Eldning i villaträdgårdar eller i kaminer kan orsaka stark irritation mellan grannar. Det handlar ofta om rök som sprids in i grannens hus eller lukt från eldning av sopor. Medan vissa ser det som en del av lantlig frihet, upplever andra det som en allvarlig störning. För att åtgärder ska kunna vidtas krävs dock att störningen är ”oskälig”.

Alla människor har olika toleransnivåer för röklukt. Vissa rycker på axlarna åt en lätt röklukt, andra kan inte sova eller koppla av. För den som har allergier, astma eller på annat sätt är känslig för röklukt så kan även vanligt förekommande röklukt upplevas som mycket besvärande.

För att lagen ska bli tillämplig krävs dock att störningen är ”oskälig”. Det innebär att det inte räcker med att man själv upplever obehag, utan att störningen också objektivt sett kan anses gå utöver vad man som en genomsnittlig granne skäligen ska tåla.

Det krävs vidare att störningen har viss varaktighet för att den ska anses så pass störande att det går att vidta åtgärder mot den.

Vad säger lagen?

Det finns flera lagrum som blir aktuella vid luktstörningar från eldning. Eldning regleras i miljöbalken 9 kap. som tar sikte på miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och utgör ett skydd mot olägenhet för människors hälsa. Kommunerna har ofta lokala föreskrifter om när eldning i trädgårdar är tillåtet.

I miljöbalken 2 kap. 3 § står vidare att läsa att: ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.” Miljöbalkens hänsynsregel innebär att man som granne måste undvika att skapa luktstörningar som påverkar hälsan.

Det brukar skilja sig åt mellan eldning i tättbebyggt område och eldning i områden utanför detaljplan. I sådana mer lantliga områden är eldning tillåtet i större utsträckning, både när det gäller eldning utomhus och eldning i kamin. Eldning av hushållsavfall eller annat avfall är förbjudet oavsett var du bor. Du får endast använda torr ved i din kamin och utomhus får du endast elda torrt ris och grenar eller ved. Ett undantag finns dock för eldning av så kallad grot i samband med avverkning.

Jordabalken 3 kap. 1 § kan också bli aktuell vid oskäliga störningar. Där står det till exempel att: ”Var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ta skälig hänsyn till omgivningen.” Detta innebär att en fastighetsägare inte får orsaka störningar som oskäligt påverkar grannarna inklusive störningar som rök och lukt kan orsaka eller flygande gnistor.

Lagen om skydd mot olyckor är relevant när eldning innebär en brandrisk, oavsett om det är på privat eller allmän mark. Den handlar om allmänt brandskydd och ansvar för att förebygga och förhindra olyckor. Enligt denna lag har var och en varslingsplikt vid brand samt att var och en som äger fastigheten skall vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och hindra eller begränsa skador till följd av brand. Detta innebär att om din eldning utgör en brandrisk, har du ett ansvar att vidta förebyggande åtgärder.
Lagen ger också räddningstjänsten befogenhet att meddela förbud mot eldning om brandrisken är hög, till exempel vid torka.

Det kan även finnas lokala hälsoskyddsföreskrifter/miljöföreskrifter och allmänna lokala ordningsföreskrifter. Dessa antas av varje kommun med stöd av miljöbalken och ordningslagen och innehåller ofta detaljerade regler om när, var och hur man får elda i den specifika kommunen.

Vilken roll spelar kommunala föreskrifter vid eldning?

Kommunerna har en central roll när det gäller att reglera eldning. Dessa lokala föreskrifter är ofta mycket specifika och kan:

• Förbjuda eldning helt under vissa perioder (t.ex. under torra perioder på grund av brandrisk).
• Begränsa eldning till vissa tider på året (t.ex. endast under våren och hösten).
• Specificera vad som får eldas (ofta endast torrt trädgårdsavfall som grenar och ris, men inte hushållsavfall, plast, däck etc. som är olagligt och miljöfarligt att elda).
• Ange avståndskrav till byggnader och tomtgränser.
• Kräva tillstånd för större eldar eller eldning på allmän plats.

Vad som gäller i din kommun borde framgå av kommunens webbplats.

Vilka konsekvenser kan det bli om man eldar felaktigt eller störande?

