Staket och plank är en klassisk källa till grannkonflikter. Det kan handla om höjden, utseendet, om det är byggt på rätt plats eller om det faktiskt skulle ha krävt bygglov. Många grannar upplever också irritation om ett staket plötsligt byggs i fastighetsgränsen, eller om ett plank skymmer utsikt och solljus.

Skillnaden mellan staket och plank är central: ett staket är mer luftigt och går att se igenom samt relativt lågt, medan ett plank är högre och tätare. Bygglovsreglerna skiljer sig åt beroende på vilken typ det rör sig om.

Konflikter kring staket och plank handlar ofta om:

Höjd och utformning. Om det skymmer sol eller utsikt. Om det byggts på fel sida av tomtgränsen. Om det kräver bygglov men saknar det.

Bygglov för plank och staket

Enligt plan- och byggförordningen 6 kap 1 § 7 p krävs bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra plank. Regeln gäller oavsett om det rör sig om ett tättbebyggt område eller ett område utan detaljplan. Tillstånd, dispens och anmälan kan även krävas enligt annan lagstiftning såsom miljöbalken eller en detaljplan.

Plank kan även träffas av reglerna i jordabalkens 3 kap 1 § där det står att man ska ta skälig hänsyn till omgivningen.

Det finns ingen definition på vad som egentligen utgör ett plank varför frågan får avgöras i det enskilda fallet och med hänsyn till den praxis som finns. I dagligt tal menar man med ett plank en fristående vägg i trä, plast, metall eller annat material och som är högre och tätare än ett staket eller en spaljé. Det som påverkar om en konstruktion utgör ett plank eller inte är följande omständigheter:

Höjden Längden Genomskinligheten Belägenheten Utformningen Ändamålet Påverkan på omgivningen

Det är mycket svårt att generellt säga om en konstruktion är bygglovspliktig eller inte eftersom kommuner har olika regler sinsemellan och eftersom bedömningen görs utifrån en rad olika omständigheter i det enskilda fallet.

Plank är generellt bygglovspliktiga men kan i vissa fall räknas som staket vilka inte kräver bygglov. I vissa kommuner räknas plank under 1,1 meter som bygglovsfritt staket trots att konstruktionen är helt tät, medan andra kommuner har andra regler.

De vanligast förekommande reglerna hos kommuner är att konstruktioner som är maximalt 1,1 meter höga och som har minst 50 % genomskinlighet räknas som icke bygglovspliktiga staket. Men den tillåtna höjden varierar mellan 1-1,2 meter.

Olika kommuner har även olika regler när det gäller ett icke bygglovspliktigt stakets närmsta avstånd till fastighetsgränsen. Vissa har fast angivna avstånd medan andra endast anger att staketet ska ha sådant avstånd till gränsen att du ska kunna underhålla staketet från din tomt.

Räkna därför med att du behöver bygglov om konstruktionen är högre eller tätare än så. Men du måste alltid höra dig för med din kommun om vilka regler för staket och plank som just din kommun har och vilka omständigheter som är aktuella i just ditt fall.

Andra faktorer än höjd och täthet som kan avgöra bygglovsplikten är om konstruktionen har påverkan på trafiksäkerheten. Då kan den tillåtna höjden på staketet begränsas till omkring 80 centimeter.

Undantag från bygglovsplikten
Det finns vissa undantag från den generella bygglovsplikten för att uppföra eller ändra plank. Undantagen gäller för en- och tvåbostadshus på ägd eller arrenderad mark men inte för flerfamiljshus eller bostadsrättsföreningar.

Utanför detaljplanerat område
Om du bor utanför detaljplanerat område och utanför sammanhållen bebyggelse kan du utan bygglov bygga ett plank i omedelbar anslutning till bostadshuset och kring en etablerad trädgård så länge planket är beläget minst 4,5 meter från tomtgränsen. Om du vill uppföra ett plank närmre tomtgränsen än så måste dina grannar godkänna detta för att planket ska vara icke bygglovspliktigt. För att området ska anses vara ett område utanför sammanhållen bebyggelse så får bebyggelsegruppen bestå av maximalt 10-20 hus och tomterna får inte gränsa till varandra eller åtskiljas av endast en väg eller allmän plats.

Undantag för skyddad uteplats
Både inom och utom detaljplanerat område får du utan bygglov uppföra ett plank för att anordna en skyddad uteplats så länge planket är maximalt 1,8 meter högt mätt från den lägsta marknivån, så länge planket sträcker sig maximalt 3,6 meter ut från huset och så länge planket inte är närmre tomtgränsen än 4,5 meter. Om du vill uppföra planket närmre tomtgränsen så måste dina grannar godkänna detta för att planket inte ska omfattas av bygglovsplikt.

Undantag från undantagen

Det finns vissa undantag från undantagen från bygglovsplikt. Ett i övrigt icke bygglovspliktigt plank kräver därmed bygglov i dessa följande fall:

Planket är beläget närmre tomtgränsen än 4,5 meter och medgivande har inte getts av samtliga berörda grannar eller samtliga ägare till berörda grannfastigheter. Om planket strider mot områdesbestämmelser. Om planket placeras närmre tomtgränsen än 4,5 meter och området utanför tomtgränsen utgör allmän plats.

