Har grannen ett nytt byggprojekt på gång? Byggprojekt på grannens tomt är en återkommande källa till konflikter. Det kan handla om en altan, ett attefallshus, en tillbyggnad, ett skärmtak eller rentav en ny villa. Många stör sig på insyn, skymd utsikt eller att byggnationen inte följer gällande bygglov eller andra regler. I vissa fall kan grannen bygga helt utan att informera, vilket skapar irritation. Ett annat vanligt problem är när grannen använder gemensam mark eller bygger för nära tomtgränsen.
Innehåll:
Gällande regler för olika byggprojekt
Nya regler från december 2025
Hur klagar jag på grannens byggprojekt?
Praxis från domstolarna
Vilka kan påföljderna bli för grannen?
Vad säger lagen om olika byggprojekt
Plan- och bygglagen (PBL) styr byggprojekt. Grundregeln är att bygglov krävs för större byggnationer men det finns undantag. I vissa fall måste man skicka in en bygganmälan till kommunen och invänta startbesked innan man får påbörja bygget. Utöver PBL gäller också jordabalken 3 kap. 1 § i fråga om störningarna från ett byggprojektet blir oskäliga.
Kommunen har tillsynsansvar och du kan göra en anmälan om du misstänker olovligt bygge eller om du på ett oskäligt vis påverkas av ett byggprojekt genom buller, insyn, förlorad utsikt eller liknande. Du kan även överklaga en kommuns startbesked för en byggnation.
Här går vi igenom vad som idag krävs för olika byggprojekt. I avsnittet efter detta kan du läsa om de nya reglerna i PBL som föreslås att börja gälla den 1 december 2025.
Hus och förråd
Bygglov krävs enligt PBL för större byggprojekt och man måste invänta startbesked innan man påbörjar arbetet. Undantag från bygglov finns för fristående friggebodar och attefallshus om de uppförs på en ägd eller arrenderad fastighet som redan har ett en- eller tvåbostadshus och om de uppförs i omedelbar anslutning till dessa. Kolonistugor och stugor i semesterbyar räknas inte som sådana bostadshus. Även byggprojekt som är undantagna bygglov kan kräva bygglov, tillstånd, dispens eller anmälan till följd av andra regler som exempelvis strandskydd, k-märkning eller bestämmelser i detaljplaner.
Friggebod
En friggebod kräver inte bygglov. Den får vara upp till 15 kvm stor eller så får samtliga friggebodar på en fastighet tillsammans maximalt omfatta 15 kvm. Den maximala arean avser byggnadsarea och inte måtten inne i byggnaden. Taknocken får vara som mest 3 meter från markens medelnivå. Friggeboden ska placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen och vara fristående. Du kan placera den närmre tomtgränsen än så om du har skriftligt godkännande från grannen. Boden får inte användas som bostadshus men som förråd, gäststuga eller dylikt. Om det ska finnas kamin, vatten eller avlopp kan det krävas en bygganmälan.
Attefallshus
Ett attefallshus kräver inte bygglov. Det får vara maximalt 30 kvm stort eller så får samtliga attefallshus på en fastighet tillsammans maximalt omfatta 30 kvm. Den maximala arean avser byggnadsarea och inte måtten inne i byggnaden. Höjden till taknocken får vara som mest 4 m. Det finns även möjlighet att bygga huset med källare. Innan man påbörjar byggnationen behöver det göras en bygganmälan till kommunen och man måste invänta startbesked.
Attefallshuset ska placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen och vara fristående. Huset kan placeras närmre tomtgränsen än så om du har skriftligt godkännande från grannen. Om det finns en järnväg i närheten så måste attefallshuset placeras minst 30 meter från järnvägens mitt.
Attefallshuset får användas som en komplementbyggnad eller som ett komplementbostadshus. En komplementbyggnad är exempelvis ett förråd, ett garage eller ett gästhus medan ett komplementbostadshus är ett permanentboende. För komplementbostadshus gäller särskilda krav enligt boverkets byggregler och PBL om exempelvis tillgänglighet, säkerhet och energiprestanda.
Attefallshus får inte byggas i särskilt värdefulla områden som anses ha ett betydande skyddsvärde på grund av sina historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga kvaliteter. I riksintresseområde för totalförsvaret kan det vara förbjudet att bygga attefallshus som är komplementbostadshus.
