Hur stoppar jag grannens hot och trakasserier?

Bo hyresrätt, Bo i bostadsrätt, Bo i villa, Bostad

Dela med ditt nätverk

Ibland kan grannkonflikter eskalera så pass att de leder till hot eller trakasserier. Det kan handla om verbala hot, upprepade störningar riktade mot en person eller rena trakasserier som syftar till att skrämma.

Detta är allvarliga situationer som kräver både juridiska och praktiska åtgärder. Att hantera hot och trakasserier kräver ofta en kombination av försiktighet och beslutsamhet. Dokumentera allt och gör en polisanmälan. Om hotelserna fortsätter kan du begära kontaktförbud och skadestånd.

Relationer mellan grannar är oftast goda, men ibland kan de bli mycket ansträngda, särskilt om man utsätts för hot eller trakasserier. Att leva under hot eller ständiga störningar från en granne är oacceptabelt och det finns lagar som skyddar dig.

Här går vi igenom vad hot och trakasserier innebär juridiskt, dina rättigheter som drabbad och vilka åtgärder du kan vidta.

Grannfejdspoddens avsnitt om hot och trakasserier.

Vilka lagar gäller för hot och trakasserier?

Trakasserier och hot är allvarliga beteenden som kan falla under flera brottsrubriceringar i svensk lag, främst i Brottsbalken.

Ofredande

(Brottsbalken 4 kap. 7 §) är den vanligaste brottsrubriceringen för mindre allvarliga men återkommande trakasserier.
Innebörd: Att “fysiskt antasta någon annan eller utsätta någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande”. Detta kan innefatta allt från upprepade och oönskade telefonsamtal, att banka på väggen, att blinka med helljus mot grannens fönster, att upprepade gånger filma grannen på ett störande sätt, eller att utöva påtryckningar som stör grannens frid. Det krävs att agerandet är ägnat att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt.
Straff: Böter eller fängelse i högst ett år.

Olaga förföljelse

(Brottsbalken 4 kap. 4 b §) ofta kallat stalking, är mer allvarligt och syftar till att skydda mot systematiska trakasserier.
Innebörd: Om någon förföljer en person genom att uppsåtlig begå eller på annat sätt medverka till brottsliga gärningar och “upprepat utsätter en annan person för vissa angivna brottsliga gärningar” (som t.ex. ofredande, förtal, olaga hot, överträdelse av kontaktförbud) och gärningarna utgör led i en systematisk kränkning av personens integritet, döms för olaga förföljelse. Det handlar alltså om ett mönster av kränkande beteenden. Hur många kränkande handlingar det rör sig om beror på gärningarnas allvar, ju allvarligare en gärning är desto färre kränkningar torde tålas.
Straff: Fängelse i högst fyra år.

Olaga hot

(Brottsbalken 4 kap. 5 § första stycket) brottet adresserar verbala eller fysiska hot.
Innebörd: Att “hota någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid”. Hotet måste komma till den hotades kännedom och vara så pass allvarlig att det objektivt sett kan förväntas inge allvarlig fruktan hos den hotade, även om den hotade själv kanske inte känner rädsla. Det kan vara hot om våld, skadegörelse eller andra brott. Hotet behöver heller inte vara öppet, det kan vara dolt, ej hellre muntligt – det kan röra sig om att någon lyfter vapen mot någon eller hotar med ett straffbart tillhygge så som kniv, klubba eller annat.
Straff: Böter eller fängelse i högst ett år.

Hotfull man — Verbala eller fysiska hot kan vara olaga hot.

Olaga integritetsintrång

(Brottsbalken 4 kap. 6 c §): Detta brott är relevant om trakasserierna involverar spridning av bilder eller information.
Innebörd: Att sprida bild eller annan uppgift om en enskild persons privatliv, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den enskilde. Detta kan vara privat information om grannen, eller bilder som tagits i smyg.
Straff: Böter eller fängelse i högst två år.