Det finns också vissa omständigheter som gör att undantaget från bygglovsplikt inte kan användas. Undantaget kan inte användas i dessa fall:

Om planket ska byggas på en fastighet som inte är bebyggd med ett bostadshus eller om byggnaden inte är färdigställd med ett godkänt slutbesked. Som bostadshus räknas inte kolonistuga eller stuga i semesterstugby. Om planket ska uppföras på en fastighet där bostadshuset uppförts olovligen eller om byggnaden olovligen används som bostadshus.

I övrigt finns också begränsningar som gäller för plank i närheten av trafik och utfarter. För trafiksäkerhetens skull får plank vid utfarter och gatukorsningar inte vara högre än 80 centimeter.

Praxis om plank och staket

Eftersom det inte finns någon juridisk definition om vad ett plank är kan man endast konstatera att ett plank är bygglovspliktigt endast om det anses utgöra ett plank och om planket har en betydande inverkan på omgivningen. Här går vi igenom några rättsfall som gällt frågan om bygglovsplikt för plank.

Sammanvägd bedömning gjorde staket till plank
Konstruktionen var utformad som ett staket med stående brädor med cirka en halv brädbredds mellanrum mellan brädorna. Staketet hade en överliggare och stolpar som var högre än överliggaren. Konstruktionen hade byggts vid fastighetsgränsen, var 60 meter lång och höjden varierade mellan 1,2 och 1,6 meter. Kammarrätten fann utifrån höjden, tätheten, längden och placeringen att konstruktionen gav ett dominerande intryck i miljön och utgjorde ett bygglovspliktigt plank.

Glasinhägnad var inte plank
Man hade byggt en höj- och sänkbar glasinhägnad vid en uteservering. Mark- och miljööverdomstolen fann att konstruktionen inte hade det visuella intryck som krävdes för att den skulle anses utgöra ett plank.

Insynsskydd med liggande reglar var plank
Konstruktionen skulle fungera som insynsskydd vid en altan med pool. Den bestod av liggande 2 tums-reglar med 2 tums mellanrum mellan reglarna. Konstruktionens genomskinlighet var dock mindre än 50 % totalt sett eftersom den även hade överliggare, stolpar och strävor på diagonalen.

Konstruktionen bestod av sektioner med en höjd varierande mellan 1,85 och 2,22 meter och sammantaget var konstruktionen omkring 21 meter lång. Mark- och miljööverdomstolen fann att konstruktionen utgjorde ett bygglovspliktigt plank.

Väv var inte plank
Man hade byggt ett insynsskydd bestående av stolpar som man kunde dra ut en väv emellan. Konstruktionen var sju meter lång och två meter hög. Mark- och miljööverdomstolen fann att konstruktionen inte var bygglovspliktig eftersom det inte gav ett visuellt intryck av att vara ett plank.

Staket med tyg över var inte plank
Ovanför staketet hade man fäst vajrar som man kunde hänga upp tyg på för att få insynsskydd. Tyget var fyra meter långt och 0,8 meter högt. Mark- och miljööverdomstolen fann att konstruktionen inte var bygglovspliktig eftersom det inte gav ett visuellt intryck av att vara ett plank.

Parallella spaljéer var inte plank
Två likstora spaljéer hade byggts parallellt med varandra och med några decimeter avstånd ifrån varandra. Varje spaljé var 1,8 meter lång och 1,8 meter hög och bestod av stolpar med liggande tunna träreglar emellan. Konstruktionen hade 50 procents genomskinlighet eller mer. Mark- och miljööverdomstolen fann att spaljéerna inte kunde ses som ett staket eftersom de var så pass höga som de var. Med tanke på genomskinligheten och konstruktionens ringa längd fann dock domstolen att det inte var fråga om ett bygglovspliktigt plank.

Hur ska jag agera vid bråk om staket eller plank?

Undersök om staketet eller planket har bygglov. Detta gör du genom att kontakta kommunen. Dokumentera planket eller staketet. Fota och mät höjd, längd och avstånd från tomtgrännsen. Om det finns bygglov, kontrollera om planket uppförts i enlighet med bygglovet. Prata med grannen och se om ni kan hitta en lösning på det som stör dig. Om grannen menar att staketet omfattas av undantaget från bygglovsplikt kan du undersöka om detta stämmer och kontakta byggnadsnämnden för rådgivning. Om det saknas bygglov men du misstänker att planket eller staketet är bygglovspliktigt kan du anmäla detta till byggnadsnämnden. Denna kommer då att göra tillsyn och kontrollera staketet eller planket. Om kommunen beslutar att staketet ska tillåtas kan du kontakta jurist, överklaga ärendet och ta det till domstol.

Påföljder för grannen

Om grannen bygger ett bygglovspliktigt staket eller plank utan att ansöka om bygglov kan denna åläggas en byggsanktionsavgift och föreläggas att antingen ändra på planket eller staketet alternativt riva det. I vissa fall kan kommunen även välja att kräva att grannen ansöker om bygglov i efterhand.

Vill du få hjälp i en konflikt om staket eller plank? Kontakta Rättsakuten så hjälper vi dig!