AB 25 och ABPU 25 är nya standardavtal som har tagits fram och som nu ska lämnas remiss om. AB 25 ska ersätta AB 04 och ABPU 25 ska ersätta ABT 06. I texten nedan analyseras ABPU 25 och AB 25 och dessa avtal jämförs med AB 04 och ABT 06. Glöm inte att ladda ner vår gratisguide till ABPU 25 som vi tagit fram där du snabbt får koll på de föreslagna förändringarna i det nya standardavtalet.

Innehåll: Inledning De nuvarande avtalen AB 04 och ABT 06 Jämförelse mellan AB 04 och AB 25 Jämförelse mellan ABT 06 och ABPU 25 Sammanfattning

Inledning

ABT 06 och AB 04 är standardavtal som är framtagna av branschorganisationer. De kan användas av parter inom byggbranschen. ABT 06 är för totalentreprenad, vilket innebär att entreprenören är ansvarig för hela projektet. AB 04 används vid utförandeentreprenad, det vill säga beställaren ansvarar för projekteringen och entreprenören för utförandet.

Standardavtal är inte tvingande, vilket betyder att dessa kan användas som vägledning av parter i ett avtalsförhållande, men för parterna går det att avtala på ett annat sätt än enligt standardavtalen.

AB 25 och ABPU 25 är nya standardavtal som har tagits fram och som nu ska lämnas remiss om. AB 25 ska ersätta AB 04 och ABPU 25 ska ersätta ABT 06.

De nuvarande avtalen AB 04 och ABT 06

ABT 06 och AB 04 är de tidigare avtalen som AB 25 och ABPU 25 ska ersätta. Dessa avtal är anpassade till att två parter deltar i projektet – beställaren och entreprenören. Missförstånd kan uppstå i samarbetet mellan dessa parter och ett av flera syften med avtalen är att undvika missförstånd.

Båda avtalen reglerar situationen för både entreprenör och beställare i ett byggprojekt och är inriktade mot att skydda båda dessa parter. ABT 06 utgår från risk, ansvarsfördelning och ekonomisk ersättning utifrån att entreprenören är ansvarig för hela projektet. AB 04 är uppbyggt genom att risken och ansvaret för olika delar fördelas mellan beställare och utförare.

Har du frågor om de nu gällande avtalen? Kontakta Rättsakuten så hjälper vid dig.

Jämförelse mellan AB 04 och AB 25

Strukturella skillnader
AB 25 och AB 04 är båda allmänna bestämmelser som används för entreprenadavtal, men de riktar sig till olika typer av entreprenadformer och har vissa skillnader i sina regler och tillämpningar. Här är några centrala skillnader mellan dessa två dokument:

Typ av entreprenad:
• AB 04 är utformat för utförandeentreprenader, där beställaren ansvarar för projekteringen och entreprenören för själva utförandet av arbetet.
• AB 25 riktar sig också till utförandeentreprenader, men det inkluderar mer moderniserade regler och specifika bestämmelser om exempelvis digitalisering och informationshantering.

Digitalisering och informationshantering:
• AB 25 innehåller tydligare och mer omfattande bestämmelser om användning och hantering av digitala modeller och informationshantering under entreprenaden, något som speglar det ökade fokuset på digitala arbetsmetoder och tekniska hjälpmedel .
• AB 04 har mer traditionella regler kring pappersbaserad informationshantering och saknar en specifik reglering för digitala modeller och processer.

Ansvarsregler och samverkan:
• AB 25 betonar samverkan, lojalitet och god kommunikation mellan parterna i högre grad än AB 04. Detta återspeglas i kapitel 3 i AB 25 som handlar om hur entreprenören och beställaren förväntas arbeta tillsammans för att säkerställa entreprenadens framgång.
• AB 04 har också regler om samarbete och kommunikation, men är inte lika detaljerad i detta avseende.

Kontroll och besiktning:
• AB 25 ger mer detaljerade anvisningar om entreprenörens och beställarens kontroll av arbetet och specificerar noggrant processerna för besiktning och dokumentation.
• AB 04 innehåller bestämmelser om kontroll, men de är mindre utförliga och inte lika anpassade till dagens arbetsmetoder.

