Träd och häckar är en av de vanligaste källorna till konflikter mellan grannar. Det kan handla om ett träd som skuggar ens tomt, som förstör utsikten eller en häck som växer över tomtgränsen eller rötter som tränger in från grannens trädgård och förstör planteringar, byggnadskonstruktioner eller ledningar. Ibland är det inte själva växtligheten i sig som är problemet, utan löv, kottar eller barr som faller ner, pollen som orsakar allergi och skräpar ner eller klibbig honungsdagg som droppar över parkerade bilar och uteplatser. På senare tid har det även uppstått många konflikter kring invasiva arter såsom parkslide.

Många upplever att träd och häckar är starkt känsloladdade eftersom de både kan vara en del av hemmets identitet och ge insynsskydd och vindskydd. Samtidigt kan överväxt eller dålig skötsel leda till praktiska problem och irritation. Trots de många granntvisterna om växtlighet saknas fortfarande annat än mycket generell lagstiftning gällande vad som är tillåtet och inte. Sverige skiljer sig här ifrån andra länder där det finns fler och tydligare regler kring växtlighet.

Vad säger lagen?

Jordabalken
Enligt jordabalken har var och en en skyldighet att ta skälig hänsyn till sin omgivning. Det framgår av 3 kap 1 § jordabalken. Frågor om träd och häckar regleras specifikt i jordabalken 3 kap. 2 §. Där står följande:

”Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort roten eller grenen. Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom.”

Det innebär att om grenar eller rötter från grannens träd eller häck orsakar olägenhet, har man som granne rätt att ta bort dem. Notera att detta gäller enbart delar av växtlighet och inte fullständig kapning av exempelvis ett träd. Men man måste först ge grannen chansen att själv åtgärda problemet om åtgärden riskerar att skada trädet eller häcken. Observera att du, om du har rätt att vidta åtgärder, inte kan anlita fackman och sedan skicka fakturan till grannen utan det är i dessa fall du som står för kostnaden.

För att man ska kunna tvinga grannen att ta bort delar av växtligheten så krävs det att den medför en betydande olägenhet för dig. Praxis visar att begreppet ”olägenhet” tolkas relativt brett. Det kan handla om fysisk skada på byggnader eller trädgård, men också om att träd skuggar bostaden så pass mycket att boendemiljön påverkas. Dock är det inte allt som räknas som juridiskt relevant olägenhet. Att man helt enkelt inte gillar trädets utseende är inte tillräckligt.

Det är din hemkommun du ska vända dig till om du störs av växtlighet från grannen. Kommunen kan då utfärda ett föreläggande mot grannen så att denne tvingas att vidta åtgärder.

Om du tar lagen i egna händer och vidtar åtgärder och det senare visar sig att du inte haft rätt till detta eller om växtligheten tagit skada eller rent av dött så kan du bli skyldig att betala en stor summa i skadestånd och du riskerar att dömas för skadegörelse. Det är därför viktigt att du sparar bevis i det fall grannen muntligt accepterar att du exempelvis kapar trädet.

Plan- och bygglagen
Enligt 8 kap 15 § plan- och bygglagen ska en tomt hållas i vårdat skick och skötas på sådant sätt att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Om ett träd luktar och det innebär en risk för olycka så är det denna bestämmelse som ska tillämpas. Det är viktigt att komma ihåg att träd och buskar måste medföra en betydande olägenhet för att grannen ska kunna tvingas att vidta åtgärder.

Miljöbalken
Det är inte bara frågan om betydande olägenhet som avgör om trädet eller häcken kan kapas eller beskäras eftersom det finns lagrum som skyddar viss växtlighet. Om växtligheten skyddas genom lag måste det göras en avvägning mellan olägenheten och skyddet.

Vissa träd och områden är skyddade enligt 7 kap miljöbalken. Om du bor i ett område som omfattas av områdesskydd såsom naturreservat eller om det aktuella trädet i sig omfattas av skydd enligt miljöbalken så kan möjligheterna att vidta åtgärder på trädet vara mycket begränsade. Via Naturvårdsverkets kartfunktion kan du se hur skyddet ser ut i just ditt fall.

Skyddsvärda träd
Träd som är mycket gamla, väldigt stora eller som har håligheter kan vara så kallade skyddsvärda träd som inte får kapas eller beskäras. Hör därför av dig till länsstyrelsen om det finns risk för att det rör sig om ett sådant träd. Du kan då behöva göra en anmälan innan du vidtar en åtgärd.

