Kameraövervakning kan vara en stor källa till konflikter mellan grannar. Många vill skydda sin egendom, men när kameror riktas mot grannens tomt eller bostad kan det upplevas som en kränkning av den personliga integriteten. Men vad gäller egentligen när grannen sätter upp kameror, och vilka rättigheter och skyldigheter finns det för både den som övervakar och den som blir övervakad?
Med dagens teknik blir kameraövervakning allt vanligare. Vanliga platser för övervakningskameror är på husfasader, i trädgårdar eller på gemensamma områden som parkeringar. Man vill kunna se om någon varit inne på tomten eller om någon rekar för ett eventuellt inbrott. När kameror är riktade mot grannens tomt eller bostad så kan det upplevas som en kränkning av den personliga integriteten. Det är därmed en skör balans mellan trygghet och intrång.
Störs du av grannens kamerabevakning? Kontakta Rättsakuten för vägledning kring hur du ska agera.
Vad säger lagen om grannens kamera?
Regleringen av kameraövervakning, särskilt när den utförs av privatpersoner, bygger främst på Dataskyddsförordningen (GDPR) och dess kompletterande svenska lag, Integritetsskyddslagen (2018:1050, IML).
Klagomålen om otillåten kamerabevakning till Integritetsskyddsmyndigheten har under de senaste två åren ökat med cirka 67 procent, från 300 – 500 klagomål per år. Privatpersoner har rätt att kamerabevaka den egna tomten, enligt det så kallade privatundantaget i GDPR så har detta undantag dock en del begränsningar.
Kameraövervakning regleras även i kamerabevakningslagen (2018:1200). Enligt lagen krävs tillstånd i många fall om kameran övervakar platser dit allmänheten har tillträde. När det gäller privata bostäder får kameror endast övervaka den egna tomten och inte riktas mot grannens område. Personuppgiftslagen (GDPR) blir relevant om inspelat material lagras.
Brottsbalken
Även brottsbalken 4 kap. 6 a kan vara tillämplig om kameran riktas mot någons fönster eller riktas någon annan stans men fångar upp grannens fönster. Det framgår att den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år.
Här omfattar begreppet kamera även inspelning med videoteknik samt bildupptagning med webbkamera eller tv-kamera för direktsändning. Med bostad avses en lokal eller annan plats där någon stadigvarande bor, men även tillfälliga bostäder såsom hotellrum, en båthytt men också ett bostadsrum på ett äldreboende omfattas om det under en tid kan sägas vara den enskildes bostad. Det krävs inte att det är fråga om den fotograferades egen bostad utan även fotografering av någon i en annan persons bostad omfattas.
Undantaget för privatpersoner
Av GDPR artikel 2.2 c framgår det att dataskyddsförordningen inte gäller för privatpersoner när det gäller angelägenheter av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll. Detta är ett viktigt undantag för privatpersoner. Det innebär att om en granne enbart filmar sin egen tomt och bostad för att skydda den gentemot brott, utan att filma mer än nödvändigt av allmän plats eller grannens egendom, så omfattas det vanligtvis inte av GDPR/IML. Det är också tillåtet att bevaka garage, förråd och andra byggnader som står på den egna tomten.
Undantaget gäller inte om;
- Kameran filmar allmänna platser, t.ex. gata, trottoar, cykelväg, lekplats.
- Kameran filmar personer som vistas på allmän plats.
- Kameran filmar grannens bostad eller tomt.
Man får alltså inte sätta upp en kamera som visar vilka som går förbi på trottoaren eller vilka besökare som grannen har. Även om rent privat övervakning inte omfattas av GDPR/IML, kan det vara en bra att bevara god grannsämja genom att informera om kamerans existens och syfte.
Har du åsikter om grannens placering av kameror? Kontakta Rättsakuten så vägleder vi dig.
Praxis om kameraövervakning
Datainspektionen har i flera fall förbjudit privatpersoner att ha kameror riktade mot grannens tomt. Om övervakningen inte kan anses vara rent privat och därmed omfattas av GDPR/IML, måste grannen ha en laglig grund för att behandla personuppgifter. Ofta åberopas en så kallad intresseavvägning, vilket innebär att grannens intresse av övervakning måste väga tyngre än de övervakades intresse av skydd för sin personliga integritet. Det är svårt att motivera övervakning av grannens tomt eller en allmän plats med ett legitimt intresse om det inte finns mycket starka skäl.