Sammanfattningsvis är AB 25 en mer uppdaterad version med större fokus på digitalisering, samverkan och modern arbetsmetodik jämfört med AB 04, som är mer traditionell i sin struktur och tillämpning.

Fördjupad analys
I båda standardavtalen finns regler om skydd for handlingar, men dessa regler är utförligare i AB 25 än i AB 04. I AB 25 1 kap 15 § finns regler om en digital modell. Det finns inga regler om en digital modell i AB 04.

I AB 25 2 kap 2 § finns bestämmelser om hur tolkning av kontraktshandlingar ska göras. Om uppgift om mängd har utelämnats i mängdförteckning, ska mängden anses vara noll. Detta är ett exempel på en detaljerad reglering i avtalet.

Enligt både AB 25 kap 3 § och AB 04 1 kap 3 § finns reglering om vilken prioriteringsordning olika dokument har, gällande tolkning vid motstridiga uppgifter i kontrakt. Först ska kontraktet användas, därefter ändringar som är upptagna i en sammanställning enligt AB 25 och AB 04. Därefter ska dokumenten användas i följande ordning: AB 25 eller AB 04, beställningshandling, anbudshandling osv. Denna reglering är väldigt detaljerad med tanke på att AB 25 inte är tvingande för parter. Parterna kan välja att inte använda AB 25 eller AB 04 när de upprättar avtalet och då kan det bli missvisande att använda dessa standardavtal i avtalstolkningen.

Tveka inte att kontakta oss om du har några frågor om AB 25.

I AB 25 3 kap 1 och 2 §§ finns reglerat att parter ska samverka och ha god kommunikation. I 3 kap 3 § regleras hur kommunikationen ska ske och vilka uppgifter part utan dröjsmål ska meddela den andra parten om. Det finns reglerat att ersättning ska betalas ut om parten inte fullgör underrättelseskyldigheten enligt 3 kap 3 §. Det finns däremot ingen uppgift om hur stor ersättningen ska vara och denna fråga kommer framöver behöva tolkas av domstol.

Enligt 3 kap 9 § i AB 25 ska en projektplan upprättas, där entreprenören ska redogöra för i entreprenaden relevanta frågor gällande kvalitet, miljö, arbetsmiljö och informationshantering. Enligt 3 kap 10 § måste beställaren godkänna projektplanen innan arbetet påbörjats. Denna reglering om att upprätta en projektplan är viktig och har stor betydelse för byggprojektets genomförande. Det finns ingen reglering om projektplan i AB 04.

Visste du att vi har en entreprenadrättsspodd?

AB 25 innehåller stora förändringar jämfört med AB 04. AB 25 är ett mer funktionellt och detaljerat avtal, som är anpassat till de delar som beställaren och entreprenören behöver hantera i ett byggprojekt gällande risker, ekonomi och planering. Det finns risk att AB 25 strider mot andra regler och de passar inte för samtliga projekt. Reglerna i AB 25 passar inte samtliga beställare och företag eftersom man lägger upp arbetet på olika sätt. Detta kan bli ett hinder istället för hjälp eftersom projektarbetet kan bli för reglerat. Detta innebär att standardavtalet AB 25 kommer att behöva anpassas mycket av entreprenörer och beställare innan det används, genom att parterna använder delar av avtalet som passar för deras byggprojekt.

Särskilt kap 3 som handlar om utförande och 4 som reglerar kontroll i AB 25 är väldigt detaljerade och utförliga. Regler om produktionstidsplan finns i AB 25 i 3 kap 24 §. Denna regel betyder att om beställaren begär det så ska entreprenören redovisa en produktionstidsplan och justeringar i denna samt lämna uppgifter om hur arbetet fortskrider i förhållande till produktionstidplanen. I samma paragraf framgår att om beställaren tar del av uppgiften utan att invända mot den betyder det inte att den godtagits. Detta är ytterligare ett exempel på detaljerad reglering.

I AB 25 kap 4 finns regler som ger beställaren kontroll vilket ger insyn och underlättar för beställaren att påverka arbetet. Dessa regler har samlats i samma kapitel i AB 25. Enligt dessa regler har beställaren rätt att vid kontroll genomföra anmärkning enligt 6 §, krav på åtgärdande av icke avtalsenligt , utförande enligt 7 och 8 §§eller avbrytande enligt 10 §. Dessa åtgärder som beställaren kan göra vid kontroll finns inte reglerade i AB 04.