Strandskydd
Bor du i närheten av vatten? Då kan växtligheten stå på mark som är strandskyddad enligt miljöbalken. I sådana området får man inte vidta åtgärder som väsentligt kan förändra livsvillkoren för djur eller växter. Kapning av växtlighet är ett exempel på en sådan åtgärd som skulle kunna vara förbjuden i ett strandskyddat område. Vill man utföra åtgärden trots förbudet så måste man söka och få beviljat dispens.

Biotopskydd
Träd som står i en allé är skyddade enligt biotopskydd. För att få kapa eller beskära ett sådant träd så krävs det att man söker och får beviljat dispens från biotopskyddsbestämmelserna. För att räknas som en allé så ska den bestå av minst fem lövträd i rad längs en väg, en före detta väg eller i öppet landskap.

Naturminne
Vissa träd kan omfattas av skyddet naturminne.

Artskyddsförordningen
Om ett träd hyser fridlysta arter så krävs dispens från artskyddsförordningen för att få vidta åtgärder på trädet.

Bestämmelser som rör brott

Om man bryter mot jordabalkens regler om träd och häckar riskerar man att dömas för skadegörelse eller ringa skadegörelse. Man kan då behöva betala skadestånd till den drabbade. Vid allvarligare fall kan påföljden även bli böter eller fängelse.

Om man med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot någon av bestämmelserna i miljöbalken genom att exempelvis avverka träd i strandskyddat område eller avverka träd som omfattas av biotopskydd så kan man dömas för brott mot miljöbalken såsom exempelvis brott mot områdesskydd, förseelse mot områdesskydd, otillåten miljöverksamhet eller artskyddsbrott.

Vad räknas som betydande olägenhet?

Du får ta bort grenar och rötter som växer in på din fastighet men du får inte kapa stammar. Du får heller inte ta bort växtlighet som finns på din grannes fastighet. För att få göra detta krävs antingen medgivande från grannen eller att växtligheten medför betydande olägenhet för dig och att detta fastställs av byggnadsnämnden eller högre instans. Här går vi igenom vad som kan utgöra en betydande olägenhet.

Växtlighet som utgör en trafikfara
Växtlighet som medför risk för olycka kan vara en betydande olägenhet. Detta gäller särskilt om växtligheten påverkar vägar och trafik. Om du bor invid en gata har du en skyldighet att sköta om växtlighet. Om det inträffar en skada på grund av att du inte skött din växtlighet på rätt sätt så kan du anses som vållande och bli skadeståndsskyldig.

Växtlighet vid gata får inte:

Skymma sikten för trafikanter Ha utstickande grenar som kan skada trafikanter Begränsa höjdutrymmet för gående, cyklar och fordon Skymma vägmärken och andra skyltar Störa gatuljus och växa inpå ljusstolpar och elskåp

Hör med din kommun exakt vilka regler som gäller i just ditt fall. I Stockholm gäller exempelvis följande:

Tomtägare måste se till att grenar inte hänger lägre ner än 3,2 meter över en gångbana för att plogning och städning ska kunna utföras. Över själva körbanan och den närmsta metern av gångbanan ska det dock inte finnas grenar på minst 4,6 meters höjd. Häckar får vara som mest 70 cm höga om de är belägna närmare än 2,5 meter från en utfart. Samma maximala höjd gäller även för häckar som ligger inom 10 meter från en gatukorsning.

Ett rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen visar just att växtlighet som utgör en trafikfara kan utgöra en betydande olägenhet. I det fallet var det en 80 cm hög häck vid en sikttriangel i en korsning som ansågs utgöra en betydande olägenhet.

Träd som riskerar att falla

Det är inte roligt att se att grannen har ett träd som lutar kraftigt över ditt växthus eller att trädet är ruttet eller till och med helt dött och riskerar att rasa i första bästa blåsväder. Det är stressigt att se ett sådant träd men det är sällan det kan anses utgöra en betydande olägenhet som ger dig rätt att ta bort trädet.

Man kan alltid höra med kommunen om denne kan utfärda ett föreläggande gällande det lutande trädet men normalt sett får sådana här situationer istället lösas genom att den dagen trädet faller så får man använda sig av sin villaförsäkring eller försöka visa att det är uppenbart att grannen vetat om risken med trädet och att grannen därför ska ses som vållande.

Rötskadade alléträd nära bebyggelse har i ett fall ansetts utgöra en så pass stor risk för skada att det enskilda intresset vägde tyngre än det allmänna intresset att bevara träden. Däremot behövde nya träd planteras på platsen. Detta fall gällde dock alléträd som omfattades av biotopskydd. Därmed gällde andra regler än de i jordabalken och plan- och bygglagen.

