När en granne eller utomstående tar sig in på din tomt utan lov kan det kännas både obehagligt och integritetskränkande. Det kan handla om allt från att grannen genar över din tomt till att barn spelar boll där eller att någon ställer saker på din mark. Intrång på tomten är en vanlig källa till irritation och ibland rena juridiska tvister. Olaga intrång regleras i brottsbalken 4 kap 6 §. Där anges att den som olovligen tränger in eller stannar kvar i någon annans bostad eller annat liknande boende döms för hemfridsbrott. Det omfattar även trädgård, gårdsplan eller liknande plats som tillhör bostaden.

Vilken rätt har man att beträda grannens trädgård eller tomt?

Svaret på denna fråga regleras främst genom bestämmelser i:

• Jordabalken
• Regeringsformen
• Miljöbalken
• Europakonventionen
• Brottsbalken

Enligt jordabalken 3 kap. 1 § ska var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom taga skälig hänsyn till omgivningen. Det innebär att man inte får göra intrång som innebär oskäliga störningar.

I Regeringsformen 2 kap. 15 § st. 4 återfinns allemansrätten. Där står att alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan.

Allemansrätten återfinns också i miljöbalken 7 kap 1 §. Allemansrätten ger i stort var och en rätt att ta sig fram till fots över annans mark med undantag för tomtmark som ligger intill någons bostad. Man får tillfälligt, slå upp tält och uppehålla sig på samma plats någon enstaka natt. Man kan vidare plocka bär och svamp vilda blommor, kottar samt nedfallna grenar och kvistar. Var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den.

Allemansrätten begränsas av andras rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv och sitt hem. Detta bestäms genom artikel 8 i EKMR. Där förpliktigas staten Sverige att agera för att för att skydda denna rätt. Vilket sker bland annat i form av lagstiftning.

Brottsbalken 12 kap. 4 § reglerar olaga intrång, vilket kan bli aktuellt om någon utan lov tar sig in på tomten. Bestämmelsen anger att den som olovligen och på annat än väg färdas över tomt eller plantering, eller över någon annan mark som kan skadas av detta, döms för tagande av olovlig väg till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (2017:442).

I stort gäller det här att man inte får bege sig in på grannens planterade områden, åker, gräsmatta eller annan plats som är särskilt ömtålig för skador. Som tomt anses dels ingärdat området eller om detta inte finns området som befinner sig 50-60 meter från ett bostadshus.

Med plantering avses ett intensivt brukat område (trädgård, parkanläggning osv.) med relativt begränsat omfång. En plantering ligger ofta på vad som är att anse som en tomt. Planterad skog utgör knappast en plantering, men åtminstone områden med nyplanterad skog kan lätt skadas vid en färd däröver.

Att taga väg handlar här om att färdas där var ingen väg finns eller att färdas på väg på ett sådant sätt att man överskrider gränsen för vägen tex genom att köra bil på en gångväg. Färdas kan man genom att gå, rida, cykla, åka skidor, köra bil, traktor, snöskoter, stridsvagn osv. på ett område som inte är att anse som väg. Som ett tagande av väg kan räknas ett flertal färder på samma ställe.

Olaga intrång regleras även i brottsbalken 4 kap 6 §. Där anges att den som olovligen tränger in eller stannar kvar i någon annans bostad eller annat liknande boende döms för hemfridsbrott. Det omfattar även trädgård, gårdsplan eller liknande plats som tillhör bostaden. Straffet för detta kan bli böter eller fängelse i högst ett år.

Även fastighetsbestämning via Lantmäteriet kan bli relevant om gränserna mellan fastigheterna är oklara.

Vad menas med olaga intrång

Med olaga intrång menas att man utan laglig rätt tränger sig in i en bostad, ( Tält, husvagn och hotellrum innefattas också) lokal eller annan plats genom att övervinna ett fysisk eller psykisk hinder till exempel klättra över ett staket eller trots förbud gå in på en gård men även att gå in i en olåst dörr. Kvarstanna gör man om den som bor i bostaden säger åt en att lämna men man väljer att stanna kvar. Förbudet gäller även den som är hyresvärd.

Även uthus och andra ekonomibyggnader som finns inom gården eller trädgården liksom gårdsplanen omkring byggnaderna omfattas också av hemfridsskyddet, men däremot inte sådana byggnationer som är mera avsides belägna.

Hemfridsbrott kontra olaga intrång

Enligt brottsbalken 4 kap 6 § döms man för hemfridsbrott om man obehörigen tränger in eller stannar kvar i en byggnad eller ett fartyg, på en gårdsplan eller på en annan liknande plats. Påföljden för detta är böter eller fängelse i högst ett år. Hemfridsbrott kan även bedömas vara grovt om det rör sig om inbrott, våld, hot, ofredande eller skada på egendom.

Om man i annat fall än som avses i stycket ovan obehörigen tränger in eller stannar kvar i en byggnad eller ett fartyg, på en gårdsplan eller på en annan liknande plats döms man istället för olaga intrång. Påföljden är densamma som för hemfridsbrott och det olaga intrånget kan bedömas vara grovt om det rör sig om inbrott, våld, hot, ofredande eller skada på egendom.

