I premiäravsnittet av Avtalsteologipodden möts juridik och teologi i ett unikt samtal om Bibelns uråldriga förbund – och vad som händer när dessa bryts. Rättsakutens Fredrik Jörgensen samtalar med teologen och författaren Olof Edsinger om avtalsbrottets natur, förbundsbrottets konsekvenser och hur man juridiskt – och teologiskt – kan förstå Gud som avtalspart.
Förbund som rättsliga konstruktioner i Bibeln
I juridiska termer kan flera av Bibelns förbund betraktas som bilaterala avtal med ömsesidiga förpliktelser. Redan i 1 Mosebok 2:15–17 upprättas ett slags villkorsbaserat förhållande mellan Gud och människan: lydnad mot ett bud (inte äta av kunskapens träd) utgör villkoret, medan påföljden vid överträdelse tydligt anges – ”den dag du äter av det ska du dö”.
Ur ett avtalsrättsligt perspektiv är det fråga om ett avtal med sanktion, där avtalsbrott (överträdelser av budet) medför påföljd i form av död – en proportionalitet som för tankarna till allvarliga kontraktsbrott i civilrätten.
Noas förbund: Regnbågen som juridiskt tecken?
I 1 Mosebok 9:1–17 finner vi ett annat avtal – Guds förbund med Noa. Här åtar sig Gud ensidigt att inte utplåna allt liv med en flod. Det rör sig om ett unilateralt, evighetsgiltigt avtal, med ett tydligt yttre förbundstecken – regnbågen.
I juridiska termer påminner detta om en deklaration med löfte från den ena avtalsparten (Gud), med symbolisk markering (tecknet i skyn) som bevis på avtalets bestånd.
Förbundsbrottets påföljder i Nya testamentet
I Romarbrevet 5:12–21 formuleras en systematisk teologisk analys av vad som i rättslig mening kan liknas vid förbundsbrottets kollektiva konsekvenser. Adams olydnad – att bryta det ursprungliga förbundsvillkoret – får långtgående följder för hela mänskligheten. Denna brottslighet får dock en kompensatorisk motsvarighet i Kristi gärning, som betraktas som en försonande åtgärd, juridiskt jämförbar med återställande av kontraktets balans genom en ny part.
Här talar vi om substitution i förbundsrättslig mening – en ny representant (Kristus) träder in som avtalsfullföljare när den ursprungliga parten (människan) fallerat.
Frågeställningar i avsnittet
I poddavsnittet diskuteras bland annat:
- Kan Edens träd förstås som en klausul med sanktion?
- Vad innebär det att regnbågen är ett tecken på ett evigt avtal?
- Är Kristi död på Golgata en juridiskt begriplig återupprättelse av ett brutet avtal?
- Vad är skillnaden mellan lagbrott och förbundsbrott ur ett bibliskt perspektiv?
En korsväg mellan lag och nåd
Det mest centrala i avsnittet är kanske inte att identifiera avtalsformer, utan att förstå den spänning mellan rättvisa och nåd som genomsyrar Bibelns rättslogik. För där juridiken kräver kompensation eller påföljd vid kontraktsbrott, utmanar teologin detta med ett nådesbegrepp som överskrider strikt proportionalitet.
Detta gör förbundstanken i Bibeln till en rättslig kategori med existentiellt djup – där juridikens begrepp får en plats i förståelsen av Guds handlande, men där rättfärdiggörelse genom nåd erbjuder ett slags överprövning av domslutet.
För dig som vill fördjupa dig i avtalsbrott i modern rätt, rekommenderas:
