Det avtal som hade förändrat allt
Genom hela serien har en mening återkommit: det här hade ett aktieägaravtal kunnat
förebygga. För Anna och Björn är det en bitter insikt i efterhand, eftersom de aldrig skrev något.
Men för dig som läser detta innan en konflikt brutit ut – eller mitt i en, inför nästa bolag – är det
den kanske viktigaste lärdomen av allihop.
Ett aktieägaravtal är ägarnas egen överenskommelse om hur de ska samarbeta och vad som
ska hända när de inte längre vill det. Lagen ger en grundstruktur, men den är trubbig i just de
lägen som gör mest ont. Ett väl skrivet avtal kan i förväg bestämma hur ett dödläge ska brytas,
hur en ägare kan köpas ut, och hur bolaget ska värderas när känslorna svallar. I den här
artikeln går vi igenom varför man bör reglera dödlägen i förväg, hur de vanligaste
mekanismerna fungerar, och vad som är klokt att tänka på. Mer finns i vår översikt över företag i
kris och i avsnittet om aktieägaravtal .
Varför reglera dödlägen i förväg?
Poängen med att skriva in en lösning i förväg är att man gör det medan man fortfarande är
vänner. När ägarna är överens och optimistiska är det lätt att enas om rättvisa spelregler för en
framtida konflikt, just därför att ingen vet vem som kommer att sitta i vilken sits den dagen. Den
som skriver avtalet vet inte om han kommer att vilja köpa eller sälja, och därför blir reglerna
balanserade.
Försöker man i stället förhandla fram lösningen mitt i en konflikt är allt mycket svårare. Då vet
var och en exakt var de står, förtroendet är borta, och varje förslag tolkas som ett försök att
vinna. Det är därför ett dödläge som ska lösas utan avtal nästan alltid blir längre, dyrare och
mer destruktivt än ett som löses med en klausul man redan kommit överens om. Avtalet är, kort
sagt, billigast och bäst när man hoppas att man aldrig ska behöva det.
Shotgun-klausulen – den eleganta lösningen
Den mest kända deadlock-mekanismen är shotgun-klausulen, ibland kallad rysk roulette. Den
fungerar som så att den ena parten lägger ett bud: jag köper dina aktier för det här priset. Den
andra parten måste då välja mellan att sälja till det priset, eller själv köpa den förstes aktier till
samma pris. Den som utlöser klausulen vet alltså inte om han slutar som köpare eller säljare,
och det tvingar fram ett ärligt pris – sätter han priset för lågt riskerar han att själv bli utköpt billigt.
Det eleganta är att mekanismen löser dödläget på ett sätt som båda i förväg accepterat som
rättvist. Den har dock en svaghet: den gynnar den part som har bättre ekonomi, eftersom den
som inte har råd att köpa tvingas sälja även om han hellre velat stanna. Därför passar shotgun
bäst mellan parter som är någorlunda jämbördiga ekonomiskt, och den bör utformas med
omsorg om förutsättningarna är ojämna.
Hembud, förköp och samtycke
Vid sidan av deadlock-mekanismer finns ett par klassiska överlåtelseklausuler som styr vad
som händer när en ägare vill eller tvingas lämna. De kan tas in både i bolagsordningen och i
aktieägaravtalet, och de fyller delvis olika syften.
Ett hembud innebär att aktier som bytt ägare, till exempel genom försäljning eller arv, måste
erbjudas de övriga ägarna innan den nya ägaren kan ta plats. Det skyddar mot att en
utomstående plötsligt kliver in i ägarkretsen. Ett förköp innebär att en ägare som vill sälja först
måste erbjuda aktierna till de övriga, så att de får möjlighet att köpa innan någon utomstående
gör det. Ett samtyckesförbehåll innebär att bolaget måste godkänna en ny ägare. Tillsammans
ger dessa klausuler ägarkretsen kontroll över vem som får vara med, vilket är särskilt värdefullt i
ett litet bolag där samarbetet bygger på personliga relationer.
I en deadlock-situation samspelar dessa med utköpsmekanismerna: de bestämmer ordningen
och villkoren för hur aktier kan byta händer när en part ska lösas ut.
Värderingen – konfliktens verkliga kärna
Nästan alla utköpslösningar faller eller står med en enda fråga: vad är aktierna värda? Det är
här de flesta förhandlingar kör fast, eftersom säljaren naturligt vill ha högt och köparen lågt. Ett
bra aktieägaravtal löser detta i förväg genom att bestämma en värderingsmetod, inte ett pris.
Vanliga modeller är att en oberoende värderingsman utses, att värdet bestäms enligt en i förväg
överenskommen formel, eller att parterna utser var sin värderare och en tredje om dessa inte
enas. Man kan också bestämma hur man ska hantera sådant som latent skatt, illikviditet i ett
litet innehav och om en minoritetspost ska värderas med avdrag. Poängen är inte att hitta den
perfekta metoden, utan att ha enats om en metod alls, så att man slipper bråka om själva
spelreglerna just när man bråkar om allt annat. En förutbestämd värderingsmodell är ofta
skillnaden mellan en uppgörelse på några månader och en tvist på flera år.
