Är du banktjänsteman och undrar över din behörighet och om du om du får ingå ett bindande överenskommelse åt bankens vägnar som innebär att låntagarens betalningsansvar endast sträcker sig till det belopp som kan utfås ur en fastigheten? Då är Ansvarsbegränsningsfallet ett viktigt rättsfall för dig att hålla koll på.
Vad finns det för olika typer av fullmakter?
Ställningsfullmakt
Med ställningsfullmakt menas att någon intar en yttre ställning, varmed brukar förbindas viss fullmakt att företräda någon. Tolkningen av ställningens innebörd motsvarar vad som enligt lag eller sedvänja anses vara förbundet med ställningar av ifrågavarande art. Ställningsfullmakt finns lagfäst i 10 § avtalslagen. Man får alltså fullmakt genom anställning. Behörigheten grundas på lag och sedvänja. Det finns inget formkrav på anställningsavtal.
Toleransfullmakt
Toleransfullmakt innebär att huvudmannen tolererar något som egentligen inte får göras enligt ställningsfullmakten. Huvudmannen kan ju retihabera fullmäktigens handling i efterhand. Om detta sker ofta skapas ett intryck att fullmäktigen får göra såhär och då uppstår en befogad fullmakt.
Kombinationsfullmakt
Det är inte en upprepad handling av samma slag som skapar en fullmakt (toleransfullmakt) utan det är en kombination av olika omständighet som skapar fullmakten.
Tillitsfullmakt
Är en särskild variant av tolerans – och kombinationsfullmakter. Man tittar på hur har företaget har organiserat sig och vad tredje man typiskt sätt tror när den interagerar med bolaget om vad den anställde har för behörighet ingå för avtal. Om tredje man har fog att tro att behörighet hos den fullmäktige finns så blir avtalet giltig.
Ansvarsbegränsningsfallet – om banktjänstemans behörighet
Ett viktigt rättsfall om banktjänstemäns behörighet är NJA 2001 s. 191 del II som kallas för Ansvarsbegränsningsfallet.
Det som hade hänt var att en rederirörelse bedrevs på en fastighet. Fastigheten ägdes inte av den som bedrev rederirörelsen utan det var istället dennes tre barn som ägde fastigheten. Barnen lånade pengar från Nordbanken och gav som säkerhet en kontorsfastighet samt en bostadsfastighet. Lånet som barnen tog omsattes och amorterade. Därefter omsattes lånet genom att barnen tog ytterligare ett lån på ungefär 2 miljoner EUC och banken fick endast säkerhet i kontorsfastigheten för det lånet.
Vid tidpunkten då det lånet togs skickade kontorschefen ett brev till barnet, i brevet framgick det att banken inte tänker ta betalt ur någon annan tillgång än kontorsfastigheten som var den fastigheten som utgjorde säkerhet för lånet. När lånet därefter förföll till betalning så täckte inte fastighetens värde lånefordringen.
en person bedrev rederirörelse på en fastighet som ägdes av dennes tre barn. Barnen upptog ett lån i Nordbanken med säkerhet i en kontorsfastighet och även i en bostadsfastighet som ägdes av barnen. Lånet omsattes och amorterades, för att sedan omsättas genom upptagande av ett nytt lån på cirka 2 miljoner ECU med säkerhet endast i kontorsfastigheten. I samband med lånet skrev bankens kontorschef ett brev till barnen där det bland annat angavs att banken inte skulle komma att ”kräva betalning ur annan tillgång” än den pantsatta fastigheten. När lånet förföll räckte inte fastighetens värde för att täcka lånefordringen.
Barnen gjorde gällande att på grund av överenskommelsen som hade ingåtts med kontorschefen och som denne sedan bekräftade i brevet som skickades till barnet så sträckte sig betalningsansvaret gentemot banken endast till vad som kunde utfås från fastigheten. Här kan du läsa mer om chefers behörighet.
Högsta domstolens bedömning
Frågan i målet var om kontorschefen var behörig att ingå överenskommelsen med barnen vari det framgick att betalningsansvaret mot banken endast utsträckte sig till vad som kunde utfås från fastigheten.
Högsta domstolen inhämtade ett yttrande från bankföreningen. Högsta domstolen började med att göra en hänvisning till uttalandet som gjordes i NJA 2001 s. 191 del I där det framgick att det många gånger finns skäl att anse att en banktjänsteman är behörig när den ingår avtal med en kund oberoende av vad som framgår av de interna regler som banken har.
Vidare valde Högsta domstolen att redogöra för bankföreningens yttrande och konstaterade att banktjänstemannen ingå den här typen av kreditavtal vilket följde av den sedvänjan Bankföreningen redogjorde för i sitt yttrande. Vidare konstaterade Högsta domstolen så sträckte sig banktjänstemannens behörighet till att även omfatta utformningen av villkor som görs i det enskilda fallet och dessutom också ändringar som görs i dessa villkor.
Högsta domstolen konstaterade att trots att det i det här fallet var fråga om villkor med en ovanlig konstruktion då den innebar att låntagaren gavs frihet från personligt betalningsansvar så konstaterade Högsta domstolen att det inte föll utanför behörigheten att ingå sådana typer av överenskommelser. Med andra ord så grundades kontorschefens behörighet på ställningsfullmakt och överenskommelsen var därmed bindande för bolaget.
Precis som i fallet NJA 2001 s. 191 så började Högsta domstolen med att konstatera att banktjänstemannen i viss mån var behörig att ingå vissa typer av avtal, i det här fallet så konstaterade Högsta domstolen att banktjänstemannen var behörig att ingå kreditavtal i den omfattningen det var fråga om. Därefter konstaterades att trots att det var fråga om villkor med en ovanlig konstruktion så var banktjänstemannen behörig att avtala om dessa villkor. I det här fallet så ansåg Högsta domstolen att villkoret i detta fall inte var av så stor betydelse sett från en ekonomisk eller principiellt synpunkt att den föll utanför banktjänstemannens behörighet.
Tveka inte att kontakta oss om du har några frågor!
