Är du styrelseledamot och funderar på ditt ansvar vid kapitalbrist? Är du orolig för att bli personligt betalningsansvarig på grund av ni i styrelsen inte har upprättat en kontrollbalansräkning och låtit bolagets revisor granska den? Då är K-fallet ett viktigt rättsfall för dig att hålla koll på.

Om kontrollbalansräkning och ansvar vid kapitalbrist

Kapitalbrist innebär att bolagets eget kapital understiger aktiekapitalet. Om det är så att bolaget har ett kapital som understiger hälften av det aktiekapital som finns registrerad har bolaget en kritisk kapitalbrist. När ett bolag lider av kritisk kapitalbrist är styrelsen förpliktigad att vidta vissa åtgärder i enlighet med 25 kap. 13–16 §§ ABL.

De åtgärder som styrelsen inledningsvis måste vidta framgår i 25 kap. 13 § ABL. Enligt bestämmelsen så är styrelsen skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning ifall det finns skäl att anta att bolaget lider av kritisk kapitalbrist. Vidare så framgår det i bestämmelsen att styrelsen också är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning om det står klart att bolaget inte har tillräckligt med tillgångar för att kunna betala utmätningsfordringar fullt ut. Bolagets revisor ska granska kontrollbalansräkningen, om det är så att bolaget är skyldig att ha en revisor.

Om man har en kontrollbalansräkning som visar kapitalbrist (mindre än halva aktiekapitalet) så måste bolagsstämman sammankallas (första kontrollstämman) och ta beslut om bolaget ska likvideras, se 25 kap. 15 § ABL. Styrelsen ska då lägga fram en åtgärdsplan som stämman ska rösta om de ska anta eller inte, aktieägarna ska alltså fatta ett beslut om de ser ett ljus i tunneln. Aktieägarna har 8 mån på sig att rädda bolaget om de beslutar om att rädda bolaget enligt 25 kap. 16 § ABL. Efter 8 månader kallar styrelsen till en andra kontrollstämma, om problemet inte är löst så måste bolaget likvideras, annars så drabbas styrelsen av personligt ansvar.  Styrelsen måste då ansöka om likvidation hos tingsrätten.

Du har väl inte missat vår bolagsrättspodd?

Dokument för styrelsen

Till höger på sidan kan du ladda ned följande mallar och guider för styrelsen:

• Arbetsordning för styrelsen
• Instruktion för arbetsfördelning mellan styrelsen och VD
• Lathund för anställningsavtal för företagsledare eller VD
• Affärsetisk policy
• Affärsplan
• Anställa personal
• Dagordning för styrelsemöte om affärsstrategi
• Förslag till beslut om vinstutdelning
• Guide till entledigande av VD
• Guide till kontrollbalansräkning
• Guide till licensavtal
• Guide till sponsoravtal
• Hur man likviderar sitt aktiebolag
• Lathund för utvärdering av styrelsen
• Licensavtal för varumärke
• Policy för sociala medier
• Policy för stöd till ideella organisationer
• Schema för styrelsemöten
• Tidplan för budgetprocess
• Utvärdering av VD

Om styrelseledamöters solidariska ansvar vid kapitalbrist

Av 25 kap. 18 § ABL följer att ifall styrelsen inte har sett till att upprätta en kontrollbalansräkning och låta kontrollbalansräkningen bli granskad av bolagets revisor eller sammankalla den första kontrollstämman eller att göra en ansökan hos tingsrätten om att bolaget ska likvideras så är styrelseledamöterna solidarisk ansvariga för bolagets skulder under den period som underlåtenheten består.   

K-fallet – ett rättsfall om ansvar vid kapitalbrist

Ett viktigt rättsfall på området är NJA 2013 s. 725 som kallas för K-fallet.

Rättsfallet handlar om  aktiebolaget K under åren 2004-2007 bedrev restaurangverksamhet i en lokal. Hyresvärden för lokalen var kommanditbolaget C. Aktiebolaget K gick i konkurs december 2007. Man kunde fastställa att bolaget K led av en så stor kapitalbrist att styrelsen hade haft en skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning. Man kom fram till att den kritiska tidpunkten inträdde i början av 2006 och styrelsen hade då inte upprättat en kontrollbalansräkning. 