Vad mer bör avtalet reglera?
Deadlock-mekanismer och överlåtelseklausuler är kärnan, men ett aktieägaravtal som ska
skydda mot konflikter bör reglera mer än bara hur man skiljs åt. Flera av de problem vi följt
genom serien hade dämpats av tydliga regler i avtalet.
Beslut och röstning är en sådan punkt. Avtalet kan bestämma vilka frågor som kräver enighet
eller kvalificerad majoritet mellan ägarna, så att ingen kan köra över den andra i de viktigaste
frågorna, och hur en eventuell utslagsröst ska hanteras. Styrelsens sammansättning kan
regleras, så att det är klart hur ledamöter och ordförande utses och att ingen ensidigt kan ta
kontroll. Insyn och rapportering kan skrivas in, så att varje ägare har en avtalad rätt till
ekonomisk information utöver lagens golv, vilket motverkar just den utestängning vi beskrev i
artikeln om nekad insyn. Konkurrens och sekretess kan regleras, så att en ägare som lämnar
inte tar med sig kunder eller hemligheter. Och avtalet bör säga vad som händer vid sådant som
dödsfall, sjukdom eller att en ägare vill gå i pension.
Slutligen bör avtalet ha en tydlig mekanism för tvistlösning, till exempel medling eller
skiljeförfarande, så att en konflikt kan hanteras snabbt och utan offentlighet. Poängen med allt
detta är densamma: ju fler av de svåra frågorna som är besvarade i förväg, desto färre uppstår
som öppna strider den dag samarbetet knakar. Ett genomarbetat avtal är inte en
misstroendeförklaring mot din kompanjon, utan ett sätt att skydda er relation genom att slippa
förhandla om grundreglerna mitt i en kris.
Caset: vad som saknades hos Kvarnby Digital
Hade Anna och Björn haft ett aktieägaravtal med en shotgun-klausul och en bestämd
värderingsmodell, hade deras dödläge haft en färdig väg ut. När samarbetet brast hade endera
kunnat utlösa klausulen, ett pris hade fastställts enligt den överenskomna metoden, och en av
dem hade köpt ut den andra inom rimlig tid. I stället hamnade de i den utdragna strid vi följt
genom serien, med utestängning, omtvistade beslut och en låst bank. Skillnaden mellan de två
utfallen är inte juridisk tur, utan ett dokument de aldrig skrev.
Vad du bör göra
Har du ett bolag med flera ägare men inget aktieägaravtal, är detta din viktigaste åtgärd, och
den bör tas medan ni är överens. Finns ett avtal, läs vad det säger om dödlägen, utköp och
värdering, och uppdatera det om mekanismerna saknas eller är otydliga. Står du redan i en
konflikt utan avtal, kan en jurist ändå hjälpa dig att förhandla fram en uppgörelse som efterliknar
de här mekanismerna. Och tänk på samspelet med bolagsordningen, eftersom vissa förbehåll
får verkan först när de står där.
Vanliga frågor om deadlock-klausuler
Vad är en shotgun-klausul?
En mekanism där en part lägger ett bud och den andra måste välja att antingen sälja till det
priset eller själv köpa till samma pris. Den tvingar fram ett ärligt pris och löser dödläget.
Vad är skillnaden mellan hembud och förköp?
Hembud innebär att aktier som redan bytt ägare måste erbjudas de övriga. Förköp innebär att
en ägare som vill sälja först måste erbjuda aktierna till de övriga.
Varför är värderingen så viktig?
För att de flesta utköp kör fast på priset. Ett avtal som i förväg bestämmer en värderingsmetod
gör en uppgörelse mycket snabbare och billigare.
Kan jag skriva ett avtal mitt i en konflikt?
Det är svårare, eftersom förtroendet är borta, men en jurist kan hjälpa dig att förhandla en
uppgörelse som efterliknar mekanismerna. Bäst är dock att avtala i förväg.
Rättskällor att hänvisa till: avtalslagen och allmänna avtalsrättsliga principer för
aktieägaravtalets verkan mellan parterna, samt aktiebolagslagen (2005:551) för
bolagsordningens förbehåll om hembud, förköp och samtycke (omkring 4 kap).
Granskad: Fredrik Jörgensen – 22/07-26
Vill du skydda ditt bolag mot framtida dödlägen – eller ta dig ur ett nuvarande? Boka
kostnadsfri inledande rådgivning, så går vi igenom ditt aktieägaravtal.
*Den här artikeln är allmän information och inte juridisk rådgivning i ett enskilt fall.*