Giftig växtlighet
I Sverige är det tillåtet att ha giftiga växter i trädgården, även de som är dödligt giftiga. Sverige skiljer sig här ifrån Danmark som har ett förbud gällande detta. I Danmark är det även förbjudet att i villaträdgårdar och mot grannen ha växtlighet som sprider växtsjukdomar. Även om det inte finns ett förbud mot giftiga växter i Sverige så kan det vara lämpligt att undvika de giftigaste för grannsämjans skull, särskilt om det finns småbarn i området.

Växtlighet som skuggar
Många av tvisterna gällande växtlighet handlar om höga träd som skuggar. Man vill ha sol på uteplatsen, sol på sina blommor, sol på solpanelerna och mer gräs än mossa i gräsmattan. I Sverige finns inga fasta bestämmelser om exempelvis häckars höjd, såsom det gör i Danmark. I Danmark ses en häck som ett plank och den får enligt dansk hägnadslag inte vara högre än två meter.

Om man tittar på praxis är det mycket svårt att få rätt i en sådan här tvist. Detta trots att det i förarbetena till 8 kap 15 § plan- och bygglagen står att växtlighet inte får vara så hög att den i oacceptabel grad skuggar grannens tomt.

När det gäller just skuggningsfrågan har domstol prövat ett fall där omkring 20 träd, så höga som 13-15 meter, skuggade grannens tomt större delen av dagen och redan från klockan 11 på morgonen. De skymde dessutom havsutsikten. Domstolen kom fram till att detta inte utgjorde en betydande olägenhet.

Andra fall som inte ansågs utgöra en betydande olägenhet var exempelvis ett träd nära fastighetsgränsen som skuggade en uteplats.

Om du ska få rätt att ta ner höga träd så krävs det därmed i princip att träden medför skugga i sådan utsträckning att du inte har sol någonstans på din tomt och att skuggningen sker i princip under hela dagen.

Ny praxis om skuggning
Ny praxis har dock öppnat för en möjlighet att få ta bort växtlighet som skuggar. Den nya praxisen gäller växtlighet på mycket små tomter såsom radhustomter. Mark- och miljööverdomstolen fann 2024 i en dom att en tuja-häck mellan radhustomter skulle beskäras så att den inte var högre än tre meter. Domstolen beaktade deras placering längs tomtgränsen och att tujahäcken var städsegrön, tät och storvuxen. Den skuggade en uteplats från eftermiddagen till kvällningen och hindrade övrig tid ljusinsläpp på tomten och i rum nära häcken.

Skuggning av solceller
I Sverige finns inga särskilda bestämmelser om rätt till sol på sina solceller. I vissa delstater i USA får dock tillkommande växtlighet inte skugga befintliga solceller.

Om du ska installera solceller och muntligt kommit överens med grannen om att de höga träden ska avverkas så måste du kunna visa att ni hade ett avtal. Gör därför aldrig en investering i solceller innan du har ett skriftligt avtal med grannen om vilka träd denne ska ta ner.

Växtlighet som skymmer utsikten
I Sverige finns inget som hindrar att grannen låter träd på tomten växa sig så pass stora att de skymmer havsutsikten från ditt köksfönster, sjön eller det öppna landskapet från panoramafönstren i vardagsrummet. I andra länder såsom i USA finns dock bestämmelser på lokal nivå som handlar om begränsning av växtlighet som skymmer utsikten.

Träd som skräpar ner
Vissa träd är riktigt skräpiga. De kan fälla mängder med stora löv, pollen som täcker uteplatsens alla möbler, frön, fallfrukt, klibbig honungsdagg eller kottar och barr. Detta kan vara mycket bekymmersamt men det utgör tyvärr normalt inte en betydande olägenhet. Du kan därför inte kräva att grannen tar bort trädet eller beskär det. Du får heller inte lägga tillbaka löven, kottarna eller frukten med mera på grannens tomt.

Du får dock ta bort de grenar som hänger över på din fastighet så länge det inte skadar trädet och så länge du ger grannen möjligheten att beskära trädet först.

Ett undantag när det gäller träd och buskar som skräpar ner är exempelvis de löv och den fallfrukt som hamnat på trottoarer och körbanor. Där har fastighetsägaren ett ansvar att ta bort löven och frukten eftersom det annars finns en risk för halkolyckor.