Finns det situationer där det är tillåtet att bege sig in på grannens egendom?

Befogad anledning att vistas på grannens tomt kan vara om man avser att besöka grannen genom att exempelvis ringa på dörren.

En annan situation där det är tillåtet är när det råder ansvarsfrihet enligt brottsbalken. Enligt brottsbalken 24 kap. 4 § råder ansvarsfrihet vid en gärning som någon begår i nöd. Intrånget utgör endast ett brott om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig. Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse.

Som nöd kan även tolkas när fara hotar ditt eget barn. Det kan till exempel vara aktuellt om man bryter sig in någonstans för att man tror att ens barn är i fara i byggnaden.

Checklista: Vad kan man göra om man har problem med intrång på egen egendom?

Om du upplever att grannar, deras barn, husdjur (katt, hund) eller föremål (t.ex. bollar) olovligen eller på ett störande sätt tränger in på din egendom, finns det flera steg du kan ta:

• Försök med direkt dialog och kommunikation:

Prata med grannen: I första hand, försök alltid att lösa situationen genom ett lugnt och respektfullt samtal med grannen. Förklara problemet och hur det påverkar dig. Grannen kanske inte är medveten om att deras agerande eller deras djurs/barns agerande upplevs som störande eller skadligt.

• Vid intrång av djur (katter, hundar):

Här kan du läsa mer om störningar från grannens djur.

Lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter: Enligt denna lag ska hundar hållas under tillsyn och får inte springa lösa utanför inhägnade områden om de inte är kopplade eller på annat sätt kontrollerade. En hundägare är strikt ansvarig för skador som hunden orsakar. Vid allvarliga problem kan du kontakta Polismyndigheten för råd eller anmälan om bristande tillsyn.

Egen inhägnad: Se över möjligheten att förbättra din egen inhägnad för att förhindra hundar från att ta sig in.

Katter har en mer fri ställning i lagen än hundar och får generellt vistas fritt även på annans mark. De kan dock inte ges fri lejd över “tomt och plantering” om det innebär ett uppenbart intrång som medför skada.

Problem med skada/sanitära olägenheter: Om kattens intrång orsakar betydande skada på egendom (t.ex. gräver i rabatter) eller sanitära olägenheter, kan det anses vara en störning som grannen är ansvarig för att åtgärda. Försök dokumentera skadorna.

Egen inhägnad: Att sätta upp stängsel eller andra fysiska barriärer är det vanligaste sättet att förhindra katter från att komma in på ens tomt.

Om ett djur är i nöd på din tomt (t.ex. skadat), kan det vara tillåtet att gå in på grannens tomt för att rädda det, under förutsättning att agerandet inte är oförsvarligt med hänsyn till faran och omständigheterna. Samma princip kan gälla för att hämta ett eget djur som hamnat i nöd på grannens tomt.

• Vid intrång av barn eller föremål (t.ex. bollar):

Hemfridsbrott (BrB 4 kap. 6 § st. 1): Om barn tränger in eller stannar kvar på din tomt (trädgård, gårdsplan eller liknande plats som tillhör bostaden) trots att du har uppmanat dem att lämna, kan det utgöra hemfridsbrott. Det är viktigt att tydligt kommunicera att intrånget är oönskat. Detta brott omfattar även fysiska hinder som staket eller att gå in genom en olåst dörr utan tillåtelse.

Olaga intrång (BrB 4 kap. 6 § st. 2): Om intrånget sker i en byggnad eller annan plats som inte direkt är en bostad eller dess omedelbara närområde (t.ex. en avlägsen ekonomibyggnad, men fortfarande på din fastighet), kan det vara olaga intrång.

Tagande av olovlig väg (BrB 12 kap. 4 §): Om intrånget sker genom upprepad färd över en tomt, plantering eller annan mark som kan skadas av färden (t.ex. barn som cyklar över din gräsmatta trots tillsägelse), kan detta vara aktuellt.

Undrar du om det går att vidta åtgärder mot din granne? Kontakta Rättsakuten så vägleder vi dig.

Nöd (BrB 24 kap. 4 §) Föräldrar kan ha rätt att hämta sitt barn om dessa upplever fara. Upplevelsen är subjektiv.

Bollar och andra föremål: Om en boll eller ett annat föremål hamnar på din tomt och grannen vill hämta den, bör du i första hand tillåta detta, förutsatt att det inte sker på ett sätt som stör hemfriden eller orsakar skada. Om det blir ett återkommande problem med föremål som skadar din egendom, kan du diskutera med grannen om att de får betala för eventuella skador.

• Vid skada på egendom

Begär skadestånd. Om grannens barn, djur eller agerande orsakar skada på din egendom (t.ex. trasiga växter, sönderkörda gräsmattor), har du rätt till skadestånd. Detta kräver att du kan bevisa skadan och sambandet med grannens agerande.

Skadegörelse (BrB 12 kap. 1 §): Om skadan är avsiktlig eller sker av grov oaktsamhet (t.ex. av ett barn som medvetet förstör) kan det utgöra skadegörelse.