Om eldning sker i strid med lagar eller lokala föreskrifter, eller om den orsakar en betydande olägenhet för grannar, kan det leda till olika konsekvenser:

• Miljösanktionsavgifter: För vissa överträdelser (t.ex. eldning av otillåtet avfall) kan kommunen besluta om miljösanktionsavgifter.
• Förelägganden och förbud: Kommunens miljönämnd kan meddela förelägganden (krav att åtgärda något) eller förbud mot eldning om det orsakar olägenhet. Dessa kan förenas med vite.
• Böter: Vissa överträdelser av lokala ordningsföreskrifter kan leda till böter.
• Skadestånd: Om din eldning orsakar skada på grannens egendom eller hälsa kan du bli skadeståndsskyldig enligt Skadeståndslagen.
• Räddningstjänstens ingripande: Om eldningen utgör en omedelbar fara kan räddningstjänsten rycka ut och släcka elden, och du kan bli skyldig att ersätta kostnaderna för detta.

Domstolens syn på eldning och röklukt

När domstolen ska avgöra om en viss eldning ska tillåtas eller inte så beaktar domstolen följande aspekter:

• Är området tättbebyggt eller inte? Typen av område (villaområde, landsbygd, tätort) och närheten till andra fastigheter spelar roll.
• Vad eldas det med? Blöt ved luktar mer.
• Hur intensiv är röken eller lukten? Kommunen brukar göra tillsyn för att undersöka detta.
• Hur sker uppstart av eldning? En långsam upptändning ryker och luktar mer.
• Hur ofta eldas det? Det påverkar hur pass störande röken anses vara.
• Under hur lång tid eldas det vid varje tillfälle? Om det eldas många timmar så är störningen också mer långvarig.
• Är eldning den enda uppvärmningskällan för fastigheten? I sådana fall är bedömningen inte lika sträng som om det rör sig om trivseleldning.
• Vilken typ av eldstad är det fråga om? En äldre kamin släpper ut mer föroreningar än en ny.
• Vid vilken tidpunkt eldas det? Eldning under olämpliga tider (t.ex. sent på kvällen eller tidigt på morgonen) kan bedömas strängare.

Domstolen gör därefter en bedömning av om eldningen är tillåten, om den helt ska förbjudas eller om det finns skäl att fastställa försiktighetsmått för eldning. Försiktighetsmått kan begränsa hur ofta man får elda i kaminen, hur länge varje brasa får brinna, vid vilka väderförhållanden som eldning får ske, hur brasan ska tändas eller vilken ved som det får eldas med.

Väderförhållanden kan avgöra hur pass störande röklukten är. Vid lågtryck är det lätt hänt att röken rör sig närmare marken och upplevs som mer störande och vid viss vindriktning kan röken bli störande för någon som bor nära och i just den riktningen.

Rättsfall om eldning

Lukt från vedeldning är ofta en källa till konflikt mellan grannar och domstolar tar ofta upp mål som gäller försiktighetsmått vid eldning i kaminer. Det finns även fall som gäller eldning i trädgårdar eller eldning i bastu. När det gäller eldning i trädgårdar handlat det dock oftare om miljöbrott där man eldat avfall och där en granne anmält störande lukt. Här nedan kan du läsa om några rättsfall rörande eldning.

Försiktighetsmått var för svåra att följa
Försiktighetsmåtten om att inte elda när det blåser ostlig vind eller vid inversion var enlgit domstolen alldeles för svåra för att kunna följas.

Eldningsförbud i kakelugn
Det var kort avstånd mellan husen och grannen var extra känslig för röklukt. Domstolen förbjöd fortsatt eldning i kakelugnen. Mark- och miljööverdomstolen fann dock att ett totalförbud var alltför hårt.

Eldning i gammal vedpanna
Vedpannan var från 80-talet och var husets enda uppvärmningskälla. Eldning skulle därför inte totalförbjudas. Däremot får eldning bara ske som mest två gånger per dag och inte alls under sommaren.

Röklukt i radhusområde
Skorstenen låg två meter från grannens vädringsfönster i radhusområdet. Grannen fick inte elda mer än två gånger i veckan och aldrig mer än fyra timmar vid varje enskilt tillfälle. Mark- och miljööverdomstolen menade att skyddsmåtten inte var tillräckliga och ärendet återförvisades därför tillbaka till den lägre instansen.