Målet Ryneš, C-212/13
I ett klassiskt mål (målet Ryneš, C-212/13) slog Europeiska domstolen fast att en kamera som filmar en del av en allmän gata inte är rent privat, även om huvudsyftet är att skydda den egna fastigheten. Fallet gällde en tjeckisk man som hade en kamera monterad på sitt hus, vilken filmade husets entré, en del av den allmänna gatan och grannfastigheten. Medan kamerans syfte var att skydda hemmet, egendomen och familjen mot brott så slog EU-domstolen fast att övervakningen, även om den utfördes av en privatperson för att skydda sin egendom, inte föll inom undantaget för ”rent personlig eller hushållsrelaterad verksamhet” i dåvarande dataskyddsdirektivet (föregångaren till GDPR). Detta berodde på att kameran även filmade en del av ett allmänt utrymme. Domen har varit vägledande för tolkningen av det hushållsrelaterade undantaget i GDPR, och innebär att privatpersoners kameraövervakning av allmän plats eller annans egendom ofta inte omfattas av undantaget i GDPR (dataskyddsförordningen) 2.2c. Vilket innebär att denna blir integritetskränkande.
NJA 2022 s 1034
I fallet fotograferade mannen sin dotter när hon befann sig inomhus i sin bostad. Varken dottern eller hennes vårdnadshavare kände till fotograferingen eller hade samtyckt till den. I fallet anger HD att olovlig och hemlig fotografering av en person som befinner sig inne i en bostad innebär ett sådant intrång i den personliga integriteten som bör vara straffsanktionerat, oavsett var den enskilde befinner sig i bostaden. I bostaden ska var och en kunna räkna med att ha en fredad sfär. Straffansvaret omfattar således, som huvudregel, även de fall då en person medvetet exponerar sig och håller sig fullt synlig i ett bostadsfönster. Vid sådana förhållanden är utgångspunkten att personen ska dömas för kränkande fotografering.
Kommunens egen kamerabevakning
En kommun ville kamerabevaka ett gångstråk dygnet runt på grund av att området var brottsutsatt. Förvaltningsrätten fann att detta var alltför integritetskränkande. Kamerabevakning tilläts dock under nattetid då integritetsintresset var lägre och brottsrisken högre.
HFD 2016:71
Högsta förvaltningsdomstolen fann i domen att en kamera på en drönare är en tillståndspliktig övervakningskamera medan en kamera riktad framåt i en bil eller på en cykel inte är tillståndspliktig.
Vad kan jag göra åt grannens kamera?
- Dokumentera kamerans placering och riktning. Försök att ta reda på exakt vad kameran filmar (om det är möjligt utan att inkräkta på grannens tomt). Ta foton eller filmer som visar kamerans placering och vinkel. Notera datum, tider och hur du upplever att övervakningen påverkar dig.
- Tala med grannen. Förklara hur du upplever övervakningen och be att kamerans vinkel justeras eller att den stängs av om den fångar din egendom, allmän plats eller dig personligen i en omfattning som känns obefogad.
- Skicka skriftlig begäran om att ta bort eller rikta om kameran.
- Gör anmälan till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Om dialogen inte leder någonstans, är nästa steg att kontakta IMY (tidigare Datainspektionen). De är tillsynsmyndighet för GDPR och IML. Du kan lämna in ett klagomål till IMY. De kan utreda ärendet och, om de finner att grannen bryter mot reglerna, kan de utfärda förelägganden eller förbud mot övervakningen.
- Kontakta jurist för rådgivning.
- Polisanmälan (endast i undantagsfall): Om övervakningen sker med ett klart trakasserande syfte, eller om inspelat material sprids utan tillåtelse på ett sätt som grovt kränker din integritet, kan det i extrema fall röra sig om brott som ofredande (Brottsbalken 4 kap. 7 §), kränkande fotografering 4 kap. 6 a § eller olaga integritetsintrång (Brottsbalken 4 kap. 6 c § BrB). Olaga integritetsintrång kräver dock främst att material sprids eller görs tillgängligt för allmänheten, inte enbart själva filmningen för övervakningssyfte. En polisanmälan är sällan den första åtgärden för privat kameraövervakning, men kan bli aktuell vid allvarligare kränkningar och spridning av material.
- Juridisk prövning vid långvariga intrång. I mer allvarliga fall, där övervakningen upprepade gånger kränker din integritet och andra åtgärder inte hjälper, kan du överväga att inleda en civilrättslig process. Detta kan innebära att begära ett förbud i domstol mot övervakningen eller eventuellt skadestånd för integritetskränkning. Detta är dock en mer omfattande process och kräver ofta juridisk rådgivning.
Behöver du hjälp?
Om du har problem med grannens kamerabevakning – boka kostnadsfri första rådgivning med vår jurist.
Vi går igenom din situation, bedömer bevisningen och hjälper dig att ta nästa steg.
Läs mer om närliggande grannrättsfrågor:
