Foto av Narupon Promvichai från Pixabay

Mervärdesskatt för stadigvarande bostad

Huvudregeln är att den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet enligt mervärdeskattelagen får göra avdrag för ingående mervärdesskatt. Med ingående mervärdesskatt menas mervärdesskatten på verksamhetens kostnader.

Detta gäller dock inte ingående mervärdesskatt som hänför sig till stadigvarande bostad. Syftet med detta är att avdrag inte görs för kostnader som normalt är att anse som privata levnadskostnader.

Detta betyder dock inte att avdrag för ingående mervärdesskatt aldrig ska medges om kostnaden hänför sig till en byggnad av bostadskaraktär. Högsta förvaltningsdomstolen har i tidigare avgöranden funnit att utformningen och den faktiska användningen av en byggnad eller byggnadsdel kan påverka om avdrag ska vägras.

Kostnader för kontor

I de aktuella rättsfallen har Högsta förvaltningsdomstolen bland annat prövat om avdrag ska medges när en del av byggnaden används som kontor. Högsta förvaltningsdomstolen har då funnit att avdrag bör medges om byggnaden eller byggnadsdelen på något vis anpassats för verksamheten och om den del där verksamheten bedrivs är klart avskild från bostadsdelen.

En solcellsanläggning på ett flerbostadshus

Den 25 oktober 2019 avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen mål 6174-18, 6175-18 och 6177-18 och där klargjorde domstolen var som gäller när en bostadsrättsförening har haft kostnader för en solcellsanläggning.

I fallet hade en bostadsrättsförening installerat en solcellsanläggning på föreningens byggnader. Två tredjedelar av den el som producerades såldes till ett elhandelsföretag och en tredjedel förbrukades i föreningens byggnader. Föreningen yrkade avdrag för två tredjedelar av den ingående mervärdesskatten.

Skatteverket nekade avdrag med motiveringen att solcellsanläggningen inte var klart avskild från bostadsdelarna. Förvaltningsrätten fann att solcellsanläggningen var klart avskild, men kammarrätten fann att bostadsrättsföreningen ändå inte skulle medges avdrag eftersom en del av elen som producerades levererades till föreningens egna byggnader.

Högsta förvaltningsdomstolen finner att den omständigheten att elen till viss del används i byggnader som utgör stadigvarande bostäder inte innebär att solcellsanläggningen är en del av en stadigvarande bostad.

Istället finner Högsta förvaltningsdomstolen att bostadsrättsföreningen har rätt till avdrag till den del som solcellsanläggningen används i en verksamhet som medför skattskyldighet, vilket i det aktuella fallet är den del som avser försäljning av el till elhandelsföretag. Bostadsrättsföreningens överklagande bifalls.

Läs mer

Vill du få mer information om juridik för bostadsrättshavare, så kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev nedan. Vill du komma i kontakt med en fastighetsjurist som kan fastighetsrätt och bostadsrättsjuridik så besök vår sida om fastighetsjurist.