Ett litet formfel som kan välta hela stämman
När Anna fick reda på att det hållits en extra bolagsstämma i Kvarnby Digital hade den redan
ägt rum. Kallelsen hade kommit för sent och inte på det sätt bolagsordningen kräver, och
dagordningen nämnde inte allt som faktiskt beslutades. För Björn var det kanske en formalitet.
För Anna är det själva nyckeln: en felaktig kallelse kan göra besluten angripliga.
Kallelsen till en bolagsstämma kan verka som en ren administrativ detalj, men den fyller en
viktig funktion. Den ska se till att alla aktieägare i tid får veta att en stämma ska hållas och vad
som ska beslutas, så att de kan förbereda sig och delta. När kallelsen brister slår det mot själva
grunden för att besluten ska anses demokratiskt fattade. I den här artikeln går vi igenom
kallelsens formkrav, vad som händer med besluten när kallelsen är felaktig, när felet kan läkas
och varför fristerna skiljer sig åt mellan olika slags bolag. Du hittar närliggande artiklar i serien
om klander av bolagsstämmobeslut och i vår översikt över
företag i kris.
Kallelsens formkrav
Aktiebolagslagen ställer krav både på hur kallelsen ska gå ut, när den ska gå ut och vad den
ska innehålla.
Hur kallelsen ska ske bestäms dels av lagen, dels av bolagets egen bolagsordning, som kan
ange ett särskilt sätt att kalla. Vanligt är att kallelse sker skriftligen till varje aktieägare, men ivissa bolag finns andra föreskrifter. Det första du bör kontrollera är därför vad just din bolagsordning säger, eftersom ett avsteg från den i sig kan vara ett fel.
När kallelsen ska ske styrs av tidsfrister som varierar med vilket slags stämma det gäller och
vilket slags bolag det rör sig om. Kallelsen får varken komma för sent eller, i vissa fall, för tidigt.
Kommer den för sent har aktieägarna inte fått den förberedelsetid lagen garanterar.
Vad kallelsen ska innehålla är minst lika viktigt. Den ska ange tid och plats samt ett förslag till
dagordning där de ärenden som ska behandlas tas upp. Poängen är att ingen ska kunna
överrumplas: det går i regel inte att på stämman fatta beslut i en viktig fråga som inte aviserats i
dagordningen. När Björns stämma beslutade om saker som inte stod på dagordningen är det
precis ett sådant fel.
Privata och publika bolag – fristerna skiljer sig
En vanlig källa till misstag är att tidsfristerna för kallelse inte är desamma för alla bolag.
Reglerna skiljer på privata och publika aktiebolag, och de skiljer också på olika slags stämmor,
till exempel en ordinarie årsstämma och en extra bolagsstämma där särskilda frågor ska
avgöras. Dessutom kan vissa beslut, som ändring av bolagsordningen, ha egna och striktare
kallelsekrav.
För de allra flesta mindre ägarledda bolag – som Kvarnby Digital – handlar det om ett privat
aktiebolag, och då gäller ett intervall inom vilket kallelsen måste skickas, räknat bakåt från
stämmodagen. Eftersom intervallen och de exakta dagantalen kan ändras och dessutom beror
på frågans art är detta något du alltid bör stämma av mot gällande lydelse och mot din egen
bolagsordning innan du drar slutsatser. Det viktiga att ta med sig är principen: fel bolagstyp, fel
stämmotyp eller fel frågetyp kan innebära att en kallelse som ser korrekt ut ändå är för sen.
Vad händer med besluten vid kallelsefel?
Här ligger den verkliga sprängkraften. Ett kallelsefel är inte bara en skönhetsfläck – det kan
göra besluten angripliga, och i de allvarligaste fallen ogiltiga.
Mindre allvarliga kallelsefel gör besluten klanderbara, vilket innebär att de kan upphävas om en
aktieägare angriper dem inom den vanliga tremånadersfristen från beslutsdagen. Görs inget
inom fristen står besluten kvar trots felet.
Allvarligare kallelsefel hör till en annan kategori. Om kallelse inte skett alls, eller om
kallelsereglerna väsentligen åsidosatts, är besluten inte bara klanderbara utan kan angripas
utan den vanliga tidsbegränsningen. Det är därför kallelsefrågan är så central i ägartvister: den
som kan visa att kallelsen var allvarligt felaktig har ett mycket starkt argument, och dessutom
inte samma tidspress som vid vanliga fel. Gränsen mellan ett mindre och ett väsentligt fel är
dock en bedömningsfråga, så förlita dig inte på att felet är så grovt att fristen inte gäller.
När felet kan läkas
Ett kallelsefel behöver inte alltid betyda att besluten faller. Lagen bygger på att kallelsen ska
skydda aktieägarna, och om alla aktieägare ändå är med och godtar att stämman hålls trots
felet finns det inget skyddsbehov att tillgodose.
I praktiken innebär det att ett kallelsefel kan läkas om samtliga aktieägare är närvarande, eller
företrädda, och samtycker till att stämman ändå genomförs och besluten fattas. Detta brukar
man kalla en universalstämma. Just därför är det viktigt att notera i protokollet om någon
aktieägare protesterar mot att stämman hålls eller mot hur kallelsen gått till. Den som motsätter
sig bör göra det tydligt och få det antecknat, eftersom en protokollförd invändning bevarar
möjligheten att angripa besluten i efterhand.