Ingen åtgärd mot eldning varannan helg
Grannen eldade i sin bastu och i sin badtunna vilket störde grannarna. Domstolen fann dock att eldning bara skedde en gång varannan helg och att det därför inte skulle vidtas några åtgärder mot eldningen.

Eldning i badtunna tillåts
Grannen eldade i badtunnan vid femton tillfällen varje sommar. Vissa försiktighetsmått hade vidtagits såsom förlängning av skorstenen. Domstolen menade att eldningen inte var en olägenhet.

Eldning i bagarstuga
En hembygdsförening ville baka i bagarstuga. Mark- och miljööverdomstolen upphävde eldningsförbudet och menade att en begränsning av antalet eldningstillfällen var tillräckligt.

Böter för eldning av avfall
Mannen eldade avfall så att det vid fyra tillfällen lade sig en svart och illaluktande rök i området. Han dömdes för miljöbrott till 80 dagsböter.

Böter för eldning av bildäck
Två bröder eldade bildäck. Domstolen fann att eldningen medfört utsläpp av föroreningar av icke ringa betydelse. Påföljden bestämdes till 60 dagsböter.

Eldning av spillolja
En man eldade spillolja i sin värmepannan istället för att lämna den på återvinningscentralen. Han dömdes för miljöbrott till 80 dagsböter.

Böter och företagsbot för eldning av plast
Mannen eldade plast vid ett tillfälle. Han var inte tidigare dömd för liknande brottslighet och han hade påförts företagsbot för brottet varför hovrätten sänkte straffet från 80 till 50 dagsböter.

Checklista – Vad kan man göra om grannen eldar på ett störande eller otillåtet sätt?

1. Dialog: Försök alltid att prata med grannen först. Ofta är de inte medvetna om att deras eldning stör.
2. Kontrollera kommunens regler: Ta reda på exakt vad som gäller i din kommun gällande eldning. Finns det ett eldningförbud eller specifika tider?
3. Dokumentera: Om problemet kvarstår, dokumentera störningarna. Anteckna datum, tid, hur länge eldningen pågår, vilken typ av material som eldas (om du kan se det), hur röken påverkar dig och eventuella skador. Foton kan vara till hjälp.
4. Kontakta kommunens miljökontor/miljönämnd: Om dialog inte hjälper och eldningen strider mot regler eller orsakar en betydande olägenhet, kan du göra en anmälan till kommunens miljökontor. De har tillsynsansvar enligt miljöbalken och kan utreda ärendet och vid behov utfärda förelägganden.
5. Kontakta Räddningstjänsten: Om eldningen bedöms utgöra en omedelbar brandfara ska du omedelbart kontakta Räddningstjänsten på nödnumret 112.
6. Juridisk rådgivning: Om problemet är allvarligt och inte löses via kommunen, kan det vara lämpligt att söka juridisk rådgivning för att bedöma möjligheten till andra åtgärder, t.ex. skadestånd.

Behöver du hjälp?

Om du har en tvist om snöröjning eller halka – boka kostnadsfri första rådgivning med vår jurist.
Vi går igenom din situation, bedömer bevisningen och hjälper dig att ta nästa steg.

Boka rådgivning här

Läs mer om närliggande grannrättsfrågor:

Konflikt om hur grannen parkerar sin bil
Grannens fester stör
Grannens kameraövervakning
Störande buller och oljud från grannen
Grannens djur – lösspringande eller skällande hundar, katter som gräver i rabatten, hästar som drar till sig flugor och mycket mer
Grannens byggprojekt – altaner nära tomtgränsen, skymmande tillbyggnader med mera.
Skymmande plank och staket nära tomtgränsen
Grannar som hotar eller trakasserar
Träd och buskar – höga häckar, skuggande träd med mera.
Lukter från grannen – cigarettrök, eldning, grillning och liknande
Bråk med grannen om vägar och servitut
Konflikt med grannen om gemensamhetsanläggningar
Snöröjning, halka och farliga istappar

När ska man ta juridisk hjälp?

FAQ

När räcker inte dialog med grannen?
När konflikten är långvarig eller eskalerar.

Är det dyrt att ta juridisk hjälp?
Inte alltid – rådgivning kan spara stora kostnader.

Kan man lösa granntvister utan domstol?
Ja, ofta.