Bilden har etsat sig fast: ett 600 kvadratmeter stort lyxbygge reser sig på en privat udde, med fri sikt över inloppet till den topphemliga Musköbasen. Ägaren har kopplingar till den ryska staten, men svenska myndigheter stod maktlösa.

Och Muskö är inte ett ensamt exempel. Mönstret är tydligt och återkommande:

• I Västerås planeras en rysk-ortodox kyrka med en framträdande guldkupol intill den viktiga flygflottiljen F16. En sådan byggnad kan potentiellt användas för signalspaning och underrättelseinhämtning mot svensk försvarsförmåga.
  
  
• På Gotland har ryska intressen visat sig för hamnen i Slite, en av öns mest strategiska platser för försvar och försörjning.
  
  
• I Karlshamn har hamnen, som är av strategisk betydelse för både Sverige och Nato, varit föremål för intresse från aktörer med kopplingar till antagonistiska stater.

Dessa är inte vanliga fastighetsaffärer. Det är strategiska schackdrag på den svenska kartan. Genom att förvärva fastigheter och kontrollera infrastruktur kan en främmande makt skaffa sig strategiska positioner för underrättelseinhämtning, förbereda för sabotage eller försvåra för svenskt och allierat försvar att agera i en krissituation.

Trots detta är de lagförslag som ligger på bordet fyllda av samma typ av kryphål som gjorde Muskö-affären möjlig.

Det är dags att sluta lappa och laga. Det är dags för en riktig lag. Vi kallar den Lex Jörgensen, eller Lex säkerhetszon – en lag som faktiskt skyddar Sverige.

De farliga kryphålen som hotar Sveriges säkerhet

Dagens och föreslagna lagar är en papperstiger. De missar målet på grund av tre flagranta luckor som en antagonistisk aktör enkelt kan utnyttja.

”Cypern-tricket” – Problemet med dubbla medborgarskap

Dagens lagförslag siktar endast in sig på personer med medborgarskap utanför EU. Affärsmannen bakom Muskö-bygget har, förutom sitt ryska pass, även ett cypriotiskt. Därmed skulle han helt undgå granskning. Detta är en vidöppen dörr för aktörer från länder som Ryssland och Kina att skaffa ett ”guldpass” inom EU och sedan fritt köpa upp strategisk mark i Sverige. Att blint undanta alla med EES-pass är inte proportionerligt – det är en säkerhetsrisk.

Bulvanen – Tricket med ”den svenska mellanhanden”

I Muskö-fallet står en svensk medborgare som formell ägare. Detta är ett klassiskt bulvanupplägg, där den verkliga huvudmannen döljer sig bakom en person som inte väcker misstankar. En ny lag måste ge myndigheter verktyg att granska vem som faktiskt kontrollerar en fastighet, oavsett om det är en make, en stiftelse eller en religiös församling. Som Säpo påpekat kommer en bulvan inte att anmäla sig själv; myndigheten måste kunna inleda en granskning på eget initiativ.

Familjeundantaget – Gåvan som kringgår lagen

Som om inte det vore nog föreslår utredningarna undantag för förvärv genom bodelning, arv eller testamente. Det innebär att en svensk bulvan, efter att ha köpt fastigheten utan granskning, helt lagligt skulle kunna föra över den till sin utländska huvudman. Antagonistiska aktörer agerar långsiktigt och strategiskt. Ett sådant undantag är en inbjudan till att utnyttja systemet.

Lösningen: Inför Lex säkerhetszon nu

Det är uppenbart att vi behöver en skarpare lag. Vi har därför utarbetat ett komplett lagförslag: Lex Jörgensen / Lex säkerhetszon. Namnen belyser lagens två centrala pelare:

• Lex Jörgensen – för att den, likt fallet som inspirerade den, fokuserar på att kunna granska individen bakom ett förvärv, oavsett vilka pass eller bulvaner som används.
  
  
• Lex säkerhetszon – för att den skapar definierade geografiska zoner runt våra skyddsobjekt där denna skärpta prövning ska gälla, från militärbaser som Muskö till civil infrastruktur som Arlanda.

Vårt lagförslag täpper till kryphålen:

1. Individuell riskbedömning, inte bara passkontroll

Vårt lagförslag slopar det naiva undantaget för EES-medborgare. I 2 kap. 4 § i vårt utkast står det klart att ett EES-medborgarskap inte utgör hinder för en prövning om personen även har medborgarskap i en stat utanför EES eller om det annars finns skäl för en granskning. Fokus flyttas från passets färg till den faktiska risken.

2. Fokus på verklig kontroll – Stopp för bulvaner

Lagen måste kunna se igenom papperskonstruktioner. Definitionen av vem som ska prövas måste inkludera den som ”agerar för någons räkning” (1 kap. 3 §). Tillsynsmyndigheten måste dessutom få mandat att ”på eget initiativ inleda en granskning” (3 kap. 1 §). Detta ger Säkerhetspolisen och andra myndigheter de verktyg de efterfrågar för att kunna utreda vem den verkliga huvudmannen är.

3. Inga frikort för familjeöverlåtelser

En robust lag kan inte ha uppenbara bakdörrar. Därför måste även förvärv genom bodelning, arv och testamente omfattas av tillståndsplikt ”om omständigheterna ger anledning att anta att förvärvet sker i syfte att kringgå bestämmelserna i denna lag” (2 kap. 1 §).