I Annas fall är det avgörande att hon inte var med och godtog stämman. Tvärtom protesterar
hennes ombud. Då finns inget sådant samtycke som hade kunnat läka felet, och kallelsefelet
kan angripas.
Ett konkret exempel
Tänk dig att en extra bolagsstämma kallas med kort varsel, att kallelsen skickas på ett annat
sätt än bolagsordningen föreskriver, och att stämman sedan beslutar om en fråga som inte
fanns med på dagordningen. Tre saker har då gått fel samtidigt: sättet, tiden och innehållet.
Konsekvensen beror på hur allvarliga felen anses vara. Är bristerna väsentliga kan besluten
angripas utan den vanliga fristen; är de mindre allvarliga gäller tremånadersfristen. Flera fel som
var för sig kanske hade setts som mindre allvarliga kan dessutom sammantaget väga tyngre,
eftersom de tillsammans visar att stämman inte gått rätt till. En domstol ser till helheten, inte
bara till varje enskild brist för sig.
Oavsett hur felen bedöms är slutsatsen densamma för den drabbade ägaren: agera,
dokumentera och ta in hjälp tidigt. Den som väntar riskerar att en angriplig stämma med tiden
cementeras till giltiga beslut, helt enkelt för att fristen hunnit löpa ut. Och tänk på att bevisläget
sällan blir bättre med tiden – minnen bleknar, mejl försvinner och vittnen blir svårare att nå. Det
som känns övermäktigt just nu blir nästan alltid enklare att hantera med rätt hjälp i tid.
Vem kan åberopa kallelsefelet?
Kallelsereglerna finns till för att skydda aktieägarna, och i praktiken är det den drabbade ägaren
som har störst intresse av att åberopa ett fel. Det får en viktig konsekvens. En ägare som själv
var närvarande, deltog i besluten och inte protesterade har betydligt svårare att i efterhand
vinna på ett kallelsefel, eftersom han eller hon genom sitt eget agerande i regel anses ha
godtagit stämman. Den som däremot inte fick en korrekt kallelse, inte var med, eller var med
men tydligt protesterade, står i ett helt annat läge.
Det är därför protesten och protokollsanteckningen är så avgörande. För Anna är poängen inte
bara att kallelsen var fel, utan att hon aldrig godtog stämman och att hennes invändning finns
dokumenterad. Den kombinationen – ett verkligt fel och en bevarad protest – är det som gör att
besluten kan angripas.
Så agerar du om du upptäcker ett kallelsefel
Gör så här, i tur och ordning. Säkra först bevis för hur kallelsen gick till: hur och när den kom,
eller att den uteblev helt. Säkra därefter dagordningen och protokollet, så att du kan visa vad
som beslutades jämfört med vad som aviserades. Notera beslutsdatum, eftersom
tremånadersfristen för klanderbara beslut räknas därifrån. Om du har möjlighet, protestera
skriftligt mot att stämman hålls eller mot hur den gått till, och se till att invändningen antecknas.
Låt sedan en jurist bedöma om felet är väsentligt – och därmed kan angripas utan den vanliga
fristen – eller mindre allvarligt, så att tremånadersfristen gäller. Och agera i tid; den som väntar
riskerar att en angriplig stämma med tiden blir till giltiga beslut.
Vanliga frågor om felaktig kallelse till bolagsstämma
Vad är ett kallelsefel?
Att kallelsen skett på fel sätt, vid fel tidpunkt eller med fel eller ofullständigt innehåll i förhållande
till lag och bolagsordning.
Blir besluten automatiskt ogiltiga?
Nej. Mindre fel gör besluten klanderbara inom tre månader. Allvarliga fel, som att kallelse inte
skett eller att reglerna väsentligen åsidosatts, kan angripas utan den vanliga fristen.
Kan ett kallelsefel rättas till i efterhand?
Ja, om samtliga aktieägare är närvarande eller företrädda och samtycker till att stämman hålls
trots felet. Då läks felet.
Spelar det roll om jag protesterade?
Ja. Den som motsätter sig bör få sin invändning antecknad i protokollet, eftersom det bevarar
möjligheten att angripa besluten.
Gäller samma frister för alla bolag?
Nej. Fristerna skiljer sig mellan privata och publika bolag och mellan olika slags stämmor och
beslut. Stäm alltid av mot gällande lydelse och din bolagsordning.
Rättskällor att hänvisa till: aktiebolagslagen (2005:551) 7 kap, bestämmelserna om kallelse till
bolagsstämma (omkring 7 kap 18–24 §§) samt om klander och ogiltighet (omkring 7 kap 50–52
§§), jämte bolagets bolagsordning. Kontrollera gällande lydelse och paragrafnumrering före
publicering.
Granskad: Fredrik Jörgensen – 03/07-26
Har det hållits en stämma du inte fått korrekt kallelse till? Boka rådgivning, så bedömer vi
om besluten kan angripas och hur snabbt du behöver agera.
*Den här artikeln är allmän information och inte juridisk rådgivning i ett enskilt fall.*