Tillbehör till attefallshus
Ett attefallshus får kombineras med flera bygglovsbefriade byggnationer såsom mindre skärmtak. Om attefallshuset är ett komplementbostadshus får det även byggas en bygglovsbefriad altan och en skyddad uteplats med plank eller mur.
Ändring av attefallshus
Vissa ändringar av huset kan kräva bygglov även om inte själva byggnaden i sig var bygglovspliktig. Detta gäller bara om huset står inom detaljplanerat område. Det kan handla om byte av fasad, färg, takmaterial eller liknande så länge åtgärden innebär att byggnaden eller områdets karaktär förändras väsentligt. Bygglovsplikt för ändringar kan även uppstå om det i detaljplanen finns särskild bygglovsplikt för vissa åtgärder såsom upptagande av fönster.
Tillbyggnad
De flesta tillbyggnader av en- och tvåbostadshus kräver bygglov. Det finns dock ett undantag som kallas attefallstillbyggnad och som inte är bygglovspliktig. Genom attefallstillbyggnad kan du bygga ut ditt bostadshus med 15 kvadratmeter så länge tillbyggnaden inte är högre än bostadshusets tacknockshöjd. Byggprojektet måste dock anmälas till kommunen och man måste invänta startbesked.
Altaner
Om en altan kräver bygglov eller inte får avgöras i det enskilda fallet eftersom det saknas generell bygglovsplikt i PBL gällande altaner. En fristående altan som inte står i närheten av bostadshuset är alltid att se som en nybyggnad och kräver alltid bygglov. I övrigt avgörs bygglovsplikten av om altanen är att se som en tillbyggnad eller om den påverkar bostadshusets utseende betydligt. Även om en altan ses som bygglovsbefriad kan den kräva tillstånd, anmälan eller dispens utifrån annan lagstiftning.
För att en altan inte ska kräva bygglov krävs att den byggs på ägd eller arrenderad mark vid ett en- eller tvåbostadshus alternativt ett komplementbostadshus samt att området eller byggnaden inte är att se som särskilt värdefulla. Altanen måste vidare byggas i kontakt med marken och vara ägnad som uteplats. Ett inglasat uterum är därmed inte att se som en altan.
Följande mått måste innehållas för att altanen ska vara bygglovsbefriad:
|
Det krävs ingen anmälan eller startbesked för att bygga en bygglovsbefriad altan. Eftersom bygglov för altaner avgörs i varje enskilt fall så är det inte automatiskt så att en altan som inte uppfyller kraven för att vara bygglovsbefriad kräver bygglov. Det finns heller ingen begränsning för hur många bygglovsbefriade altaner man får bygga på en fastighet så länge de uppfyller kraven för att vara bygglovsbefriade.
I detaljplanerat område får bygglovsbefriade altaner byggas även om de strider mot bestämmelser i detaljplanen. Den får därmed uppföras exempelvis på prickad mark.
Skärmtak
Många vill ha ett skärmtak över entrén eller uteplatsen. Sådana skärmtak kan vara bygglovsbefriade i vissa fall. För det första måste det handla om just ett skärmtak man ska bygga. Det finns ingen exakt definition av ordet men Mark- och miljööverdomstolen har i en dom beskrivit ett skärmtak ungefär såhär:
|
För att ett skärmtak ska vara undantaget bygglovsplikt krävs att det finns ett en- eller tvåbostadshus på fastigheten. Taket får vara maximalt 15 kvadratmeter stort och du får bygga hur många skärmtak du vill så länge deras sammanlagda area inte överstiger 15 kvadratmeter.
Skärmtaket ska placeras på bostadshuset eller på en komplementbyggnad såsom garage, attefallshus eller förråd. Taket ska vara över en altan, en balkong, en skyddad uteplats eller en entré och måste vara uppfört inom det som uppfattas som bostadshusets tomt. Undantag för bygglovsplikt gäller inte skärmtak som ska fungera som skydd för cyklar eller ved.
Det går inte att bygga skärmtak utan bygglov även fast grannen medgivit att en del av taket sträcker sig utanför vad som uppfattas som bostadshusets tomt. Taket ska alltid placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen men får placeras närmare än så om grannen medger det.
Att tänka på när det gäller skärmtak är att dess storlek inte bestäms utifrån arean på själva taket utan storleken beräknas utifrån vilken markyta taket täcker sett ur ett fågelperspektiv. En annan viktig sak att minnas är att om du fäster skärmtaket i en komplementbyggnad och över en så kallad ”skyddad uteplats” så får det vara maximalt 3,6 meters avstånd till själva bostadshuset.