Andra bestämmelser om kontroll i AB 25 och AB 04 är bland annat följande. I både AB 25 4 kap 2 § och AB 04 3 kap 5 § finns en reglering där det framgår att beställaren utför den kontroll hen anser vara lämplig. Sådan kontroll inskränker inte det kontraktsenliga ansvaret. Kontroll ska genomföras så att det inte hindrar entreprenadens utförande.

Enligt AB 04 3 kap 6 § och i AB 25 4 kap 3 § stadgas att entreprenören ska anmäla när arbetsprestation, material och vara som enligt entreprenadhandlingarna ska kontrolleras av beställaren, är tillgängliga för kontroll. Anmälan ska göras i så god tid att åtgärder som föranleds av kontrollen kan genomföras utan att entreprenadens planenliga utförande riskeras. Kontrollen ska genomföras utan dröjsmål.

Enligt 6 kap 1 § AB 25 framgår att kontraktssumman framgår enligt betalplan och mot faktura. Det går inte att betala på något annat sätt än genom faktura även om försäljningen är till en privatperson och det gäller bygg- och anläggningstjänster enligt skatterättsliga regler. Det borde även förtydligas i avtalet AB 25 att självfakturering och omvänd byggmoms kan användas av byggföretag, vilket betyder att utföraren ställer ut faktura för sitt eget arbete.

Du har väl inte missat vår entreprenadrättsspodd?

Stora delar av kapitel 6 reglerar sådant som styrs av sedvänja och lagstiftning inom olika områden. Sådana uppgifter som det oftast inte uppstår missförstånd om behöver inte regleras i avtal. Exempelvis regleras i 6 kap 14 § att vid skada är part skyldig att använda avtalad försäkring om inte parterna kommer överens om annat. I den omfattning en part inte innehar försäkring enligt vad som avtalats så är parten skyldig att ersätta den andra parten för skada som uppkommer.
Regler om avhjälpande av fel och reklamation i AB 25 överensstämmer till vissa delar med köplagen och avtalslagen.

Enligt 10 kap 7 § AB 25 finns en regel där det framgår att, när det står klart att avtalsbrott kommer inträffa som ger part rätt att häva avtalet, får part skriftligen häva avtalet avseende återstående arbete, redan innan avtalsbrottet har inträffat.

Denna regel stämmer inte överens med köplagen och avtalslagen och kan vara svår att tillämpa, eftersom man i förväg inte kan veta och det kan stå klart att ett avtalsbrott kommer att inträffa. Det går inte att bevisa att något som inte har inträffat kommer att inträffa. Denna reglering går emot bevisrättsliga regler och den bevisvärdering som ska göras gällande att ett avtal har brutits.

Ändringar av arbetet hade benämningen ÄTA i AB 04. Reglering om ändringar av arbetet återfinns i kap 5 i AB 25 men benämningen ÄTA har tagits bort i AB 25.

Enligt 11 kap AB 25 regleras tvistelösning. I 11 kap 2 § klargörs att det finns en tvistetrappa, som innebär att oenighet mellan parter ska lösas i flera steg, genom diskussion hos behöriga personer och mellan parter som är närmast berörda. Om man inte kommer överens genom diskussion får part påkalla överläggning mellan ombuden. Ombuden ska utan dröjsmål då försöka lösa oenigheten. Har enighet inte kunnat nås genom överläggning får tvisten avgöras genom förenklad tvistelösning eller allmän domstol.

Detta bör inte regleras i avtal eftersom parter när som helst kan lämna in en stämning till domstol och det behöver inte regleras i avtal att man ska försöka komma överens innan. Det är en fördel att komma överens för att undvika tvist, men det är inte bra att reglera detta i ett avtal. De regler som parterna väljer att ta in i sitt avtal är tvingande för dem och det går inte att hindra en part att när som helst lämna in en stämning till domstol.

