Arvsskifte är processen där den avlidnes tillgångar och skulder fördelas mellan arvingarna enligt arvsrättsliga regler eller testamente. Det inkluderar inventering, värdering och fördelning av tillgångar samt betalning av skulder. Arvsskiftet kan ske genom frivillig överenskommelse mellan arvingarna eller genom domstolsbeslut vid tvist. Det är viktigt att följa lagliga procedurer och eventuella villkor i testamentet för att säkerställa en korrekt och rättvis fördelning av arvet.
|
Innehållsförteckning: |
Hur går ett arvskifte till 2023?
Enligt arvsrätten måste ett antal praktiska moment genomföras innan ett arvskifte kan äga rum. Bland annat måste en bouppteckning upprättas. Därefter behövs eventuellt en bodelning och slutligen ett arvskiftesavtal eller tvångsskifte. Nedan följer grunderna i arvskifte steg för steg, som börjar med skapandet av ett dödsbo, vilket skatteverket gör automatiskt. Dödsboet existerar så länge det är oskiftat, så länge det finns tillgångar som inte har skiftats ut till arvingarna.
Först bildas ett dödsbo
Så fort en person avlider övergår den personens kvarlåtenskap, dvs. allt den personen ägde, inklusive skulder, till ett dödsbo. Den dödes efterlevande maka, make, arvingar och testamentstagare kallas för dödsbodelägare. De förvaltar dödsboet tillsammans och beslutar gemensamt om vad som ska göras t.ex. avsluta bankkonton eller sälja bostaden. Som delägare i ett dödsbo ha du du inget personligt ansvar för skulder som inte kan betalas av dödsboet, utan eventuella skulder som dödsboet inte har täckning för avskrivs oftast. Dödsboet upplöses när arvskiftet är klart och den dödes tillgångar har delats upp mellan dödsbodelägarna.
Sen görs bouppteckning
Innan ett arvskifte kan ske måste en bouppteckning göras. Det är en förteckning över alla tillgångar och skulder som den avlidne hade vid dödsdagen. Som tillgångar kan bostadsrätt, bil, fonder, värdepapper, aktier och försäkringar räknas, men också värdefullare lösöre som smycken, möbler, dator och konst ska redovisas i bouppteckningen. Enklare bohag kan dock värderas med en klumpsumma i förteckningen. All egendom värderas utifrån marknadsvärdet, utom hus som — om dödsboägarna vill det — kan värderas utifrån taxeringsvärdet. Kom ihåg att lösöre eller tillgångar som nämnts i ett eventuellt testamente, gåvobrev eller äktenskapsförord inte ska tas med i bouppteckningen.
Själva arbetet med upprättandet av bouppteckningen ska göras av två bouppteckningsförrättare. Notera att ingen av dem får vara dödsbodelägare, arvtagare eller ombud för någon av dessa.
När bouppteckningen är klar skall den skickas in till Skatteverket, dock senast fyra månader efter dödsfallet. Efter att Skatteverket har registrerat bouppteckningen fungerar den som en legitimationshandling för dödsboet och kan då användas för att avsluta konton på banken och sälja bostäder och värdepapper från dödsboet.
Sen genomförs bodelning eller boutredning
Om den avlidne var gift vid dödstillfället, och har särkullbarn eller testamentstagare, måste makarnas gemensamma tillgångar först fördelas genom en bodelning innan arvskiftet kan ske. Man delar då makarnas alla tillgångar som inte är enskild egendom minus skulder, i två lika stora delar mellan den efterlevande maken eller makan och den avlidnes arvingar och testamentstagare.
Ska däremot den efterlevande parten ska ta över hela boet, och makarna bara har giftorättsgods är det dock inte nödvändigt att fördela tillgångarna genom en bodelning. Har makarna gemensamma barn är de nämligen inte direkta arvingar utan efterarvingar och får då ut sitt arv först när den efterlevande maken avlider.
Var den avlidne sambo vid dödstillfället, behöver en bodelning göras endast om den efterlevande sambon begär det. I detta fall ingår endast egendom som förvärvats för gemensamt bruk, t.ex. bostaden och bohaget, i bodelningen. Boutredning är en utredning av en persons tillgångar om den inte är gift eller sambo.
Slutligen genomförs arvskiftet
När alla skulder och kostnader har betalats för den avlidne är det dags att fördela de resterande tillgångarna mellan arvingar och eventuella testamentstagare. Utöver det som eventuellt står angivet i ett testamente är det fritt att dela tillgångarna som dödsbodelägarna själva önskar. Observera att om det finns ett testamente måste detta ha vunnit laga kraft, dvs. testamentet måste ha godkänts av den avlidnes arvingar och testamentstagare innan resterande arv delas upp. Läs mer om hur man upprättar ett testamente här!
Om det bara finns en arvinge i dödsboet
I de fall det bara finns en arvinge i dödsboet räcker bouppteckningen som underlag för att göra ett arvskifte. Om det däremot finns flera än en dödsbodelägare så måste ett arvskiftesavtal upprättas. Arvskiftesavtalet är ett avtal som beskriver hur kvarlåtenskapen efter den döde fördelas och måste undertecknas av alla parter i dödsboet. Ibland är dödsbodelägare oense om hur arvet ska skiftas, och då kan en domstol utse en skiftesman. Läs mer om hur man löser arvstvist här.
Arvskiftet behöver inte registreras någonstans utan är ett privat avtal mellan dödsbodelägarna. Dock bör avtalet sparas eftersom kan komma att behöva visas t.ex. om en ärvd fastighet skall lagfaras på ny ägare. I arvskifteshandlingen ska de tillgångar som har ett högt värde och/eller kräver ägarbyte t.ex. värdepapper, fastigheter och bil, tas med. Mindre lösöre som prydnadssaker och husgeråd behöver inte tas med i arvskiftet, utan kan delas upp i godo mellan parterna. Är du osäker på hur arvet rent juridiskt skall fördelas, kan du kontakta Rättsakutens jurister så hjälper vi dig.
Särkullbarn?
Särkullbarn är barn som inte är gemensamma för båda föräldrarna i en familj. Det kan vara barn från en tidigare relation eller äktenskap för en eller båda föräldrarna. Särkullbarn har vanligtvis en särskild ställning vid arvsskifte, vilket innebär att de har rätt till en del av den förälders arv även om det finns gemensamma barn eller andra arvingar. Denna rättighetsfördelning syftar till att skydda särkullbarnens ekonomiska intressen och säkerställa att de får sin lagliga andel av arvet från sin biologiska förälder. Särkullbarn skall få ut sitt arv direkt. Mer om särkullbarnens arv.
Klander av arvskifte inom fyra veckor
Det som kvarstår på den avlidnes sida efter bodelningen eller boutredningen utgör den arvslott som sedan kan fördelas mellan arvingarna efter arvskiftet. Om en eller flera dödsbodelägare eller testamentstagare inte är nöjd med boutredningen kan ett s k tvångsskifte genomföras. Detta vinner laga kraft efter fyra veckor enligt 23 kap 5 § ärvdabalken. Därför bör boutredningen klandras inom denna tidsfrist.
Rättsakuten hjälper dig med arvskiftet och arvstvisten
Det är inte ovanligt att det uppstår arvstvist i samband med arvskiften. Genom att anlita en utomstående jurist minimerar ni riskerna för tvister mellan dödsboägarna och kan samtidigt vara säkra på att allt ifrån bouppteckning till arvskiftesavtal blir korrekt utförda.
Rättsakuten har stor erfarenhet inom arvsrätt och hjälper er gärna genom hela processen.