Det finns inga begränsningar i hur högt eller hur lågt ett skärmtak får placeras på en byggnad och det krävs ingen anmälan till kommunen innan bygget påbörjas.
Undantaget för bygglovsplikt för skärmtak kan inte tillämpas i det fall kommunen i en detaljplan eller i områdesbestämmelser angivit att skärmtak är bygglovspliktiga.
Nya regler från december 2025
Det har föreslagits att reglerna gällande bygglovsfri area för olika byggprojekt i plan- och bygglagen ska ändras och förenklas. Dessutom föreslås att anmälningsplikten för komplementbyggnader tas bort.
Om förslaget godtas gäller följande från och med 1 december 2025 :
Inom detaljplanerat område
Den bygglovsfria arean för friggebod och attefallshus slås ihop så att du totalt kan bygga byggnader med sammanlagd byggnadsarea på 45 kvadratmeter. En enskild byggnad får dock inte vara större än 30 kvadratmeter.
Utanför detaljplanerat område
Den bygglovsfria arean för friggebod och attefallshus slås ihop så att du totalt kan bygga byggnader med en sammanlagd byggnadsarea på 65 kvadratmeter. En enskild byggnad får inte vara större än 50 kvadratmeter.
Nya regler om attefallstillbyggnad
Den maximala byggnadsarean för attefallstillbyggnad ökas från 15 till 30 kvadratmeter. Arean kan fördelas på flera tillbyggnader så länge de tillsammans inte överskrider 30 kvadratmeter. Nytt är även att du kan bygga tillbyggnaden i flera våningar och i samband med nybyggnation.
Hur klagar jag på grannens byggprojekt?
Om en byggnation ges startbesked så utgör startbeskedet ett överklagbart beslut.
För vissa mindre projekt krävs inget startbesked och det finns således inget beslut att överklaga. I de fallen får du istället göra en tillsynsanmälan till kommunen. Kommunen är då skyldig att kontrollera om byggnationen strid mot någon lagstiftning. Kommunens avgörande i denna fråga är ett beslut som du kan överklaga.
Om du har åsikter om grannens byggprojekt rekommenderar vi att du följer dessa steg:
|
Praxis från domstolarna
Avgöranden om stridighet mot detaljplan
Ett attefallshus skulle byggas inom detaljplanerat område. Enligt detaljplanen fick det bara finnas ett visst antal bostäder på en tomt och ett visst begränsat antal komplementbyggnader. Domstolen fann att attefallshus får strida mot detaljplanen och att den kommunala nämnden inte får neka startbesked för attefallshuset så länge det i planen inte särskilt står att attefallshus kräver bygglov.
I en detaljplan kan det finnas regler om exempelvis byggnaders höjd eller högst tillåtna area. Om en villa strider mot dessa bestämmelser så kan felet ibland godtas som en så kallad ”mindre avvikelse” och vara tillåten trots att den i viss mån strider mot planen. Nedan kan du läsa om några mål om bedömningar av mindre avvikelser.
En detaljplan hade en begränsning av huvudbyggnaders höjd till maximalt 3,5 meter. Förvaltningsrätten godtog en byggnad som var högre än så. Kammarrätten beräknade byggnadshöjden på ett annat sätt än underinstansen, undanröjde domen och menade att det 7,5 meter höga huset inte kunde anses vara en mindre avvikelse från planen.
En villa var en meter för hög enligt detaljplanens bestämmelser men bygglov gavs ändå då det ansågs vara en mindre avvikelse. Kammarrätten upphävde dock bygglovet eftersom byggnadshöjden avvek med 25 procent jämfört med den tillåtna höjden enligt planen.
Ett radhus byggdes ut och blev sju kvadratmeter större än vad detaljplanens medgav. Mark- och miljödomstolen menade till skillnad från underinstansen att byggnadsarean skulle ses som en mindre avvikelse.
I ett område fick husen inte vara högre än 5,6 meter enligt detaljplanen. Kammarrätten delar dock underinstansernas bedömning att ett 8 meter högt hus ska godkännas som en mindre avvikelse.
Byggnadsytan på ett hus utökades från 75 till 82 kvadratmeter vilket gjorde att den kom att strida mot den tillåtna byggnadsytan i detaljplanen, Kammarrätten ansåg att de sju kvadratmetrarna utgjorde en mindre avvikelse och ändrade därför underinstansens dom.
