En delägare förhandlar om utköp och har samtidigt exporterat kundlistor, kodarkiv
och kalkyler till en privat lagringsyta. Han säger att materialet “också är hans”
eftersom han byggt verksamheten. Bolaget behöver skydda hemligheterna utan att
förstöra bevis eller blockera legitimt arbete.
Det korta svaret
Identifiera vad som faktiskt är en företagshemlighet, visa vilka rimliga sekretessåtgärder
bolaget har tagit och genomför en dokumenterad exit. Begränsa åtkomst efter
arbetsuppgift, bevara loggar och original innan de ändras, och använd avtal, föreläggande
eller skadeståndskrav när förutsättningarna finns. En delägare byter inte automatiskt sida
för att en förhandling pågår — men en export till privat lagring, raderade konton eller
kontakt med bolagets kunder kan snabbt förändra riskbilden.
Vad räknas som företagshemlighet?
Enligt lagen (2018:558) om företagshemligheter ska informationen röra affärs- eller
driftförhållanden, inte vara allmänt känd eller lättillgänglig, hållas hemlig genom rimliga
åtgärder och kunna skada konkurrensen om den röjs. Alla fyra villkoren behöver vara
uppfyllda.
Gå igenom kunddata, prissättning, kod, produktplaner, kalkyler och metoder och notera för
varje kategori vad den innehåller, hur hemlig den är och vem som äger den. Delägarens
allmänna yrkeskunskap och erfarenhet följer med personen och är normalt inte en
företagshemlighet — det är den specifika, skyddade informationen som är avgränsad. Att
göra den gränsdragningen tidigt är ofta det som avgör om ett senare krav håller.

Rimliga åtgärder före konflikten
Behörighetsstyrning, sekretessklausuler, märkning av känsligt material, utbildning,
loggning och kontrollerad delning är just de “rimliga åtgärder” som lagen förutsätter — de
visar att bolaget faktiskt behandlar informationen som hemlig, inte bara påstår det i
efterhand.
Samla policy, avtal, åtkomstlistor och tidigare instruktioner så att de går att visa upp.
Åtgärda uppenbara luckor framåt, men skriv inte om historiken i efterhand — en
tidsstämplad förbättring är trovärdig, en bakåtdaterad är det inte. Och en NDA räcker inte
ensam: saknas det praktiska skyddet blir klausulen svår att göra gällande.
Exitplan och kontrollerad överlämning
Planen bör omfatta roller, sista arbetsdag, enheter, konton, nycklar, fysiskt och digitalt
material, pågående kundkontakter och den sekretess som gäller även efter att personen
lämnat.
Genomför överlämningen med två personer närvarande, kvittera vad som lämnas tillbaka
och inventera vad som ska återlämnas, raderas eller arkiveras av bolaget. Radera dock inte
den avgående delägarens data urskillningslöst — bevarandekrav, eventuellt kommande bevis och integritetsregler kan tala för att material i stället säkras och låses. Notera vem
som beslutar om varje åtgärd och när den kontrolleras, så att en snabb exit inte sker på
bekostnad av spårbarheten.
Begränsa åtkomst proportionerligt
När delägarens arbetsuppgifter förändras kan behörigheterna anpassas efter vad rollen
faktiskt kräver under den återstående tiden. Kritiska exporter, masskopiering eller ovanlig
aktivitet kan motivera snabbare åtgärd, medan legitimt arbete behöver få fortsätta.
Säkra loggarna innan du ändrar något, fatta beslutet i rätt ordning, stäng högriskkanaler
som stora exportvägar och extern delning, och ge alternativ åtkomst för de uppgifter som
fortfarande ska utföras. Välj den minst ingripande åtgärd som verkligen hanterar risken
och ompröva den när läget ändras — en total avstängning som slår ut lönekörning eller
kundsupport kan skapa en större skada än den den skulle förhindra. Använd inte privat
spaning eller obehörig inloggning för att kontrollera personen.
Bevis vid misstänkt kopiering
Loggar, filhistorik, exporthändelser, e-post, enhetsinventering och avtal kan tillsammans
visa vad som hänt. En teknisk granskning bör vara avgränsad till det som är relevant och
genomföras så att materialet inte förändras.
Bevara originalen, dokumentera kontrollsummor vid behov och koppla varje fynd till en
konkret informationskategori och en tänkbar skada. Dra inte slutsatsen att varje
nedladdning är olovlig — sätt den i sitt arbetsmässiga och avtalsmässiga sammanhang
innan den beskrivs som ett intrång. Allmän digital bevissäkring behandlas närmare i
artikeln om digital bevissäkring i ägartvist.
