Avtal anses ofta vara slutgiltiga, bindande och orubbliga. ”Avtal ska hållas” är ett av juridikens mest välkända grundackord. Men i modern avtalsrätt är verkligheten mer nyanserad. Avtal kan bli orimliga, omständigheter kan förändras, och vissa villkor kan vara så ensidiga att de aldrig borde ha tillåtits från början. Avtalslagen som en praktisk och djupgående analys 2026 ger dig en bra översikt att använda.
Det är här 36 § Avtalslagen (AvtL) kommer in — den generella oskälighetsregeln, den juridiska ”nödbromsen”, och en av de viktigaste mekanismerna i svensk civilrätt. Bestämmelsen gör det möjligt att jämka, ändra eller helt åsidosätta avtalsvillkor som är oskäliga vid ingåendet eller som blivit oskäliga senare.
Avtalslagen som en praktisk och djupgående analys
Den här artikeln ger en fördjupad, praktisk och modern analys av hur 36 § fungerar i dagens affärsjuridik — särskilt 2025–2026 när avtal snabbt förändras genom inflation, digitalisering, AI-baserade system och globala störningar.
Som extra värde visar vi hur företagare, jurister och beslutsfattare strategiskt kan använda 36 § och hur regeln ingår i ett större ”avtalsrätts-kluster” där du också kan läsa mer om:
Vad är 36 § AvtL? En modern säkerhetsventil i avtalsrätten
Traditionellt bygger avtalsrätten på principen om avtalsfrihet. Men den friheten kan missbrukas. Vissa parter har större förhandlingsstyrka, och standardavtal kan tryckas fram utan reell dialog. När det sker riskerar avtal att bli obalanserade, överskruvade eller oförenliga med rimliga affärsvillkor.
36 § Avtalslagen innebär att domstolen får:
- jämka ett visst avtalsvillkor
- ändra utformningen av ett villkor
- återkalla villkorets giltighet i sin helhet
Regeln är med andra ord ett kraftfullt verktyg — och ett dynamiskt verktyg. Den fångar upp situationer där annan lag inte räcker, eller där omständigheter har förändrats så mycket att avtalet inte längre speglar en balanserad relation.
Den största styrkan ligger i att 36 §:
• gäller alla avtalstyper
• fungerar både B2B och B2C
• kan tillämpas vid ingåendet ellersenare under avtalets livstid
• tar hänsyn till efterföljande händelser — t.ex. pandemi, inflation, branschskiften
Hur bedömer domstolen ”oskälighet”? – Helhetsbedömningen
Domstolen gör aldrig en matematisk, mekanisk bedömning. Istället bygger processen på en bred, flexibel ”helhetsbedömning”.
Faktorer som vägs in:
1. Parternas styrkeförhållande
Vem hade makten vid förhandlingen? Fanns tidspress? Ensidig diktering av villkor anses negativt.
2. Omständigheter vid avtalets ingående
– fanns missförstånd?
– var någon part beroendeställning?
– användes finstilt text eller aggressiv försäljning?
3. Avtalets funktion och syfte
Domstolen analyserar vad parterna faktiskt avsåg och om villkoret rimmar med det.
4. Konsekvenserna av det oskäliga villkoret
Hur slår villkoret i praktiken? Orimligt höga vitesbelopp, ensidiga risköverföringar eller uppsägningsklausuler som låser in motparten är känsliga.
5. Omständigheter som inträffat efter avtalets ingående
36 § är dynamisk — den tillåter omprövning av villkor som blivit oskäliga i efterhand.
6. Branschpraxis
Domstolen frågar: ”Avviker detta villkor från god handels- och affärssed?”
Pacta sunt servanda (latin) = Avtal ska hållas
Tre typer av avtalsvillkor som ofta jämkas med 36 § AvtL
1. Villkor som skapar kraftig obalans
➤ Exempel: Ett avtal där köparen måste ersätta skada oavsett vems fel det är.
➤ Exempel: ”Take-it-or-leave-it”-avtal där leverantören vägrar förhandla.
Domstolar är särskilt skeptiska när ett företag utnyttjar sin starka ställning för att pressa fram extremt ogynnsamma villkor.
2. Otydliga eller överraskande standardvillkor
Om ett villkor inte har lyfts fram tydligt eller gömts i bilagor/fintstilt text är det ett klassiskt fall för 36 §.
Det spelar ingen roll om villkoret står i dokumentet — det måste vara begripligt och synligt.
3. Avvikelser från dispositiv rätt
Dispositiv rätt är den rätt som gäller ”som standard” om parterna inte avtalat annat.
Om ett villkor försämrar skyddet långt under denna nivå finns goda chanser att det jämkas.
Praxis som styr hur 36 § AvtL tillämpas
Här är tre centrala rättsfall som varje jurist och företagare bör känna till:
NJA 1990 s. 745 – Avbetalningsavtal
Köparen bar en extremt hög risk för varans värde. HD fann detta oskäligt.
AD 2005 nr 115 – Konkurrensklausul
En konkurrensklausul begränsade arbetstagaren på ett sätt som var oproportionerligt. Jämkning enligt 36 §.
NJA 2012 s. 776 – Entreprenad och standardavtal
HD klargjorde att även kommersiella standardavtal kan falla under 36 § när friskrivningar är ensidiga.
Efterföljande omständigheter — det mest missförstådda området
Många företag tror att avtalet är ”låst” vid ingåendet. Men 36 § är explicit utformad för att ta hänsyn till förändringar.
När kan ett villkor bli oskäligt i efterhand?
– pandemier, krig, leveransproblem
– brutala prisstegringar (t.ex. råvaror, energi)
– att en part byter ägare → maktbalansen ändras
– ny lagstiftning → avtalet blir orimligt dyrt eller svårt att fullfölja
Denna flexibilitet gör 36 § särskilt relevant 2025–2026, när omvärldsförändringar sker snabbt.
Så argumenterar du effektivt för oskälighet
Advokater och kunniga jurister använder en strukturerad metod:
1. Illustrera obalansen med siffror
Exempel: ”Villkoret leder till att vår kund bär 90 % av risken trots 50/50-fördelning i avtalsfunktionen.”
2. Visa villkorets praktiska konsekvenser
Teoretiska resonemang räcker inte – domstolen vill se konkreta exempel.
3. Koppla till branschstandard
”Detta villkor avviker från sedvanliga villkor i bransch X.”
4. Hänvisa till relevant praxis
Ge tydliga exempel från AD och HD.
5. Föreslå en skäligare formulering
Domstolen uppskattar pragmatisk lösning — stärker trovärdighet.
Checklista: När ska du åberopa 36 § Avtalslagen?
Om du kan kryssa i två eller flera rutor bör du överväga att åberopa 36 §:
□ Du har inte fått förhandla villkoret
□ Villkoret är otydligt eller gömt
□ Motparten kan ensidigt ändra pris eller villkor
□ Villkoret avviker från normal branschpraxis
□ Det får extremt hårda konsekvenser för dig
□ Nya omständigheter gör villkoret oskäligt
36 § AvtL i moderna affärssammanhang 2025–2026
När AI-genererade avtal, automatiserade plattformar och standardiserad SaaS-juridik dominerar marknaden blir 36 § viktigare än någonsin:
1. AI-genererade avtal
AI kan missa branschpraxis — vilket gör villkoren mer mottagliga för jämkning.
2. Plattformsekonomi och abonnemangsjuridik
Låsningar och ensidiga ändringsklausuler blir allt vanligare → perfekta fall för 36 §.
3. Internationalisering
36 § AvtL används även indirekt som rättskälla i svenska internationella kommersiella tvister.
4. Hög inflation och leveranskedjeproblem
Efterföljande omständigheter är nu ”normalt” — inte undantag.
Strategisk användning av avtalslagen i företagsjuridik
Strategi för företagare
36 § är ett skydd mot:
- orimliga hyresvillkor
- obalanserade leverantörsavtal
- oförutsedda risker i långsiktiga avtal
- ensidiga prisjusteringar
Strategi för jurister
Bestämmelsen är ett verktyg för:
- förhandling
- skriftväxling
- process
- avtalsgranskning
- riskanalys
Strategi för bolagsstyrelser
36 § kan användas i ansvarsförebyggande arbete och i strategi för att hantera avtal som blivit för tunga att bära.
Slutsats – 36 § Avtalslagen är framtidens rättviseverktyg
36 § AvtL är inte en undantagsregel. Det är en av svensk avtalsrätts viktigaste funktioner:
Att skapa balans när verkligheten blir skev.
I en tid av snabb förändring, global osäkerhet, AI-genererade avtal och komplexa leverantörsnätverk behövs just denna flexibilitet. Det är därför 36 § Avtalslagen är — och förblir — avtalsrättens verkliga säkerhetsventil.
