Funderar du på att överklaga ett konkursbeslut där gäldenären har själv har ansökt om konkurs? Då är fallet CityMail ett viktigt rättsfall för dig att ha koll på.
Konkurs efter egen ansökan
Du har väl inte missat vår bolagsrättspodd?
Av 1 kap. 2 § konkurslagen följer att en gäldenär som har hamnat på obestånd kan försättas i konkurs efter att den själv har ansökt om det eller efter att en borgenär har ansökt om det. Om det är så att gäldenären själv ansöker om konkurs så följer det av 2 kap. 7 § konkurslagen så ska man godta gäldenärens påstående om att den är insolvent om det inte finns särskilda skäl som säger emot det.
Om det är så att en ansökan om konkurs har inkommit till rätten ska den enligt 2 kap. 14 § konkurslagen prövas genast och det oberoende av om det är gäldenären själv som inger den eller en borgenär. Dock måste man göra undantag när det finns särskilda skäl som gör att man inte ska godta uppgifter om att gäldenären är insolvent enligt 2 kap. 7 § konkurslagen. Då får man istället pröva frågan vid en förhandling, förhandlingen måste hållas senast två veckor efter att ansökan gavs in till rätten. Detta framgår i förarbetena.
Vem har talerätt mot konkursbeslut i de fall där gäldenären själv har ansökt om konkurs?
Som utgångspunkt gäller att man ska godta gäldenärens uppgift om att denne befinner sig på obestånd och tingsrätten får inte fördröja handläggningen på grund av att det görs omfattande utredningar för att ta reda på om gäldenären är insolvent. Dock ifall det finns omständigheter tyder på att gäldenären inte har hamnat på obestånd så måste tingsrätten göra en utredning som är med grundlig. Som exempel på sådana omständigheter kan ges att det inom ett bolag råder olika uppfattningar om ifall bolaget är insolvent eller inte, av konkursansökan på grund av någon annan omständighet framstår som förhastad eller ifall rätten har anledning att tro att gäldenären har ansökt om konkurs på grund av skatteskäl. Ifall det är fråga om särskilda skäl så måste rätten också ta hänsyn till vad som har blivit upplyst i saken av borgenären eller någon annan intressent.
Fram till de förändringar som gjordes år 1979 i konkurslagen så var det i majoriteten av fallen endast gäldenären som hade rätt att överklaga ett beslut om konkurs. Inför att man gjorde förändringarna i konkurslagen så valde lagberedningen att diskutera om ifall faktumet att man inte längre ska godta gäldenärens påstående om att den är på obestånd i samtliga situationer gör att frågan om ett konkursbeslut där gäldenären själv har ansökt om konkurs ska vara möjlig att överklaga av annan än denne aktualiseras. Enligt beredningen så fanns det anledning att göra en friare bedömning och då utgå ifrån vad som är rimligt och ändamålsenligt och då med tanke på de som är nära berörda av konkursen och kan lida skada av den.
Fallet CityMail
Ett viktigt rättsfall på området är NJA 1997 s. 168 som kallas för fallet CityMail.
Det som hade hänt var att bolaget CityMail ansökte om konkurs och försattes därefter i konkurs. CityMails VD, två av bolagets styrelseledamöter som också var aktieägare samt en VD överklagade konkursbeslutet till hovrätten. Enligt klagandena så befann sig inte bolaget på obestånd och dessutom så hade inte beslutet fattas på behörig sätt, därför ansåg de att konkursbeslutet skulle upphävas. Enligt hovrätten så är det fråga om grunder som en domstol ska beakta när det görs en prövning av ett konkursbeslut men då krävs det att de klaganden har talerätt.
Hovrätten konstaterade att varken VD:n, aktieägare, styrelseledamöter eller borgenärer har rätt att överklaga ett konkursbeslutoch hovrätten avvisade därefter överklagandena. Fallet gick då vidare till Högsta domstolen.
Högsta domstolens bedömning
Frågan i målet var vem har som talerätt mot ett konkursbeslut i de fall där gäldenären själv har ansökt om konkurs. Högsta domstolen valde att besluta i enlighet med betänkandet. Av betänkandet framgår att när det är fråga om att man ska föra talan mot ett konkursbeslut där gäldenären själv har ansökt om konkurs så är det bara gäldenären själv och behörig ställföreträdare som har rätt att göra det. Därför har man i NJA 1993 s. 605 avvisat en talan som hade förs av en aktieägare i gäldenärbolaget mot ett konkursbeslut. Aktieägaren ägde i det fallet alla aktier i bolaget.
Det konstaterades att de som var både aktieägare och styrelseledamöter i bolaget inte hade rätt att överklaga konkursbeslutet. Vidare gick man in på om VD:n hade rätt att överklaga konkursbeslutet. Det konstaterades att det inte ingick i den löpande förvaltningen att överklaga konkursbeslutet och därför gick man på hovrättens linje och avvisade överklagandena.
Kontakta gärna oss om du har några frågor!