När bolaget K gick i konkurs så fanns det hyror som gällde för perioden 28 april 2005 – 31 december 2006 som inte var betalda. Bolaget C hade också sett till att hyresgästanpassa lokalen. Arbeterna i syfte att hyresgästanspassa lokalerna beställdes samt blev utföra innan den kritiska tidpunkten inträdde men bolaget K fick fakturan november 2006.

Åren 2004-2007 satt TA i styrelsen. Bolaget C stämde TA och hävdade att TA var skyldig att ersätta C-bolaget för både lokalhyrorna för perioden 31 mars-december 2006 samt för arbeterna som utfördes för att hyresgästanpassa lokalen.

Högsta domstolens bedömning

Frågorna i målet var vid vilken tidpunkt ska  hyresfodringarna anses ha uppkommit och vid vilken tidpunkt ska fordringarna för hyresgästanpassningsarbeterna anses ha uppkommit. 

Högsta domstolen anförde att det inte finns någon princip som är tillämplig på alla fall när man ska bestämma tidpunkten för när en fordran ska anses ha uppkommit. Högsta domstolen klargör att ändamålet med 25 kap. 18 § ABL är att fungera som ett påtryckningsmedel så att styrelsen ser till att upprätta en kontrollbalansräkning och vidtar de åtgärder som är nödvändiga när bolaget lider av kapitalbrist. Högsta domstolen konstaterar att det skulle ha varit effektivt ifall medansvarsreglerna även kunde tillämpas på de borgenärsprestationer som har tillgodogjorts bolaget under tiden medansvarsperioden löper men kom fram till att det inte gick att hitta stöd för att tolka medansvarsreglerna på det sättet i förarbetena. Det skulle också medföra att man behövde göra en väldigt långtgående tolkning av medansvarsreglerna.

Enligt Högsta domstolen så ska man istället utgå ifrån vad det har funnits för möjligheter att påverka avtalsförhållandet under tiden medansvarsperioden löpte. Högsta domstolen uttalde i samband med detta att reglerna som rör styrelseaktivitet när kapitalbrist föreligger inte ställer några krav på att man behöver varna bolagets borgenärer om att kapitalbrist föreligger. Men när det är fråga om att borgenären löpande tillhandahåller prestationer så borde det utgöra en varningssignal att betalningar uteblir. Att det inte finns ett uttryckligt krav på att man måste varna borgenärerna medför inte att när det är fråga om att borgenären tillhandahåller enstaka prestationer att den borgenären inte har möjlighet att göra sina rättigheter gällande. Om det istället är så att bolaget hade möjlighet till avbeställning så talar ändamålet med medansvarsglerna för att hålla styrelsen medansvarig för de skulder som bolaget inte hade haft ifall det hade skett en avbeställning.

När det gäller hyresfodringar så är inte skyldigheten att betala hyra beroende av att hyresobjektet nyttjas. Men ifall den som är hyresgäst inte betalar hyran så har hyresvärden rätt att säga upp hyresavtalet vilket medför att ifall hyresgästen fortsätter nyttja hyresobjektet efter att hyresavtalet har upphört att gälla så uppkommer en ny hyresfodran. Denna hyresfodran omfattas då av medansvaret i och med att en ny fordran uppkommer.

Förutsättningen är är då att det är fråga om att det ursprungliga  hyresavtalet har upphört att gälla och att hyresgästen nyttjar hyresobjektet när den inte är behörig. Högsta domstolen konstaterar att hyresfodringar vanligtvis  utgör ett utflöde av risken som hyresvärden kan sägas ta på sig när hyresavtalet ingås. Därmed så uppkommer hyresfodringar vanligtvis vid tidpunkten för avtalet. 

När det är fråga om fordringar på arbeten som har utförts på hyresobjektet så uppkommer fordringarna istället under medansvarsperioden om det är så att hyresgästen kunde ha avbeställt arbetet utan att ha blivit ersättningsskyldig men har inte gjort det. I annat fall så uppkommer fordringen vid avtalstidpunkten.

Med anledning härav så kommer Högsta domstolen fram till att både hyresfodringarna och fordringarna på arbeten som har utförts på hyresobjektet uppkom före den kritiska tidpunkten vilket innebar att styrelseledamoten inte kunde hållas ansvarig.

Tveka inte att kontakta oss om du har några frågor!