Jämförelse mellan ABPU 25 och ABT 06

Strukturella skillnader
ABPU 25 och ABT 06 är båda allmänna bestämmelser för entreprenadkontrakt, men de skiljer sig åt i sin inriktning och tillämpning. Här är några viktiga skillnader:

Entreprenadtyp:
• ABT 06: Används för totalentreprenader där entreprenören ansvarar för både projektering och utförande. Beställaren överlåter större ansvar till entreprenören för att uppnå funktioner och resultat.
• ABPU 25: Är specifikt avsett för projekterings- och utförandeentreprenad, vilket innebär att entreprenören också ansvarar för projekteringen, men kan vara mer anpassad för situationer där det finns ett behov av anpassningar eller flexibilitet i entreprenaden .

Ansvarsområden:
• ABT 06: Lägger stort ansvar på entreprenören att säkerställa att projekteringen och utförandet uppfyller de överenskomna funktionerna.
• ABPU 25: Specificerar ansvarsfördelningen och tar hänsyn till situationer där beställaren ger instruktioner eller tillhandahåller specifik information. Här regleras exempelvis ansvaret för tekniska lösningar som tillhandahålls av beställaren .

Ändringshantering:
• ABT 06: Hanterar ändrings- och tilläggsarbeten genom strikta procedurer, där beställaren har möjlighet att ändra arbetets omfattning under projektets gång, och dessa ändringar regleras genom tilläggsavtal.
• ABPU 25: Har tydliga regler om hur ändringar ska hanteras, inklusive procedurer för hur ändringar ska beställas skriftligen och hur de påverkar ersättning och tidsramar .

Kostnadsreglering:
• ABT 06: Har omfattande regler om kostnadsreglering, särskilt vid tilläggs- eller ändringsarbeten.
• ABPU 25: Innehåller också detaljerade bestämmelser om ersättning för ändringar och avvikande förhållanden, samt hanterar självkostnadsprincipen för att säkerställa att kostnader regleras rättvist i förhållande till ändrade förutsättningar.

Sammanfattningsvis är ABPU 25 mer fokuserad på projekterings- och utförandeentreprenader, medan ABT 06 är en allmän standard för totalentreprenader där entreprenören har ett bredare ansvar för både design och byggande.

Fördjupad analys
Enligt ABPU 25 1 kap 7 § gäller att, vid tillämpning av självkostnadsprincipen ska beställaren vid upphandling i så stor utsträckning som det är möjligt inhämta anbud från flera leverantörer eller entreprenörer. Upphandling ska ske till förmånliga villkor för beställaren om förhållandena medger det.

Enligt 10 kap lagen om offentlig upphandling (LOU) ska beställaren annonsera om upphandlingen och att leverantörer får lämna anbud för genomförandet av uppdraget. Det är ett krav att annonsering sker vid upphandling och detta ska inte endast ske om det är möjligt att genomföra för beställaren. Den upphandlande myndigheten ska välja det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt enligt LOU 16 kap 1 § och det är därför missvisande att skriva att upphandling ska ske på förmånliga villkor för beställaren om förhållandena medger det, som det uttrycks i ABPU 25. Lagen om offentlig upphandling gäller för myndigheter. Om beställaren är ett privat företag används inte upphandlingsregler. Det skulle behöva förtydligas att 1 kap 7 § i Abpu 25 gäller både för myndigheter och för privata beställare.

I ABPU 25 1 kap 4 § ska vid motstridighet i handling den tolkning som är mest ekonomiskt fördelaktig användas. Om det finns motstridighet i en anbudshandling är det vanligt att beställaren frågar anbudsgivaren vad som avses innan kontraktet tilldelas leverantören. Det är viktigt att det inte finns oklarheter i anbudshandlingar för någon part när avtal tecknas. Därför är 1 kap 4 § missvisande eftersom denna situation inte ska behöva uppstå. Motstridighet kan också finnas i andra handlingar förutom anbudshandlingar. En motstridighet kan handla om och uppstå i så många olika situationer att det inte går att skapa en reglering där man löser samtliga motstridigheter i samtliga handlingar genom att välja det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet.

