När en riktad utdelning inte har något att göra med delägarens arbetsinsatser i bolaget, utan istället är ersättning för aktier som överlåtits, så ska utdelningen enligt Högsta förvaltningsdomstolen inte betraktas som lön. Det krävs en direkt koppling mellan delägarens arbetsinsatser och utdelningen för att det ska bli aktuellt att betrakta utdelningen som ersättning för arbete.

Foto av blondinrikard från Flickr

Utdelning i fåmansföretag

Utdelning från ett aktiebolag ska normalt tas upp i inkomstslaget kapital. Detta leder till en lägre skatt jämfört med inkomstslaget tjänst.

Detta gör att det finns ett incitament för personer som har kontroll över ett företags resultat att ta ut pengar från företaget i form av utdelning istället för lön. För att lösa detta problem finns det särskilda bestämmelser om utdelning i fåmansföretag.

Ett fåmansföretag är enkelt uttryckt ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre delägare äger andelar som ger mer än häften av rösterna vid stämman, eller där verksamheten är uppdelad i oberoende delar och en person kan bestämma över resultatet från en av delarna.

Om andelarna i ett fåmansföretag är så kallade kvalificerade andelar ska till viss del tas upp i inkomstslaget tjänst. Med kvalificerade andelar avses enkelt uttryckt andelar, där ägaren själv eller någon närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning och där utomstående inte äger betydande det i företaget.

Utdelning är lön i andra fall

Det är också möjligt att beskatta utdelning som lön i andra fall.

Normalt ska skatterätten följa civilrätten och ett belopp som behandlas som utdelning på till exempel bolagsstämman ska behandlas som utdelning skatterättsligt.

Men i vissa fall ska utdelning ses som ersättning för arbete. Så skedde till exempel i prejudikatet RÅ 2000 ref 56. Där hade aktieägarna ingått ett aktieägaravtal och kommit överens om att utdelningen skulle styras av lönsamheten på varje aktieägares verksamhetsgren.

Utdelning som betalning för andelar

Den 8 januari 2020 avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen mål 4432-19 och där klargjorde domstolen hur en utdelning som är en betalning för andelar ska bedömas.

I fallet ägde två män hälften var av ett fåmansföretag och den ena mannen skulle sluta arbeta i verksamheten. Mannen som skulle fortsätta verksamheten skulle ta över den andre mannens andelar och ersättning för andelarna skulle betalas på tre sätt. Mannen som skulle sluta skulle få aktiernas nominella värde, extra lön och extra utdelning. Männen ansökte om förhandsbesked i fråga om hur utdelningen skulle betraktas.

Skatteverket ansåg i första hand att utdelningen skulle beskattas som lön hos mannen som sålde andelarna och i andra hand att utdelningen till hälften skulle beskattas hos mannen som köpte andelarna.

Högsta förvaltningsdomstolen finner att den riktade utdelningen inte har något att göra med delägarnas arbetsinsatser i bolaget. Istället är den riktade utdelningen ersättning för andelarna som överlåts. Om det inte finns en direkt koppling mellan delägarens arbetsinsatser och utdelning kan det inte bli aktuellt att betrakta utdelningen som ersättning för arbete.

Högsta förvaltningsdomstolen fastslår därför att det saknas anledning att behandla utdelningen som lön. Det saknas också anledning att beskatta den andre mannen för någon del av den utdelning han avstått.

Läs mer

Vill du få mer information om skatteplanering i fåmansföretag, så kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev nedan. Vill du komma i kontakt med en skattejurist som kan skatterätt så besök vår sida om skattejurist.

Vill du ha Rättsakutens nyhetsbrev?