Nytt straffansvar för tekniska företagshemligheter
Sedan den 1 januari 2026 omfattar 26 a § lagen om företagshemligheter även den som
uppsåtligen och olovligen utnyttjar eller röjer en teknisk företagshemlighet som personen
fått del av genom anställning, därmed jämförligt deltagande i verksamheten eller en
affärsförbindelse.
Bestämmelsen är direkt relevant när en delägare eller nyckelperson lämnar bolaget efter
att tidigare ha haft lovlig åtkomst. Straffansvaret gäller dock tekniska företagshemligheter
och kräver uppsåtligt och olovligt utnyttjande eller röjande. I ringa fall ska ansvar inte
dömas ut. Den civilrättsliga prövningen av förbud och skadestånd är bredare och måste
hållas isär från brottsrekvisiten.
Föreläggande, skadestånd och förhandling
Lagen om företagshemligheter kan ge möjlighet till förbud och skadestånd vid obehörigt
angrepp på en företagshemlighet. Även avtal, lojalitetsplikt under anställning eller uppdrag
och andra grunder kan vara relevanta parallellt.
Skicka ett precist krav, begär bekräftelse på hur materialet hanteras och överväg
interimistiskt förbud när risken är konkret och brådskande. Kravet behöver identifiera
hemligheten tillräckligt tydligt för att kunna prövas, men utan att i onödan röja den i en
handling som kan bli allmänt tillgänglig. Väg alltid ett skarpt krav mot möjligheten att lösa
saken i utköps- eller exitförhandlingen, där sekretess och återlämning kan regleras direkt i
avtalet.
Vanliga misstag vid en delägarexit
- Att stänga av allt på en gång och därmed slå ut lönekörning, kundsupport eller
lagstadgad arkivering — och skapa en egen kris. - Att radera delägarens konton och data för att “städa”, och i samma stund förstöra
bevis om kopiering. - Att luta sig mot NDA:n ensam när det praktiska hemlighållandet aldrig funnits.
- Att låta en informell majoritet fatta beslut utan korrekt bolagsformalia, så att
åtgärden kan angripas i efterhand. - Att förklara delägarens allmänna yrkeskunskap för “stöld” och därmed försvaga
trovärdigheten i det som faktiskt är skyddat.
När bör extern hjälp tas in?
Ta hjälp tidigt när det står stora värden på spel, när det finns risk för bevisförlust, oklar
firmateckning eller jäv, eller när en frist för att begära interimistiskt förbud riskerar att gå
förlorad. Ett juridiskt ombud kan avgränsa rättsfrågan och säkra formalia, en IT-forensiker
kan bevara digitalt material utan att förändra det, och en revisor kan kvantifiera vad en
läcka kan kosta. Ge uppdraget skriftligt med syfte, åtkomst, rapportväg och hur materialet
ska förvaras — och behåll bolagets eget beslutsansvar. Rådgivaren ska redovisa
antaganden och osäkerheter, inte bara en slutsats.
Frågor och svar
Får en delägare ta med sig kundlistan?
Inte bara för att personen är delägare. Bolaget äger normalt kunddatan, och sekretessavtal,
lojalitetsplikt och lagen om företagshemligheter styr hur den får användas efter exit.
Räcker en sekretessklausul för att skydda hemligheterna?
Nej. Klausulen hjälper, men lagen kräver också att bolaget vidtagit rimliga praktiska och
tekniska åtgärder — annars kan informationen inte räknas som en företagshemlighet.
Kan vi stänga av delägarens åtkomst direkt?
Ja, när risk och mandat motiverar det, men åtgärden ska vara proportionerlig, beslutad i
rätt ordning och förenlig med både kvarvarande arbetsuppgifter och bevisbevarande.
Är delägarens erfarenhet och kunnande en företagshemlighet?
Normalt inte. Allmän yrkeskunskap följer med personen; skyddet gäller den specifika,
avgränsade och hemlighållna informationen.
Hur bevisar vi att material har kopierats?
Genom loggar, exporthistorik, filmetadata, enhetskontroll och kommunikation som säkrats
lagenligt och innan originalen förändras.
Kan domstolen stoppa användningen snabbt?
Ett interimistiskt förbud kan vara möjligt om lagens krav och de processuella
förutsättningarna är uppfyllda och risken är konkret.
Nästa steg
Boka rådgivning om exit, sekretess och snabb bevissäkring. Ta med en kort tidslinje,
centrala beslut och de dokument som visar mandat och risk. Rättsakuten kan hjälpa till att
prioritera åtgärder och synka säkerhet, bevissäkring och bolagsrätt.
Video
Läs vidare
Rättskällor och myndighetsstöd
- Lag (2018:558) om företagshemligheter Lag (2018:558) om företagshemligheter,
särskilt 1–4, 26 och 26 a §§ - IMY: Behörighetsstyrning
Texten är allmän information och ersätter inte rådgivning i det enskilda fallet.