Praxis om intrång på tomten

En 50 årig kvinna blev dömd för hemfridsbrott efter att hon enligt grannen på eget bevåg har öppnat dörren till sin grannes bostad och klivit in i hallen samt att 50-åringen därefter, sedan hon flera gånger blivit uppmanad att lämna bostaden, har kvarstannat en inte obetydlig tid. 50-åringen har i efterhand uppgett att hon kan ha upplevt barnens påhälsning på Halloween som påfrestande, eftersom de ska ha dunkat hårt på dörren. Det blev inte bättre enligt henne då grannen började ropa otrevligheter mot henne från sitt hus. Hovrätten dömde 50 åringen för hemfridsbrott till 30 dagsböter.

I rättsfallet NJA 1996 s. 495 var forsränning på en fastighet föremål för granskning. Domstolen fann att intrånget var större än vad fastighetsägaren behövde tåla.

Ett fall i hovrätten handlade om grannar som bråkade om en katt. Mannens aktt var ofta på kvinnans tomt och hon tyckte inte om det. Mannen var rädd att katten skulle skadas och följde därför med den in när den gick över till grannens tomt. Han gick även över till kvinnan vid ett annat tillfälle för att tala med henne om att han köpt en kattskrämma som hon kunde ha på sin tomt. Hovrätten fann att mannen saknade godtagbar anledning att vara på kvinnans tomt.

Ett annat rättsfall rörde en tvist om ett skidspår som kommunen anlade och avgiftsbelade. Detta ansågs inte strida mot allemansrätten och intrånget behövde tålas av fastighetsägaren.

En kvinna tog sig in i sin före dettas bostad och stannade där i tio minuter. Hon dömdes för hemfridsbrott till 30 dagsböter av hovrätten.

En hyresvärd dömdes för hemfridsbrott efter att ha tagit sig in i en lägenhet utan att meddela hyresgästen detta. Påföljden blev 30 dagsböter.

En kvinna bad en man att lämna hennes hemmafest. Han stannade trots detta kvar och dömdes senare för hemfridsbrott.

Intrång i samband med inbrott kan göra att brottet ska ses som grovt. Högsta domstolen har dock funnit att detta inte sker med automatik utan att varje fall ska bedömas för sig.

En demonstrant befann sig i en lokal som utgjorde showroom för bilar. Lokalen var öppen för allmänheten men demonstranten stannade kvar trots att lokalen skulle stänga för dagen. Demonstranten dömdes för olaga intrång.

En person som gick in i en trappuppgång, som var öppen för allmänheten, för att värma sig en kort tid utan att ha något att göra där ansågs inte som obehörig i NJA 1987 s. 148.

Checklista vid upprepade eller allvarliga problem:

• Dokumentera: Samla bevis i form av foton, videoklipp, datum, tider och en beskrivning av händelserna. Detta är viktigt om du behöver ta ärendet vidare.
• Polisanmälan: Om du anser att ett brott har begåtts (t.ex. hemfridsbrott, tagande av olovlig väg, skadegörelse), kan du göra en polisanmälan. Polisen kan ge råd om brottsrubricering.
• Kontakta hyresvärd/bostadsrättsförening: Om du bor i en hyresrätt eller bostadsrätt och problemen involverar en granne i samma fastighet, kan du kontakta din hyresvärd eller styrelsen i bostadsrättsföreningen. De kan ha en skyldighet att agera vid störningar.
• Medling: I vissa kommuner finns det möjlighet till medling vid grannkonflikter.
• Juridisk rådgivning: Om situationen är komplex, eller om de andra stegen inte leder till en lösning, bör du söka professionell juridisk rådgivning. En jurist kan hjälpa dig att bedöma din situation, dina rättigheter och föreslå de bästa nästa stegen, inklusive eventuella rättsliga åtgärder.

Behöver du hjälp?

Om du har en tvist om störande fester – boka kostnadsfri första rådgivning med vår jurist.
Vi går igenom din situation, bedömer bevisningen och hjälper dig att ta nästa steg.

Boka rådgivning här

Läs mer om närliggande grannrättsfrågor:

Konflikt om hur grannen parkerar sin bil
Grannens fester stör
Grannens kameraövervakning
Störande buller och oljud från grannen
Grannens djur – lösspringande eller skällande hundar, katter som gräver i rabatten, hästar som drar till sig flugor och mycket mer
Grannens byggprojekt – altaner nära tomtgränsen, skymmande tillbyggnader med mera.
Skymmande plank och staket nära tomtgränsen
Grannar som hotar eller trakasserar
Träd och buskar – höga häckar, skuggande träd med mera.
Lukter från grannen – cigarettrök, eldning, grillning och liknande
Bråk med grannen om vägar och servitut
Konflikt med grannen om gemensamhetsanläggningar
Snöröjning, halka och farliga istappar
Granne som eldar så röken stör

När ska man ta juridisk hjälp?

FAQ

När räcker inte dialog med grannen?
När konflikten är långvarig eller eskalerar.

Är det dyrt att ta juridisk hjälp?
Inte alltid – rådgivning kan spara stora kostnader.

Kan man lösa granntvister utan domstol?
Ja, ofta.