Beräkning av preskriptionstid vid utebliven slutbesiktning Högsta domstolen (HD) har i målet NJA 2015 s. 862 avgjort en tvist gällande en fordran på tilläggsarbete och därigenom har givit en vägledning kring frågan om hur preskriptionstid ska beräknas när någon
slutbesiktning av en entreprenad inte har skett.
I denna artikel kommer att redogöras för vad som gäller vid preskription i entreprenad samt hur domstolen klargör rättsläget kring preskriptionstiden för fordran på tilläggsarbeten vid utebliven slutbesiktning.
Preskription inom entreprenad
Preskriptionstid innebär att en fordran efter en viss tid upphör att gälla motgäldenären. Huvudregeln är, enligt preskriptionslagen, att en fordran preskriberas efter tio år. En avtalspart måste inom ramen för dessa tio år framställa krav på betalning mot sin motpart. Ett undantag från denna huvudregel är preskriptionstiden för fordran mot en konsument som är tre år.
Standardavtalen inom byggsektorn AB 04 och ABT 06 innehåller preskriptionsbestämmelser som avviker från preskriptionslagen. Av AB 04 och ABT 06 kap. 6 § 19 framgår att för entreprenörens fordringar avseende entreprenaden gäller en preskriptionstid om sex månader räknat från entreprenadens godkännande. För delen av entreprenörens fordringar som avser kontraktssumman eller mervärdesskatt gäller däremot en preskriptionstid om två år från entreprenadens godkännande. För arbeten utförda efter entreprenaden gäller en preskriptionstid om två år räknat från det att arbetena utförts.
Även för beställarens krav på betalning gentemot entreprenören för arbetet som beställaren tillhandahållit under entreprenaden, samt beställarens krav på kreditering för avgående arbete gäller en preskriptionstid om sex månader räknat från entreprenadens godkännande. Detta framgår av AB 04 och ABT 06 kap. 6 § 20.
Efter ett preskriptionsavbrott gäller en preskriptionstid om två år. Om ett preskriptionsavbrott skett börjar preskriptionstiden löpa på nytt. I övriga fall hänvisar AB 04 och ABT 06 till reglerna i preskriptionslagen. Sådana fall kan aktualiseras om t.ex. entreprenaden inte godkänns enligt kraven i standardavtalen. Då gäller huvudregeln om tioårig preskriptionstid.
Vad gäller i fall då det inte föreligger en godkänd besiktning? I vilken tidpunkt ska preskriptionstiden börja löpa om en slutbesiktning inte har skett? HD ger i rättsfallet NJA 2015 s. 862 svar på sådana frågor genom en utvecklad metod för tolkning av entreprenadavtal.
Omständigheterna i målet
Målet handlar om ett totalentreprenadavtal avseende ombyggnad av kontorslokaler till vandrarhem. För avtalet gällde föregångaren för ABT 06, nämligen ABT 94. Arbetena utfördes under åren 2007 och 2008. År 2009 framställde entreprenören ett krav på ersättning för utförda tilläggsarbeten. Beställaren bestred betalningsskyldighet och hävdade att ersättningskravet var preskriberat.
I målet aktualiserades bestämmelsen i ABT 94 6 kap. 13 § (ABT 06 6 kap. 19 §) som stadgar att för entreprenörens fordringar avseende entreprenaden gäller en preskriptionstid om sex månader räknat från entreprenadens godkännande. I övriga fall ska preskriptionslagen gälla.
Parterna i entreprenaden hade undertecknat en avtalsbekräftelse där preskriptionstiden om sex månader hade förkortats till tre månader räknat från godkänd slutbesiktning. Slutbesiktningen av underentreprenörernas arbeten ägde rum i juli 2008. Entreprenören hade innan dess anmält till beställaren att entreprenaden var färdig för slutbesiktning. Dock hade någon slutbesiktning av totalentreprenaden aldrig skett.
Beställaren hävdade att preskriptionstiden enligt ABT 94 började löpa från juli 2008, när slutbesiktningen rätteligen skulle ha skett. Entreprenören påstod å sin sida att preskriptionstiden inte började löpa eftersom en godkänd slutbesiktning aldrig hade skett. Därför skulle ersättningskravet ha en tioårig preskriptionstid. Tvistefrågan i målet var således när preskriptionsfristen för tilläggsarbeten ska börja löpa om en slutbesiktning aldrig har skett.
HD:s tolkningsmetod
HD fann att i ABT 94 saknades bestämmelser avseende preskriptionstid för ersättningskrav på tilläggsarbeten när slutbesiktning aldrig har skett. Därför började domstolen tolka själva entreprenadavtalet för att fylla ut luckorna samt definiera vad som ska gälla i denna situation. Tolkningsfrågan i målet blev således om preskriptionsregeln i ABT 94, kunde anses innebära att preskriptionstiden började löpa från den tidpunkt den uteblivna slutbesiktningen rätteligen skulle ha genomförts.
HD konstaterade först att tvistefrågan inte diskuterades av båda parterna vid avtalets ingående. Därför kunde det inte fastställas någon gemensam partsavsikt i den här frågan. Bestämmelsens ordalydelse samt standardavtalets systematik gav inte heller något stöd att tolka regeln på ett annat sätt än att entreprenadens godkännande innebär ett godkännande i samband med slutbesiktning. Inte heller andra lagar som finns på området gav någon anledning i frågan.
HD gick vidare till att göra en övergripande rimlighetsbedömning vilket aktualiserar frågan om syftet med bestämmelsen kan leda till en annan tolkning än dess ordalydelse ger utrymme för. Då ställde domstolen frågan om det skulle vara lämpligt att knyta preskriptionstiden till den tidpunkt då entreprenaden skulle anse som avslutad. I ljuset av särskilda tolkningsprinciper som gäller för preskriptionsbestämmelser bedömde HD att sådan preskriptionsregel borde tolkas restriktivt och inte tillämpas analogt.
Även om det ansågs vara lämpligt att tolka bestämmelsen på så sätt att preskriptionstiden börjar löpa när entreprenören hade utfört sina arbeten, konstaterade domstolen att sådan utfyllande tolkning skulle sträcka sig för långt. Därför skulle preskriptionsbestämmelsen inte tillämpas när slutbesiktning inte har skett. Detta innebär således att en tioårig preskriptionstid blev tillämplig. Entreprenörens ersättningskrav var därmed inte preskriberat.
Sammanfattning
Av HD:s avgörande framgår att man inte kan hitta svar, genom tolkning av ABT 94, på frågan om när preskriptionstiden ska börja löpa ifall då slutbesiktning inte har skett. I praktiken betyder domen att beställaren inte kan dra nytta av en kort och särskilt avtalad preskriptionstid för tilläggsarbeten på grund av det faktum att en slutbesiktning inte har verkställts. Det bör här tilläggas att i ABT 06 har införts en bestämmelse i kap. 7 § 12 som stadgar att entreprenaden i vissa fall kan anses godkänd även om slutbesiktning inte har skett. Därigenom kan preskriptionsfristen börja löpa från den tidpunkt då besiktningen rätteligen skulle ha verkställts. Det innebär således att prejudikatet har förlorat en del av sitt värde.
HD har sammantaget en restriktiv syn på tolkningen och tillämpningen av preskriptionsbestämmelserna inom entreprenadrätten. Domstolen visar en sträng tolkningsmetod som ställer höga krav på precision när det gäller avtalad preskriptionsregel. HD:s restriktiva inställning skyddar på detta sätt entreprenören mot risken att förlora sin rätt till ersättningskrav gentemot beställaren.