Bygglov beviljades för ett 6,3 meter högt hus. Enligt en ny detaljplan skulle endast 6 meter höga hus tillåtas. Avvikelsen om 30 centimeter sågs inledningsvis som en liten avvikelsen som var förenlig med planens syfte men Kammarrätten höll inte med och upphävde bygglovet.
En kommun meddelade bygglov för byggnation av takkupor på en fastighet. Mark- och miljööverdomstolen gav kommunen bakläxa då takkupor inte var tillåtna enligt detaljplanen för området.
Avgöranden om omedelbar närhet
Friggebodar och attefallshus får uppföras utan bygglov om de uppförs i omedelbar anslutning till bostadshuset. Frågan i detta mål var om ett attefallshus låg i omedelbar närhet till bostadshuset eller inte. Domstolen menade att frågan ska avgöras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall.
Frågan om omedelbar närhet har prövats tidigare och då har man i ett fall kommit fram till att 7,5 meter inte utgör omedelbar närhet men att 26 meter utgjorde omedelbar närhet i ett annat fall. Det som var avgörande för det sistnämnda fallet var den visuella uppfattningen av förhållandet mellan byggnaderna. Det är alltså inte bara antalet metrar som avgör om ett attefallshus anses vara i omedelbar närhet till bostadshuset.
Avgöranden om grannemedgivande
En granne kan i vissa fall ge medgivande till att en byggnad placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Men vem är att se som granne? Domstolar har funnit att privatpersoner, kommuner, juridiska personer, företag, föreningar och samfälligheter kan vara grannar som kan ge ett så kallat grannemedgivande.
Det är inte bara fastighetsägare som kan anses vara grannar utan en granne kan även vara någon som har ett av rättsordningen erkänt intresse av markanvändningen. Om man däremot har en allmän plats såsom park, torg eller natur som granne så finns det ingen som kan lämna ett grannemedgivande. Detta gäller till exempelvis för vägar som är tillgängliga för allmänheten och som ligger utanför detaljplan och oavsett vem som är ägare till marken.
Det är den som har byggprojektet som har att bevisa att samtliga berörda grannar medgivit till en placering närmre tomtgränsen än 4,5 meter. Att grannarna ges tillfälle att säga sin åsikt om placeringen är inte tillräckligt utan ett konkret medgivande behövs. Medgivandet bör vara skriftligt av denna anledning men det är inte ett krav. Om grannens fastighet har flera ägare så måste samtliga ägare lämna medgivande till placeringen.
Mark- och miljööverdomstolen klargör i en dom att grannemedgivande bara är giltigt så länge byggnationen avser samma byggnation som medgivandet givits för. Ett äldre medgivande för enbart garage gällde därför inte för byggnation av garage med förråd. Domstolen klargör i en annan dom att ett grannemedgivande inte kan tas tillbaka efter att kommunen meddelat startbesked för byggnationen. Domstolen har vidare funnit att en ny fastighetsägare är bunden av den förra ägarens grannemedgivande.
Avgöranden om tomtgräns
Attefallshus måste byggas minst 4,5 meter från gräns. I ett vanligt villaområde är det naturligt vilken gräns man talar om. Men domstol har i en dom klargjort att gräns inte bara utgörs av gräns mot bebyggd grannfastighet utan även gräns mot en väg eller en gata.
Attefallshus får byggas på såväl ägd som arrenderad mark så länge det finns ett en- eller tvåbostadshus. Mark- och miljööverdomstolen tog i en dom upp frågan om avstånd till tomtgräns på arrenderad mark. Domstolen fann att avståndet från ett attefallshus på arrenderad mark till gräns skulle mätas från gränsen för den tomtplats som arrenderades.
I en annan dom uppkom frågan om vilken del av en byggnad som avstånd till tomtgräns skulle mätas ifrån. Domstolen fann att samma byggnadsdelar som används för att beräkna byggnadsarean skulle användas vid mätning av avståndet till tomtgräns. I det aktuella fallet rörde det sig om ett taksprång som inte skulle användas i beräkningen av avståndet till gräns.
Kammarrätten godtog bygglov för ett garage 2,25 meter från gränsen mot en grannfastighet. Kammarrätten anförde att grannfastigheten inte hade någon permanentbostad och att det var fråga om glesbygd där kraven på trafiksäkerhet och utsikt var lägre.