Inträngande rötter
Rötter omfattas inte av bestämmelsen i 8 kap 15 § PBL om att tomter ska hållas i vårdat skick. Det är istället jordabalken som är aktuell i de fall rötter medför olägenheter.

Du har enligt jordabalken rätt att ta bort rötter som växer över på din fastighet om de orsakar olägenhet så länge inte växtligheten skadas allvarligt av ingreppet. Om borttagandet av roten kan innebära betydande skada för grannen så måste denne ges möjlighet att vidta åtgärder först.

För att kunna tvinga grannen att vidta åtgärder krävs att rötterna medför en betydande olägenhet för dig. Man skulle kunna tänka sig att en betydande olägenhet kan vara växtlighet med ytliga kraftiga rötter som förstör en plattläggning eller en asfalterad uppfart eller växtlighet vars rötter är i vägen för byggnation på din fastighet.

Oftast kanske den betydande olägenheten märks först då rötterna redan har skadat något. Det kan vara rötter som vuxit in och förstört en dränering eller gjort att det blivit stopp i en ledning. Då kan det bli aktuellt med skadestånd istället.

Ovårdade tomter

Eftersatt underhåll av växtligheten på en fastighet kan snabbt göra att den ser mycket ovårdad ut. Men när det gäller just växtlighet kan inte kommunen tvinga fastighetsägaren att vidta åtgärder så länge inte växtligheten utgör en trafikfara eller liknande. När man talar om att en tomt ska hållas i vårdat skick så handlar det främst om att det inte ska finnas massa skrotbilar, annat skräp eller upplag på fastigheten. En tomt med högt gräs, maskrosor och kirskål är måhända inget som passar in i ett villaområde men det finns inget lagstöd för att tvinga grannen att snygga till tomten.

Invasiva arter

EU har en förteckning över invasiva främmande arter. Som fastighetsägare eller arrendator är du skyldig att bekämpa dessa arter om de finns på fastigheten. Om du inte gör detta eller om du hanterar växtligheten på ett felaktigt sätt, med uppsåt eller genom grov oaktsamhet, så kan du dömas för otillåten hantering av invasiv art till böter eller fängelse i högst två år.

Listan innehåller ett 30-tal växter däribland:

Sidenört Gul skunkkalla Jätteloka Whiskeygräs Jättebalsamin Gudaträd

Naturvårdsverket önskar även att fastighetsägare vidtar frivillig bekämpning av invasiva arter som ännu inte är upptagna på EU:s lista. Detta gäller arter som är mycket vanliga i Sverige såsom blomsterlupin och kanadensiskt gullris.

Hur ska du agera om grannens växtlighet är störande?

1. Dokumentera problemet – ta bilder på grenar, rötter eller skador.
2. Prata med grannen – ofta kan problemet lösas med en enkel överenskommelse.
3. Kontrollera om växtligheten omfattas av skydd enligt miljöbalken.
4. Om grenen eller roten finns på din sida fastighetsgränsen får du ta bort den men om detta kan innebära betydande skada för grannen så måste denne ges möjlighet att vidta åtgärder först. Skicka en skriftlig begäran där du ger grannen möjlighet att åtgärda situationen. Enligt praxis bör grannen få omkring 6 månader på sig att åtgärda olägenheten.
5. Om grannen inte agerar så har du rätt att själv ta bort grenar eller rötter som orsakar olägenhet och som växer in på din fastighet, men agera försiktigt och proportionerligt.
6. Om den växtlighet du vill få bort finns på grannens tomt måste växtligheten innebära en betydande olägenhet för att grannen ska kunna tvingas att ta bort den.
7. Hör av dig till byggnadsnämnden och klaga på växtligheten. Nämnden kan ha möjlighet att förelägga grannen att ta bort växtligheten och föreläggandet kan även förenas med vite.
8. Vid större tvister – kontakta jurist eller vänd dig till tingsrätten.
   

Skadestånd

Om du tar lagen i egna händer och vidtar åtgärder och det senare visar sig att du inte haft rätt till detta eller om växtligheten tagit skada eller rent av dött så kan du bli skyldig att betala en stor summa i skadestånd. Det är därför viktigt att du innan du vidtar en åtgärd ser till att du har rätt till det rent juridiskt och att du sparar bevis i det fall grannen muntligt accepterar att du exempelvis kapar trädet. Detta för att förhindra att grannen senare ska neka till att ha accepterat åtgärden och kräva skadestånd.

