Är du aktieägare i ett moderbolag och är orolig för att moderbolaget ska anses ha ett efterbehandlingsansvar för dotterbolagets verksamhet? Då är Proton Industries – målet ett viktigt mål för dig att hålla koll på.
Vem har efterbehandlingsansvar enligt miljöbalken?
Av den dåvarande 10 kap. 2 § miljöbalken följde att om om något bedrev eller tidigare hade bedrivit en verksamhet eller utfört en åtgärd som lett till föroreningar så var skulle den personen ansvara för efterbehandling. Hur omfattande ansvaret skulle vara framgick av 10 kap. 4 § miljöbalken. Av bestämmelsen framgår att den ansvarige är skyldig att i skälig omfattning betala för eller utföra de efterbehandlingsåtgärder som är nödvändiga för att se till att skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö uppstår. Av 10 kap. 6 § miljöbalken följer att ifall det är fråga om flera verksamhetsutövare så är de solidarisk ansvariga för skadorna.
Ansvarsgenombrott
Inom aktiebolagsrätten så gäller som huvudregel att delägarna inte är ansvariga för aktiebolagets skulder. Detta följer av 1 kap. 3 § aktiebolagslagen. I aktiebolagslagen finns några undantag från huvudregeln att delägarna inte är ansvariga för aktiebolagets skulder. Vidare så finns det ett till undantag från huvudregeln att delägarna inte ansvarar för aktiebolagets skulder som inte är lagfäst, det är principen om ansvarsgenombrott.
Ansvarsgenombrott kan sägas vara en allmän civilrättslig princip som har tillkommit genom genom rättspraxis.
Ansvarsgenombrott kan ses antingen som en associationsrättslig genombrottsregel som inte är lagfäst eller som att man anser att det är ägarna själva som bedriver bolagets verksamhet eller som att det är fråga om allmänna rättsprinciper som behandlar utomobligatorisk skadeståndsansvar i de fall där bolaget har orsakats en skada. Principen aktualiseras också när det är fråga om andra särskilt kvalificerade fall. Enligt lagstiftaren så ska principen aktualiseras i de fall där aktieägarnas frihet från betalningsansvar för bolagets skulder skulle ge upphov till stötande konsekvenser.
Man har alltså rätt att kräva ansvar inte bara från den som formellt har gjort åtagandet utan också från den som kan sägas ha ett reellt intresse av bolagets verksamhet.
Du har väl inte missat vår bolagsrättspodd?
Proton Industries – Ett rättsfall om efterbehandlingsansvar
Ett viktigt rättsfall på området är MÖD 2013:26 som kallas för ”Proton Industries- målet”.
Bolaget Proton industries ägde ett dotterbolag, Proton Finishing. Dotterbolaget brev sin verksamhet på två fastigheter, fastighet X och fastighet Y. År 2002 tog Proton industries över Proton Finishing och bedrev dess verksamhet fram till år 2007. Vid bedrivandet av verksamheten uppkom processavloppsvatten. Efter att processavsloppsvattnet hade renats så leddes vattnet till en damm som var belägen på fastigheten X.
År 2007 så anmälde dotterbolaget till länsstyrelsen att verksamheten skulle läggas ner. Det skickades in en granskningshandling, enligt granskningshandlingen så fanns det förhöjda halter av zink och nickel i den dammen där all processvatten som uppkommit genom verksamheten hade letts till. Ett år senare så trädde bolaget i likvidation och det utan att det hade skett en sanering av dammen. Länsstyrelsen beslutade då om att Proton Industries skulle bli ersättningsskyldig för de kostnader som hade uppkommit med anledning av efterbehandlingen av dammen.
Mark-och miljööverdomstolens bedömning
Frågan i målet var om ett moderbolag skulle ansvara för efterbehandlingen trots att skadorna hade orsakats av dotterbolagets verksamhet.
Mark- och miljööverdomstolen diskuterade principen om ansvarsgenombrott. Domstolen tog i domskälen upp de förslag som hade lagts fram avseende att man skulle lagfästa principen om ansvarsgenombrott. Men konstaterade att principen inte har blivit lagfäst då det enligt lagstiftarens mening inte fanns något praktisk behov av att lagfästa principen.
Därefter började Mark-och miljödomstolen att diskutera begreppet verksamhetsutövare. Domstolen hänvisade till prop. 2006/07:95 s. 127 där det framgick att med verksamhetsutövare menas den fysiska eller juridiska personen som haft faktiskt och rättsligt kontroll över verksamheten. Vidare framgick det av propositionen att en samlokalisering av flera ägare kunde tyda på det finns en sådan kontrollmakt.
Vidare så anses moderbolaget inneha en sådan kontrollmakt om det är så att dotterbolaget är helt beroende av att få resurser från moderbolaget för att kunna bedriva sin verksamhet. Dock så kan inte ett ägarinflytande i sig leda till ansvar. Domstolen konstaterade att ett moderbolag kan i några fall anses vara verksamhetsutövare och att för att moderbolaget ska kunna hållas ansvarig så ska moderbolaget ha haft ett så stort inflytande på dotterbolagets verksamhet att det har varit möjligt för moderbolaget att påverka hur dotterbolaget har drivit sin verksamhet och därmed bidragit till föroreningen.
När det gäller om moderbolaget skulle anses vara verksamhetsutövare i det här fallet så konstaterade domstolen att genom att koncernbidrag på ungefär 43 miljoner kronor som lämnades och som hade gjort det möjligt att verksamhet fortsattes att bedrivas och att moderbolaget därmed hade haft ett avgörande inflytande över dotterbolagets verksamhet, som var den som hade gett upphov till skadan. Vidare så konstaterade domstolen att moderbolaget hade haft en faktiskt och rättslig möjlighet att påverka dotterbolagets verksamhet. Därmed så åla domstolen moderbolaget och dotterbolaget ett solidarisk ansvar för efterbehandlingen.
Domstolen utvidgade alltså kretsen aktörer som faller inom begreppet verksamhetsutövare på ett sätt som liknar principen om ansvarsgenombrott som är ett undantag från huvudregeln att delägarna inte är ansvariga för aktiebolagets skulder.
Tveka inte att kontakta oss om du har några frågor!