Avgöranden om särskilt värdefulla områden
Attefallshus får inte byggas i särskilt värdefulla områden som anses ha ett betydande skyddsvärde på grund av sina historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga kvaliteter. Mark- och miljööverdomstolen klargjorde i en dom att attefallshus inte är undantagna bygglovsplikten i dessa områden även om de inte på något sätt förvanskar varken området eller huvudbyggnaden. Om det i en detaljplan exempelvis anges att området är särskilt värdefullt så är frågan om bygglov redan avgjord.
Avgöranden om altaner
Mark- och miljööverdomstolen upphävde genom en dom ett bygglov för ett hus med en altan. Altanen skulle uppföras närmare fastighetsgränsen än 4,5 meter. Domstolen menade att altanen skulle ge för stor insyn mot grannfastigheten. Tvärtom bedömde domstolen i ett annat fall en annan altan som en olägenhet som behövde tålas. Detta då det var stor höjdskillnad mellan bostadshusen och då området var tättbebyggt.
En annan altan som var hög och hade två plan ansågs av domstol vara alltför dominerade till huvudbyggnaden för att bygglov skulle kunna medges.
I två andra fall hade det byggts en altan med en gångbro och en trappa till bostadshuset och i det andra fallet en altan med mycket utrymme under altangolvet. Domstolen fann i dessa fall att altanerna var bygglovspliktiga. Utrymmet under altangolvet innebar en sådan volymökning att den blev bygglovspliktig även om utrymmet var helt öppet.
Avgöranden om preskriptionstid
Om en byggnation inte uppfyller kraven på undantag från bygglov eller om den inte uppförts i enlighet med ett meddelat bygglov kan kommunen utfärda ett rättelseföreläggande eller ett föreläggande om att ansöka om bygglov i efterhand. Domstolen klargör i ett mål att det inte finns någon begränsad preskriptionstid för förelägganden om att ansöka om bygglov såsom det finns för rättelseförelägganden.
Avgöranden om friggebodar
En friggebod skulle uppföras i ett naturreservat med detaljplan som medgav 10 kvadratmeters nybyggnation. Den aktuella boden var 14 kvadratmeter stor vilket ansågs utgöra en mindre avvikelsen mot planen. Däremot var boden inte förenlig med reservatets syften och bygglov kunde därför inte meddelas.
Avgöranden om tillbyggnader
En altan skulle byggas om till bostadsyta och användas som vardagsrum. Grannarna i parhuset motsatte sig detta men Kammarrätten menade att tillbyggnaden fick tålas.
Mark- och miljööverdomstolen i sin tur nekade bygglov för en tillbyggnad av en flygel på Karlslunds gård då tillbyggnaden skulle medföra en förvanskning av byggnadens kulturhistoriska värde.
I ett annat fall byggde husägarna sin villa och lade i efterhand till takkupor och frontespiser. Kommunen menade att dessa var att se som bygglovsbefriade attefallstakkupor. Mark- och miljööverdomstolen finner utifrån förarbetena till reglerna om attefallstakkupor att de endast avser små kupor som inte berör byggnadens bärande konstruktion. De breda takkuporna och frontespisarna var därmed inte undantagna bygglovsplikt.
En kommun hade tillåt en tillbyggnad trots att den till större delen skulle uppföras på mark som enligt detaljplanen var förbjuden att bebygga. Efter överklaganden fann domstol att bygglovet skulle undanröjas.
Avgöranden om minskad utsikt och ljusinsläpp
En granne klagade på ett nytt hus som skulle byggas i två plan och högt beläget ovanför hans egen fastighet. Grannen menade att huset var som en stor vägg som skulle skymma solljuset. Grannen fick dock inget gehör av Mark- och miljööverdomstolen som menade att det minskade ljusinsläppet inte var en betydande olägenhet i det aktuella fallet.
Kammarrätten nekade i ett fall bygglov för en gäststuga då den skulle medföra att bakomliggande hus skulle få en mycket begränsad havsutsikt.
En villa vid Siljan skapade irritation för grannar som menade att deras sjöutsikt förstördes. Kammarrätten beviljade dock bygglov och menade att olägenheten inte var att se som betydande.
En tillbyggnad på grannfastigheten skulle medföra att en tidigare fri havsutsikt försvann helt förutom från en terrass på övervåningen. Mark- och miljööverdomstolen finner att byggrätten på fastigheten inte kan utnyttjas på så många vis eftersom en stor del av fastigheten är punktprickad. Den försvunna havsutsikten måste därför tålas.
