sitt fraktbolag. Ditt avtal är med säljaren, och säljarens avtal är med fraktbolaget. Det är säljarens problem att lösa logistiken.
Påföljdstrappan vid dröjsmål: Dina verktyg i ordningsföljd
När säljaren är i dröjsmål kan du som köpare vidta åtgärder enligt en specifik hierarki, precis som vid fel på varan.
1. Hålla inne betalningen (3 kap. 3 § KKL)
Detta är ditt första och mest grundläggande verktyg. Du har rätt att hålla inne så mycket av betalningen som krävs för att ge dig säkerhet för ditt krav. I praktiken innebär detta att om du beställt mot faktura, ska du inte betala den. Kontakta istället fakturabolaget (t.ex. Klarna) och meddela att du bestrider fakturan på grund av utebliven leverans. Har du redan betalat kan du inte “hålla inne” betalningen, utan får gå vidare till nästa steg.
2. Kräva fullgörelse (3 kap. 4 § KKL)
Ditt primära krav är att säljaren ska fullgöra köpet, det vill säga leverera varan. Du måste meddela säljaren att du håller fast vid köpet och kräver leverans. Säljaren är skyldig att leverera, så länge det inte föreligger ett oöverstigligt hinder (t.ex. att en unik, specialtillverkad vara har förstörts i en brand) eller om det skulle kräva orimliga uppoffringar.
3. Häva köpet (3 kap. 5 § KKL)
Om du tröttnat på att vänta kan du ha rätt att häva köpet, det vill säga avbryta affären och få pengarna tillbaka. Rätten att häva beror på hur allvarligt dröjsmålet är:
- Väsentlig betydelse: Du kan häva köpet om dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig. Exempel: Du har beställt en studentklänning som inte levereras i tid till studenten. Då har dröjsmålet definitivt varit av väsentlig betydelse.
- Tilläggstid: Om dröjsmålet inte är väsentligt, eller om du vill vara på den säkra sidan, kan du sätta ut en tilläggstid. Du meddelar säljaren skriftligt: “Jag kräver att ni levererar varan senast [ange ett specifikt datum, t.ex. 14 dagar framåt]. Om leverans inte har skett då, kommer jag att häva köpet.” Om säljaren inte levererar inom denna nya, skäliga tidsfrist, får du alltid häva köpet, oavsett om dröjsmålet var väsentligt från början. Att sätta en tilläggstid är det säkraste sättet att skaffa sig rätten att häva.
- Vid hävning: Om du häver köpet ska säljaren utan onödigt dröjsmål betala tillbaka allt du har betalat.
4. Skadestånd (6 kap. KKL)
Utöver att kräva leverans eller häva köpet kan du ha rätt till skadestånd för kostnader som dröjsmålet har orsakat dig.
- Exempel: Säljaren levererar inte den nya spisen i tid, vilket tvingar dig att äta ute i en vecka. Du kan då kräva ersättning för de skäliga merkostnader detta inneburit. Eller om du tvingas köpa en dyrare, motsvarande vara från en annan butik (ett “täckningsköp”) för att du behöver den snabbt, kan du kräva ersättning för prisskillnaden.
- Bevis och kontrollansvar: Du måste kunna bevisa dina kostnader (spara kvitton!). Säljaren kan undgå skadeståndsskyldighet om de kan visa att dröjsmålet berodde på ett hinder utanför deras kontroll som de inte skäligen kunde förväntas ha räknat med (t.ex. krig, naturkatastrofer, eller plötsliga, oförutsägbara importstopp). Problem med deras vanliga leverantör eller hög orderingång räknas normalt inte som en giltig ursäkt.
Exempel och fallstudier från podden: När väntan blir en tvist
I poddavsnittet När leveransen dröjer – vad kan du kräva? diskuteras praktiska exempel.
- Bedrägerifallen (ARN, SVT, Brå): En utebliven leverans kan vara mer än bara ett logistikproblem – det kan vara ett rent bedrägeri. Om säljaren slutar svara och spårningslänken är falsk, har du troligen blivit lurad. I detta läge är ditt val av betalmetod avgörande. Hade du betalat med kreditkort eller Klarna kan du få hjälp av dem. Hade du betalat med Swish i förskott är situationen mycket svårare.
- Dropshipping-fallet (Konsumentverket): Avgörandet är viktigt även vid dröjsmål. Det bekräftar att du kan ställa krav enligt svenska KKL (inklusive rätten att häva och kräva skadestånd) mot en utländsk säljare som riktar sig mot Sverige. Du behöver inte acceptera ursäkter som hänvisar till deras lokala lagar eller långa frakttider från Asien om de utlovat något annat.
Lathund – Steg-för-steg när din vara är sen
- Kontakta säljaren skriftligt: Så fort den utlovade leveranstiden har passerat, skicka ett mejl. Fråga var din vara är och när du kan förvänta dig leverans. Var artig men bestämd. Ange ordernummer.
- Håll fast vid köpet eller sätt tilläggstid: I samma mejl, eller i ett uppföljande, välj strategi.
- Alternativ A (Du vill ha varan): “Jag håller fast vid köpet och kräver att ni fullgör leveransen omgående.”
- Alternativ B (Du vill kunna häva): “Jag ger er härmed en slutgiltig tilläggstid för leverans till och med [datum, 14 dagar framåt]. Om jag inte har mottagit varan då, kommer jag att anse köpet hävt.”
- Häv köpet: Om säljaren inte levererar inom tilläggstiden, skicka ett nytt mejl: “Eftersom ni inte levererat min beställning inom den angivna tilläggstiden, häver jag härmed köpet i enlighet med 3 kap. 5 § Konsumentköplagen. Jag kräver full återbetalning av [belopp] kr inom 14 dagar.”
- Bestrid fakturan / Gör kortreklamation: Parallellt med att du kommunicerar med säljaren, agera mot din betalningsleverantör. Pausa fakturan hos Klarna eller inled en “chargeback” hos din kreditkortsbank.
- Anmäl till ARN: Om säljaren vägrar återbetalning trots att du har hävt köpet på korrekta grunder, anmäl ärendet till Allmänna reklamationsnämnden.
Slutsats: Använd lagens verktyg för att ta tillbaka kontrollen
Att vänta på en försenad leverans är frustrerande, men du är långt ifrån maktlös. Konsumentköplagen ger dig en tydlig och kraftfull process för att hantera säljarens dröjsmål. Genom att agera metodiskt, kommunicera skriftligt och förstå dina rättigheter att kräva leverans, sätta en tilläggstid och slutligen häva köpet, kan du ta tillbaka kontrollen och säkerställa att du antingen får varan du betalat för eller pengarna tillbaka.
Lyssna på podden & kontakta oss
För fler detaljer och exempel, lyssna på podden Trygg handel på nätet – avsnitt 10: När leveransen dröjer – juridiska krav.
Behöver du hjälp att häva ett köp eller kräva skadestånd på grund av sen leverans? Kontakta oss på Rättsakuten.