Enligt ABPU 25 kap 3 § regleras att part, utan dröjsmål, ska underrätta den andra parten om det under entreprenadtiden upptäcks att uppgifter eller föreskrifter i entreprenadhandlingar inte överensstämmer med varandra, väsentligt avviker från verkliga förhållanden, är bristfälligt utformade, avviker från entreprenadhandlingar eller om ändrade omständigheter tillkommer. Part som inte fullgör underrättelseskyldigheten ska ersätta motparten för skada som uppkommer till följd av detta. Denna reglering är svår att genomföra och det passar inte att ha en sanktion om ersättning ifall regleringen i ABPU 25 kap 3 § inte följs av part. Det är i båda parters intresse att meddela varandra om det som anges i paragrafen eftersom parterna arbetar mot samma mål. Det kan vara svårt att bevisa att en part har upptäckt fel i entreprenadhandlingar och inte meddelat motparten detta, vilket krävs om parten ska bli ersättningsskyldig.

Kontakta oss om du har några frågor om ABPU 25.

Enligt 3 kap 17 § fördelas ansvaret mellan utförare och entreprenör gällande vem som ska ansöka om olika tillstånd. Denna reglering är bra eftersom den gör att arbetsfördelningen förtydligas och arbetsuppgifter som ska utföras struktureras.

Enligt kap 4 regleras hur beställaren kontrollerar byggprojekt och entreprenaden. Beställaren ges stor kontroll över byggprojektet och entreprenaden enligt kapitlet. Exempelvis regleras under vilka förutsättningar beställaren har rätt att avbryta arbetet.

Reglering om ändringar av arbetet finns i kap 5 i Abpu 25. Ändringar av arbetet fanns reglerat i och hade benämningen ÄTA i ABT 06. I ABPU 25 har benämningen ÄTA tagits bort.

Enligt ABPU 25, 6 kap 2 §, framgår att ändring av entreprenaden och avvikande förhållanden ska regleras fortlöpande genom debitering och kreditering. Beställaren är skyldig att mot faktura betala för utförd ändring av entreprenaden och avvikande förhållanden. Beställaren får innehålla fem procent av fakturerat belopp för framtida avhjälpande av fel.

Hur fakturering ska ske kommer parter överens om i början av uppdragsavtalet. Parterna kan komma överens om delfakturering och de kan även komma överens om ändringar gällande faktureringen. Det är missvisande att reglera om att parten har en skyldighet att betala för avvikande förhållanden, eftersom det krävs att parter kommer överens om hur detta ska hanteras. Detta kan part ha skyldighet att ersätta om ett fel konstaterats enligt civilrättslig lagstiftning. Det borde även stå att avvikande förhållanden ska regleras fortlöpande genom delfakturering i paragrafen, istället för genom debitering och fakturering.

Enligt kap 7 ABPU ges beställaren förutsättningar att hantera fel och dröjsmål. Enligt avtalet står utföraren till stor del för risken vid fel och dröjsmål, genom att det regleras om till exempel garantitid, reklamation och påföljder vid fel. Denna reglering liknar regleringen i köplagen och avtalslagen.

Sammanfattande analys och avslutning

Dessa båda nya standardavtal är inriktade mot att vara mer funktionella än de tidigare avtalen, eftersom de reglerar tydligare hur byggprojektet ska planeras och utföras, gällande tillsyn, ekonomi, risk och ansvar mm. Risken med att reglera frågor om planering och arbetsuppgifter för utförande av projekt i ett standardavtal är att olika typer av projekt hanteras på olika sätt och att förutsättningarna inte är lika hos samtliga leverantörer och beställare. Dessa standardavtal kommer därför att behöva anpassas av parterna innan det används. Vissa delar av avtalet är inte praktiskt genomförbart med hänsyn till bland annat annan lagstiftning, till exempel lagen om offentlig upphandling, avtalslagen och köplagen. Delar av avtalet är inte heller genomförbart med hänsyn till sedvänja i branschen.

Vissa delar av projektarbetet kan med fördel regleras i avtal, till exempel att upprätta en projektplan och att fördela ansvaret för vem av parterna som ska söka olika tillstånd. Dessa delar gör att arbetet struktureras och organiseras på ett tydligt sätt redan i avtalet. Det finns delar i ett projekt som man kommer att behöva fatta beslut om under projektets gång och därför behöver inte samtliga problem och risker som kan tänkas uppstå i projektet hanteras redan i uppdragsavtalet.

Om ni behöver hjälp med entreprenadrättsliga frågor eller att upprätta uppdragsavtal kontakta Rättsakuten.