Bygglovet för en carport upphävdes då den i princip tog bort sjöutsikten från en gäststuga belägen på samma plats där grannen skulle uppföra ett nytt bostadshus. Kammarrätten fann dock att det inte var fråga om en betydande olägenhet.
Avgöranden om anpassningskravet
Enligt anpassningskravet i PBL ska byggnader placeras och utformas på ett lämpligt sätt utifrån stadsbilden och landskapsbilden.
En kvinna nekades bygglov för redan uppförda stora takkupor då kommunen ansåg att de inte uppfyllde kravet på anpassning till stadsbilden i Svedala. Kvinnan förelades därför att vidta rättelse. Länsrätten återförvisade målet men Kammarrätten delade kommunens bedömning.
Avgöranden om fasader och takmaterial
Det händer att bygglov meddelas för ett byggprojekt men under tiden bygget pågår kommer nya idéer och till slut har man en byggnad som inte överensstämmer med det lämnade bygglovet.
I ett sådant mål hade bygglov medgivits för ett hus med puts men när huset var klart noterades att det hade träfasad istället. Mark- och miljööverdomstolen meddelade bygglov i efterhand och ansåg att träfasaden inte påverkar omgivningen påtagligt då fasadmaterialen i området inte var helt enhetligt.
Många vill också sätta egen prägel på sitt hus och ser det som självklart att man ska få välja färgen på sitt eget hus. Här kommer några avgöranden om tvist om val av fasadfärg eller takmaterial.
I ett villaområde från 70-talet hade alla hus bottenvåningar med rosa puts. En viss variation fanns när det gällde färgen på gavelspetsar och andra enstaka byggnadsdelar. Ägarna till huset ville byta till vit puts på bottenvåningen men Mark- och miljööverdomstolen sa nej, med hänsyn till anpassningskravet och intresset i god helhetsverkan.
Husägarna i Sigtuna stad hade ett rött tegelhus. De villa putsa över teglet med vit puts. Mark- och miljööverdomstolen godkände åtgärden då fasadkulörer och fasadmaterialen i Sigtuna skiljer sig åt med stor variation.
Blått är flott men inte om man frågar Mark- och miljödomstolen som nekar husägarna att måla om sitt bruna hus till blått trots att gäststugan var blå och att ett hus i närområdet var blått. Området var landskapsbildsskyddat och den blå färgen ansågs störa helhetsintrycket av landskapet.
En mangårdsbyggnad i landskapsbildsskyddat område i Enköping skulle byggas till. Utbyggnaden tilläts bara så länge huset målades rött med vita knutar. Husägarna ville måla vitt och fick rätt i mark- och miljödomstolen som menade att ett vitt hus inte skulle ha en sådan inverkan på landskapsbilden att färgsättningen inte kunde tillåtas.
En man ålades byggsanktionsavgift efter att bytt från svart eternittak till svart plåttak. Mark- och miljööverdomstolen undanröjde avgiften då takmaterialsbytet inte ändrar byggnadens eller områdets karaktär på ett sådant sätt att bygglov krävts.
Vilka kan påföljderna bli för grannen?
Vad riskerar grannen om han eller hon bygger utan bygglov, utan att skicka in en anmälan, bygger utan att invänta startbesked eller bygger mycket större än vad som medgetts i bygglovet? Det tar vi reda på här.
Att bygga utan bygglov, att felaktigt anta att det man bygger är undantaget lovplikt eller att bygga innan startbesked meddelats kan bli en mycket dyr historia eftersom man påförs byggsanktionsavgift.
Om din granne bygger ett attefallshus utan att ha gjort en anmälan till kommunen eller utan att invänta startbesked så är bygget ett svartbygge. Grannen påförs byggsanktionsavgift om omkring 20 000 kronor och kan antingen föreläggas om att lämna in en anmälan i efterhand eller föreläggas om rättelse såsom exempelvis rivning.
Om din granne bygger ett skärmtak som inte uppfyller villkoren för att inte omfattas av bygglovsplikt så är skärmtaket ett svartbygge. Grannen påförs byggsanktionsavgift och kan föreläggas om att söka bygglov i efterhand eller föreläggas om rättelse såsom att åtgärda det som gör att skärmtaket inte är undantaget lovplikt. Om det står klart redan från början att bygglov inte kommer att kunna meddelas eller om rättelse inte är möjligt så kan grannen istället föreläggas att riva skärmtaket.
Behöver du hjälp i frågor om en grannes byggprojekt? Kontakta Rättsakuten så hjälper vi dig!