Olaga tvång

(Brottsbalken 4 kap. 4 §): Om hoten eller trakasserierna syftar till att tvinga dig att göra, tåla eller underlåta något.
Innebörd: Att tvinga någon genom misshandel eller hot om brottslig gärning, att göra, tåla eller underlåta något.
Straff: Böter eller fängelse i högst två år.

Vilka rättigheter har jag som utsätts för hot eller trakasserier av en granne?

Den som utsätts för hot eller trakasserier har grundläggande rättigheter att känna sig trygg och att få sin personliga integritet respekterad. Dessa rättigheter finns enligt följande bestämmelser:

Rätt till trygghet och frid i ditt hem (Regeringsformen 2 kap. 6 § och Europakonventionen artikel 8): Du har rätt att leva i fred och frihet från störningar i ditt eget hem.

Rätt till skydd för din personliga integritet (GDPR, Integritetsskyddslagen): Ingen får olovligen kränka din personliga integritet, vilket kameraövervakning eller spridning av personuppgifter kan göra.

Rätt att anmäla brott: Du har alltid rätt att anmäla misstänkta brott till polisen.

Rätt till skyddsåtgärder: Samhället ska erbjuda skydd. Detta kan vara i form av kontaktförbud, polisens ingripande eller andra skyddsåtgärder.

Rätt till skadestånd: Om du har lidit skada (t.ex. psykiskt lidande, ekonomisk skada) på grund av brottet, har du rätt att kräva skadestånd.

Praxis om hot och trakasserier

I NJA 2013 s 1227 berättas om en person som, utan rimlig anledning och så gott som dagligen, körde utanför grannens bostad, stannade och fotograferade besökande bilar samt antecknade deras bilnummer samt bländade med helljuset in i fönstret. Agerande ansågs vara hänsynslöst och sågs som överträdelse av det kontaktförbud som meddelats tidigare. Brottet bedömdes som olaga förföljelse.

Undrar du om det går att vidta åtgärder mot din granne? Kontakta Rättsakuten så vägleder vi dig.

En man friades från olaga hot trots att han höll en yxa nära en annan person, svingade yxan och lät den nudda vid personen. Det saknades bevisning i målet och ett vittnes trovärdighet ifrågasattes.

yxa i stubbe — Hotfullt beteende med yxa var inte olaga hot.

En man dödshotade en bostadsrättsförenings ordförande vid två tillfällen. Hovrätten finner att mannen trots detta inte ska få sin lägenhet förverkad.

En man var i vårdnadstvist med sin före detta partner. Han uttalade att hon skulle ligga raklång under marken om det inte vore för barnen. Han dömdes för olaga hot av hovrätten.

Högsta domstolen tog upp ett mål om indirekt hot där en kvinna uttalade hot mot en tredje person som inte var närvarande. Hotet filmades och nådde senare den hotade via filmen. Domstolen slog fast att ett hot inte behöver framföras direkt till den hotade för att ansvar ska uppstå. Det räcker att den hotade får kännedom om hotet genom vidareförmedling.

Ser en video och är upprörd — Hot behöver inte framföras direkt till en person för att det ska ses som ett brott.

En man tittade in genom ett fönster varvid bostadshavaren sprang ut och började jaga mannen. Den jagade utbrast att han skulle slakta bostadshavaren och att han visste var det fanns vapen. Hovrätten fann att hotet inte var uppenbart oförsvarligt.

En man rånade en butik. Han satte ena handen innanför jackan och stoppade personalen vilket upplevdes som att han hade ett vapen. Rånaren dömdes för olaga hot.

En skolelev hade en resursperson. Eleven hotade denna genom att säga att han skulle döda hela resurspersonens familj genom att sticka en kniv i halsen på dem. Eleven dömdes av hovrätten för olaga hot till 50 dagsböter.