4. Kännbara konsekvenser

Ett förvärv som genomförs utan tillstånd, eller i strid med ett förbud, måste vara ogiltigt (3 kap. 2 §). Det räcker inte med en sanktionsavgift. Rätten till fastigheten ska helt enkelt aldrig uppstå. Detta, kombinerat med straffansvar för både bulvan och huvudman (3 kap. 3 §), skapar ett verkligt avskräckande system.

Tiden rinner ut

Medan politikens kvarnar mal fortsätter strategiska fastigheter att byta ägare. Fallet på Muskö var inte en isolerad incident; det var en demonstration av en systemsvaghet. Frågan är inte om ett Muskö 2.0 kommer att ske, utan när. Och om vi då fortfarande kommer att stå lika maktlösa.

Förslag: Lex Jörgensen – Lag (2026:XXX) om tillståndsprövning av fastighetsförvärv av betydelse för Sveriges säkerhet

Nedan följer det fullständiga lagförslaget som diskuteras i artikeln.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Syfte
Denna lag syftar till att skydda Sveriges säkerhet genom att förebygga att fast egendom inom geografiskt känsliga områden förvärvas eller på annat sätt kontrolleras av aktörer som kan utgöra en risk för Sveriges säkerhet.

2 § Tillämpningsområde
Lagen är tillämplig vid förvärv av fast egendom inom en av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställd säkerhetszon.

Med fast egendom avses i denna lag även tomträtt. Vad som sägs om förvärv av fast egendom gäller även förvärv av aktier eller andelar i en juridisk person vars huvudsakliga tillgång, direkt eller indirekt, utgörs av fast egendom inom en säkerhetszon.

3 § Definitioner
I denna lag avses med:

• Säkerhetszon: Ett geografiskt avgränsat område kring ett skyddsobjekt enligt skyddslagen (2010:305) eller kring annan anläggning eller installation som är av väsentlig betydelse för totalförsvaret.
  
  
• Prövningspliktig förvärvare:
  a) en fysisk person som inte är svensk medborgare,
  b) en juridisk person med säte utanför Sverige,
  c) en juridisk person som direkt eller indirekt kontrolleras av en stat utanför Sverige eller av en fysisk eller juridisk person som avses i a) eller b),
  d) en fysisk eller juridisk person, oavsett medborgarskap eller säte, om det finns särskild anledning att anta att denne agerar för någons räkning som avses i a), b) eller c) (bulvanförhållande).
  
  
• Prövningsmyndighet: Den myndighet som regeringen utser.

2 kap. Tillståndsplikt och prövning

1 § Tillståndsplikt
En prövningspliktig förvärvare får endast efter tillstånd från prövningsmyndigheten förvärva fast egendom inom en säkerhetszon.

Tillståndsplikten gäller även förvärv genom gåva, bodelning, arv eller testamente om omständigheterna ger anledning att anta att förvärvet sker i syfte att kringgå bestämmelserna i denna lag.

2 § Ansökan om tillstånd
Ansökan om tillstånd ska göras av förvärvaren till prövningsmyndigheten före förvärvet.

3 § Prövningens grunder
Tillstånd ska vägras om det kan antas att förvärvet, direkt eller indirekt, kan skada Sveriges säkerhet.

Vid prövningen ska särskilt beaktas:

• om förvärvaren eller någon i dennes direkta ägar- eller inflytandekrets har kopplingar till främmande makt eller organisationer som kan utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet,
  
  
• risken för att fastigheten kan komma att användas för underrättelseverksamhet, sabotage eller annan säkerhetshotande verksamhet, och
  
  
• om det verkliga syftet med förvärvet är ett annat än det uppgivna.

Prövningsmyndigheten ska i varje ärende inhämta yttrande från Säkerhetspolisen och Försvarsmakten.

4 § Medborgarskapets betydelse
Att en förvärvare innehar medborgarskap i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) utgör inte hinder för en prövning enligt 3 §, om förvärvaren även innehar medborgarskap i en stat utanför EES eller om det annars finns omständigheter som föranleder en prövning.

3 kap. Tillsyn och påföljder

1 § Tillsyn
Prövningsmyndigheten utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag.

Prövningsmyndigheten får på eget initiativ inleda en granskning av ett genomfört förvärv om det finns anledning att anta att förvärvet skett i strid med tillståndsplikten i 2 kap. 1 §.

2 § Ogiltighet
Ett förvärv som sker i strid med ett nekat tillstånd eller utan att tillstånd har sökts när så krävts, är ogiltigt.

Har lagfart beviljats för ett förvärv som är ogiltigt enligt första stycket, ska prövningsmyndigheten väcka talan vid allmän domstol om förklaring att förvärvet är ogiltigt och att lagfarten ska undanröjas.

3 § Straffansvar
Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att söka tillstånd enligt 2 kap. 1 §, eller i en ansökan lämnar oriktiga uppgifter, döms till böter eller fängelse i högst två år.

Om ett bulvanförhållande enligt 1 kap. 3 § 2 d) använts för att kringgå lagen, döms även huvudmannen om denne haft uppsåt till kringgåendet.