Skadestånd för åtgärder på träd
Nedan kan du läsa om några fall där skadestånd, böter eller fängelse, med hänvisning till 12 kap 1 § brottsbalken, utdömts efter att otillåtna åtgärder vidtagits på specifikt träd. Varje rubrik motsvarar storleken på skadeståndet och övrig påföljd i varje enskilt fall.

11 000 kronor
Kommunen fällde en tall på en privatpersons fastighet. Hovrätten menade att skadeståndet inte skulle motsvara kostnaden för återplantering av ett lika stort träd. Skadeståndet skulle istället motsvara ersättningen för en mindre tallplanta.

23 100 kronor
Skadeståndet för olovlig fällning av fem almar, två lönnar och flera mindre träd bestämdes av hovrätten, utifrån återanskaffningskostnaden, till 23 100 kronor.

25 000 kronor
En sälg sågades ner på grannens tomt utan grannens samtycke. Hovrätten bestämde skadeståndet till 25 000 kronor.

25 000 kronor
En man hade fått tillåtelse att ta bort en ek på grannens tomt men fällde av misstag fel träd. Skadeståndet bestämdes utifrån fastighetens värdeminskning.

30 800 kronor
En man fällde fyra träd på kommunal mark vilket enligt hovrätten i viss mån påverkade upplevelsen av det natursköna området. Skadeståndet fastställdes utifrån en skälighetsuppskattning av fastighetens värdeminskning.

80 000 kronor
Det togs olovligen ner tio träd på grannens tomt. Avverkningen hade inte alls eller endast i ringa omfattning minskat marknadsvärdet på fastigheten. De aktuella träden hade utvecklats naturligt under lång tid. Hovrätten bestämde skadeståndet efter en skälighetsbedömning.

80 000 kronor
En fastighetsägare tog ner 15 björkar på grannens fastighet. Viss avverkning hade tillåtits och hovrätten var inte eniga när det gällde björkarnas värde.

350 000 kronor
En fastighetsägare på Muskö tog bort 31 träd på grannens fastighet för att få sjöutsikt och mer sol. Tingsrätten bestämde skadeståndet utifrån att värdet på grannens fastighet minskat på grund av större insyn.

80 dagsböter och 33 600 kronor i skadestånd
Fyra tallar avverkades olovligen på en grannes villatomt. Hovrätten menade att det inte gick att köpa likvärdiga träd varför skadeståndet istället skulle bestämmas dels utifrån vedvärdet och dels utifrån det minskade fastighetsvärdet. Gärningen sågs som skadegörelse av normalgraden.

Fängelse och 2,5 miljoner i skadestånd
En man som ville ha havsutsikt på sin fastighet i Tylösand avverkade flera hundra träd på kommunal mark. Hovrätten dömde mannen till fängelse i ett år och tre månader och bestämde skadeståndet till 2,5 miljoner kronor.

Skadestånd för åtgärder på häckar
Här nedan kan du läsa om några fall där skadestånd, böter eller fängelse, med hänvisning till 12 kap 1 § brottsbalken, utdömts efter att otillåtna åtgärder vidtagits på specifikt häckar.

Kapning av en tujahäck
En tujahäck kapades så pass mycket att kapningen var bestående. Hovrätten menade inledningsvis att återanskaffningskostnaden skulle ligga till grund vid bestämmandet av skadeståndets storlek . Men de offerter om återställande som getts in var så pass bristfälliga att hovrätten istället gjorde en skälighetsuppskattning av skadans storlek.

Kapning av en poppelhäck
Ett elbolag rothögg en poppelhäck som växte under en kraftledning. Elbolaget var skadeståndsskyldigt då det inte tagit hänsyn till fastighetsägarens intresse i häckens vindskyddande funktion.

Brott kopplade till miljöbalken

Som vi gått igenom tidigare kan det ses som skadegörelse att olovligen ta ner träd eller häckar på en grannes fastighet. Om åtgärderna gäller växtlighet som skyddas enligt miljöbalken så kan det istället för skadegörelse ses som brott mot miljöbalken.

Åtal för brott mot miljöbalken kan exempelvis handla om att man avverkat träd inom område som utgör strandskyddsområde, naturreservat och liknande eller att man avverkat biotopskyddade alléträd. Om man döms för något av dessa brott kan påföljden bli böter eller i riktigt allvarliga fall, fängelse. Om det är ett företag som begår brottet kan det även bli aktuellt med företagsbot. Utöver detta kan man, efter vidtagande av otillåtna åtgärder, föreläggas att återplantera träd som varit skyddade enligt miljöbalken.

Har du frågor om störande växtlighet? Kontakta Rättsakuten så hjälper vi dig!