Att avlossa två skott med ett gevär och skrika hotelser är enligt hovrätten inte ett grovt brott eftersom skotten avlossades kort tid innan hotelserna.

Att till en politiker säga att denne borde brännas på bål är enligt hovrätten inte ett olaga hot eftersom det inte kan uppfattas som allvarligt menat.

En man som blev arg när han pratade med socialen, sa att han skulle mörda sina barn. Han dömdes för olaga hot till 40 dagsböter.

Olaga hot är i vissa fall försvarliga. Som här, vid tourettes.

Checklista – Vad kan jag göra om jag utsätts för hot eller trakasserier av en granne?

Att hantera hot och trakasserier kräver ofta en kombination av försiktighet och beslutsamhet. Här är våra rekommendationer för dig som upplever hot eller trakasserier från en granne.

Kontakta polisen: Om du känner dig fysiskt hotad eller utsatt för våld, sök omedelbart skydd och kontakta Polisen på 112.
Dokumentera allt: Detta är extremt viktigt för att kunna bevisa hoten eller trakasserierna.
För dagbok: Anteckna datum, tid, plats, vad som hände, vem som var inblandad, eventuella vittnen.
Spara bevis: Spara hotfulla SMS, e-postmeddelanden, brev, sociala medier-inlägg.
Spela in (om tillåtet): I Sverige är det tillåtet att spela in samtal eller filma situationer där du själv deltar eller befinner dig, utan att informera den andra parten (så kallad dold inspelning). Detta kan vara värdefull bevisning.
Foton och filmer: Ta bilder eller filma situationer (t.ex. hotfullt beteende, skadegörelse, olämplig kameraövervakning) om det är säkert att göra.
Polisanmälan: Gör en formell polisanmälan. Ju tidigare du anmäler, desto bättre. Ta med all din dokumentation. Polisen har ansvar att utreda brott och kan ge råd om brottsrubriceringar. Ta hjälp av en jurist! Var tydlig med att du vill att polisen ska utreda brott, inte bara medla i en grannkonflikt.
Ansök om kontaktförbud (Lag (1988:688) om kontaktförbud): Om hoten eller trakasserierna är allvarliga och/eller återkommande, kan du ansöka om kontaktförbud hos polisen eller åklagare. Ett kontaktförbud innebär att den trakasserande grannen förbjuds att besöka, kontakta eller förfölja dig. Det kan även utvidgas till att gälla andra platser (t.ex. din arbetsplats) eller att förbjuda kontakt via telefon/sociala medier. Överträdelse av kontaktförbud: Att bryta mot ett kontaktförbud är ett brott som kan leda till fängelse.
Kontakta din hyresvärd/bostadsrättsförening: Om du bor i hyresrätt eller bostadsrätt, har din hyresvärd eller bostadsrättsförening ofta en skyldighet att säkerställa att störningar inte förekommer. De kan vidta åtgärder som tillsägelser, varningar, och i värsta fall, uppsägning av hyresavtal eller tvångsförsäljning av bostadsrätten för den störande grannen.
Skadeståndstalan (civilrättsligt): Om du lidit skada (ekonomisk eller ideell, t.ex. för kränkning), kontakta en jurist så du kan få hjälp att väcka talan i tingsrätt och kräva skadestånd. Detta görs ofta i anslutning till en brottsutredning.

När ska man ta juridisk hjälp?

FAQ – vid hot och trakasserier

När räcker inte dialog med grannen?
När konflikten är långvarig eller eskalerar.

Är det dyrt att ta juridisk hjälp?
Inte alltid – rådgivning kan spara stora kostnader.

Kan man lösa granntvister utan domstol?
Ja, ofta.

Behöver du hjälp?

Om du har en tvist om störande fester – boka kostnadsfri första rådgivning med vår jurist.
Vi går igenom din situation, bedömer bevisningen och hjälper dig att ta nästa steg.

Boka rådgivning här

Läs mer om närliggande grannrättsfrågor: