På vintern kan is och snö snabbt skapa konflikter mellan grannar.
Det kan handla om att grannen låter bli att skotta snö framför sin fastighet, eller att snö skyfflas över på fel tomt. Ibland så faller istappar ner och skapar direkt fara.
För villaägare och bostadsrättsföreningar gäller ett ansvar att hålla gångbanor fria från halka. När grannar missköter detta, så kan det leda till både irritation och juridiska problem.
Om fastighetsägaren, eller den som ansvarar för marken, brister i sin skyldighet när det gäller snöröjning, isborttagning eller sandning, och någon skadar sig på grund av detta – så kan det leda till skadeståndsansvar.
Vad säger lagen?
Det finns flertalet bestämmelser som rör skyldighet att röja snö och is. Om det rör sig om skada på grund av bristande snöröjning, så kan även skadeståndslagen bli aktuell, om man vill söka skadestånd.
De mest relevanta lagarna är:
- Jordabalk (1970:994): Särskilt 3 kap. 1 § vilket handlar om att man ska visa “skälig hänsyn till grannarna”.
- Ordningslagen 3 kap. 3 § som anger fastighetsägare eller den som nyttjar fastighets ansvar ( ej hyresgäster i ett flerfamiljehus) att utan oskäligt dröjsmål avlägsna snö och som kan rasa ner och skada personer eller egendom från tak.
- Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 2 § st. 1 vilket anger att kommun respektive fastighetsägares skyldigheter gällande gaturengöring, snöröjnings och liknande åtgärder.
- Kommunala föreskrifter: Många kommuner har egna detaljerade bestämmelser som bygger på ordningslagen.
Har du åsikter om kommunens eller grannens snöröjning eller halkbemkämpning?
Kontakta juristerna på Rättsakuten | Vi kan vägleda dig →
Vilket ansvar för snöröjningen har kommunen?
Kommunen ansvarar för gaturengöring, snöröjning och liknande åtgärder på gator, torg, parker och andra allmänna platser som är redovisade i detaljplan, där kommunen är huvudman.
Detta gäller inte bara där staten är väghållare. Snöröjning utgör inte direkt en störning, även om den ibland pågår om natten och boende kan väckas av buller och ljus.
Vilket ansvar för snöröjningen har fastighetsinnehavaren?
Fastighetsinnehavaren är skyldig att utföra samma åtgärder inom områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark. Vilket oftast innefattar gångbanor, trottoar och andra ytor i direkt anslutning till fastigheten.
Kommunen kan ålägga fastighetsinnehavare att utföra uppgifter som avses i 2 § st.1, i fråga om gångbanor, eller andra utrymmen utanför fastigheten som behövs för gångtrafiken.
Om fastighetsinnehavaren inte uppfyller denna ålagda skyldighet, så kan denna bli skadeståndsskyldig för skador som uppkommer som följd av detta på kommunens mark. Detta eftersom det kan vara ett problem för den som har svårt för att gå.
Även om ansvaret ligger på en specifik fastighetsägare, kan snö och is från en fastighet påverka angränsande ytor och därmed även grannar indirekt.
Vilket ansvar har en villaägare?
Snö från ditt tak eller tomt
Du får inte skotta snö från din tomt så att den blockerar din grannes infart, skadar deras egendom eller skapar en oacceptabel risk för halka på deras mark.
Takras: viktigt att ta skälig hänsyn
Om snö och is rasar från ditt tak och skadar din grannes egendom eller skapar en farlig situation, har du sannolikt inte tagit “skälig hänsyn”.
Scenariot omfattas även av ordningslagen 3 kap. 3 §, eftersom röjningen av snö och is på taket ska ske på sådant sätt, att det inte därigenom uppkommer risk för att personer eller egendom på offentlig plats skadas. Trafiken på platsen får inte heller onödigtvis störas eller hindras.
Vanligen måste området där snön skottas ner, avgränsas med bockar eller dylikt, varningsmärken eller vakter behöver placeras ut.
Den som är skyldig att avlägsna snö och is får anses vara skyldig att – såvida inte särskilda bestämmelser eller överenskommelser gäller – sammanföra och ta bort den snö och is som har kastats ned på den offentliga platsen.
Avrinning
Du bör undvika att smältvatten från din fastighet leds in på grannens fastighet, på ett sätt som orsakar problem eller skada, till exempel genom att bilda is. Bedömningen av vilken “skälig hänsyn” som ska tas tar hänsyn till vad som är praktiskt möjligt att göra, hur allvarlig störningen är, och hur man normalt hanterar sådana situationer i området.
Rättsfall om snöröjning och is
Dom om störande ljud och ljus från snöröjning
Miljödomstolen har i ett fall gällande störande ljud och ljus nattetid från snöröjning, funnit att denna störning enbart är tillfällig, att den äger rum endast under vissa delar av året. Samt att det inte spelar någon roll om det rör sig om störningar varje natt under den givna perioden.
Skadestånd för halkskada
| Juridiskt fall |
NJA 1971 s. 119, adresserar ett fall, där en kvinna skadas efter att ha halkat på en plogad, men inte sandad gångbana. Frågan uppstod om det fanns skadeståndsansvar för stiftelsen som var ansvarig för snöröjning och sandning.
Domstolen fann att skadestånd inte skulle utges, eftersom det bara gått trettio minuter från det att vägen plogades till dess att den sandades. Kvinnan hade halkat just under denna tidslucka.
Skadestånd för takras
NJA 1951 s. 63 behandlar fastighetsägares skadeståndsansvar (skadeståndsrätt) vid snöras och de krav som kan ställas på förutsägbarhet och handlingsplikt, för att undvika skada.
En person skadades av ett snöras från en fastighet. Fastighetsägaren hade inte hunnit avlägsna snön eller spärra av gångbanan innan olyckan inträffade. Domstolen fick bedöma om fastighetsägaren hade agerat försumligt.
Det snöfall och de temperaturförändringar som ledde till snöraset hade inträffat så kort tid före olyckan, att det inte ansågs rimligt att förvänta sig att fastighetsägaren skulle ha hunnit undanröja snön dessförinnan.
Risken för snöras bedömdes inte vara så betydande, varken generellt, eller med hänsyn till det specifika husets beskaffenhet, att det fanns en skyldighet för fastighetsägaren att vidta en så pass ingripande åtgärd som att spärra av gångbanan.
Vidare fanns det inte heller bevis för att fastighetsägaren kunnat vidta andra lämpliga, men oöverkomliga, åtgärder för att förebygga skadan.
Försäkringsärende efter inrasat tak
I NJA 2024 s 52, prövade Högsta domstolen om en fastighetsägare var berättigad till försäkringsersättning för ett takras enligt allriskmomentet i en företagsförsäkring. En av de centrala juridiska frågor var tolkningen av försäkringsvillkoret “plötslig och oförutsedd skada”.
I fallet rasade ett tak in på ett möbelvaruhus, vilket totalförstörde byggnaden och dess innehåll. Fastighetsägaren sökte ersättning från sin försäkring, men försäkringsbolaget invände att skadan inte var “oförutsedd” och att den berodde på bristande byggnadskonstruktion.
I målet faställde HD att “oförutsedd” inte innebär att ingen faktiskt förutsåg skadan, utan att skadan “i någon rimlig mening inte har varit möjlig att förutse” utifrån en objektiv bedömning.
I detta fall fann HD att den bristande byggnadskonstruktionen, som var den huvudsakliga orsaken till raset, inte var möjlig att upptäcka med blotta ögat eller genom generella besiktningar. Fastighetsägaren hade inte heller kännedom om bristen. Eftersom snölasten var normal för årstiden, ansågs skadan objektivt sett vara oförutsedd för fastighetsägaren.
För att någon ska anses försumlig och därmed skadeståndsskyldig krävs i regel att skadan har varit förutsägbar. HD:s uttalande indikerar att en brist som inte är möjlig att upptäcka genom sedvanliga kontroller och inte är känd, kan frias från ansvar även i skadeståndsmål, då det inte anses vara försumligt att inte åtgärda en okänd risk.
Detta sätter en ribba för vad som kan krävas i aktsamhet. Det kan inte krävas att man ska förutse det omöjliga eller det som är dolt för en normalt aktsam person.
Den anlitade snöröjarens ansvar
| Juridiskt fall |
I NJA 2005 s. 372, slogs det fast att det inte enbart är fastighetsägaren och den som har nyttjanderätten till en fastighet, som kan bli skadeståndsskyldig. Även den som genom avtal åtagit sig att svara för snöskottning på taket genom att underlåta att ta bort snö och is, eller åtminstone spärra av gångbanan.
I fallet föll ett isblock ned från ett tak och dödade en gångtrafikant. HD angav att även den som åtagit sig att svara för snöskottning på taket, kan göra sig skyldig till vållande till annans död.
Hur ska man agera om man stör sig på snöröjningen?
- Dokumentera brister i snöröjning (fota, för logg, filma). Detta är särskilt viktigt om snö eller is från grannens fastighet orsakar skada på din egendom.
- Prata med grannen eller den som skapar störningen. De kanske inte är medvetna om problemet eller sitt ansvar.
- Skicka skriftligt klagobrev. Informera grannen om gällande regler, till exempel fastighetsägarens ansvar enligt ordningslagen eller principen om skälig hänsyn i jordabalken.
- Kontakta kommunen vid allvarliga brister. Om det handlar om allmänna ytor (exempelvis trottoar utanför grannens fastighet) och grannen inte agerar, kan du kontakta kommunen. De kan utöva tillsyn och i vissa fall förelägga grannen att åtgärda bristerna.
- Överväg juridiska åtgärder. Vid mer allvarliga eller upprepade problem, särskilt om det orsakar skada på din egendom eller utgör en allvarlig fara, kan du behöva söka juridisk hjälp. Det kan handla om att kräva att intrånget/faran upphör eller att begära skadestånd för eventuella skador.
- Gör skadeståndsanspråk vid personskador eller egendomsskador.
- Slutligen: Att ha goda relationer med sina grannar är guld värt. Ofta kan problem lösas med en vänlig dialog. Men det är viktigt att känna till sina rättigheter och skyldigheter för att kunna agera korrekt när det behövs.
Skadestånd för olyckor orsakade av bristande snöröjning
Om fastighetsägaren eller den som ansvarar för marken, brister i sin skyldighet när det gäller snöröjning, isborttagning eller sandning, och någon skadar sig på grund av detta, kan det leda till skadeståndsansvar.
Har du fått en personskada eller skada på egendom?
En bra idé är att ta kontakt med Rättsakuten för vägledning kring hur du bäst kan agera.
Bristande av snöröjning i Sverige
Om en fastighetsägare agerar oaktsamt genom att inte sköta snöröjningen trots kännedom om risker, och detta leder till en skada, kan fastighetsägaren bli skadeståndsskyldig för personskador och egendomsskador.
Vad händer då om jag eller min granne inte avlägsnar snö från tak och någon skadar sig på grund av detta?
För att skadeståndsansvar ska uppstå, så måste det föreligga en försummelse som är kopplad till en förutsägbar risk, och där det har funnits en rimlig möjlighet att vidta åtgärder för att förhindra skadan.
Det ställs inga krav på att fastighetsägare ska agera omedelbart på alla risker. Särskilt inte när tidsramarna är korta, och risken inte är uppenbart betydande eller specifikt förknippad med fastigheten.
Bristande halkbekämpning
Även utebliven sandning kan leda till skadeståndsansvar. För att skadeståndsansvar ska uppstå, så krävs det att fastighetsägaren, väghållaren eller den som ansvarar för halkbekämpningen har agerat vårdslöst (försumligt).
Det räcker inte enbart med att någon faller och skadar sig på grund av halka. Om en vedertagen och försvarbar arbetsmetod följs, (även om den innebär en kortare period av ökad halka innan sandning), så kan det minska risken för skadeståndsansvar.
Detta innebär att det inte finns ett krav på att halkbekämpning ska ske omedelbart i alla situationer. Särskilt inte om det skulle innebära orimliga kostnader, eller vara praktiskt ogenomförbart med befintlig utrustning.
Behöver du hjälp med rådgivning inom snöröjning?
Om du har en tvist om snöröjning eller halka – så kan du boka kostnadsfri första rådgivning med vår jurist.
Vi går igenom din situation, bedömer bevisningen och hjälper dig att ta nästa steg.
👉 Boka juridisk rådgivning här →
Läs mer om närliggande grannrättsfrågor:
Konflikt om hur grannen parkerar sin bil
Grannens fester stör
Grannens kameraövervakning
Störande buller och oljud från grannen
Grannens djur – lösspringande eller skällande hundar, katter som gräver i rabatten, hästar som drar till sig flugor och mycket mer
Grannens byggprojekt – altaner nära tomtgränsen, skymmande tillbyggnader mm.
Skymmande plank och staket nära tomtgränsen
Grannar som hotar eller trakasserar
Träd och buskar – höga häckar, skuggande träd mm.
Lukter från grannen – cigarettrök, eldning, grillning och liknande
Bråk med grannen om vägar och servitut
Konflikt med grannen om gemensamhetsanläggningar
Granne som eldar så röken stör
När kan det vara bra att hitta juridisk hjälp 2026?
FAQ
När räcker inte dialog med grannen?
När konflikten är långvarig eller eskalerar.
Är det dyrt att ta juridisk hjälp?
Inte alltid – bra juridisk rådgivning kan spara stora kostnader.
Kan man lösa granntvister utan domstol?
Ja, ofta.
